Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken kritiska till övergångsregler

Regeringen vill ha övergångsregler för nya EU-medborgare. Sif och TCO har varit avvisande men ska ta en ny diskussion.
Publicerad
De nya EU-medborgarna ska ha arbetstillstånd och ett varaktigt arbete för att få komma till Sverige. Det budskapet kommer från regeringen som förespråkar övergångsregler i syfte att värna om de svenska välfärdssystemen. LO vill helst slippa övergångsregler och kräver att alla ska ha samma rättigheter på arbetsmarknaden. Sif har tidigare avvisat övergångsregler liksom TCO.
- Vi har förordat en översyn av system och regelverk på ett antal områden. Problemet är att det inte gjorts, säger TCO:s ordförande Sture Nordh som också hoppats på att TCO skulle ha varit delaktigt i det.
TCO krävde i samband med EU:s utvidgning en analys av socialbidragen och att kontrollen av oseriösa arbetsgivare stärks i syfte att motverka svartjobb och press på avtalen. Nu väntar en diskussion på TCO:s nästa styrelsemöte.
- Det är jättetråkigt att vi hamnat i den här situationen när Sverige drivit på utvidgningen. Om det blir övergångsregler så måste det bli under en så kort period som möjligt, säger Sture Nordh.
En strategisk diskussion kommer att föras i Sifs förbundsstyrelse i mars.
- Allmänt kan man tycka att blir man medlem i en överstatlig organisation som EU måste man i vissa stycken ändra lagstiftningen och i andra bita i det sura äpplet, säger Sifs förbundssekreterare Margareta Zandén.
Att arbetsgivare utnyttjar arbetskraft från öst tror hon redan förekommer, samtidigt ifrågasätter hon om Sverige är förstahandsvalet för merparten av de nya EU-medborgarna. Hon liksom Sture Nordh reagerar starkt på begreppet "social turism".
- När det ordet används känns det som vi betraktar människor från andra länder utifrån att de kommer hit för att utnyttja systemet. Det är en stämpling av hela länders folk, säger Sture Nordh.
SACO säger nej till övergångsregler. I stället ska Sverige från dag ett välkomna människor från hela EU som söker sig till hit för att arbeta.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.