Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken kritiska till övergångsregler

Regeringen vill ha övergångsregler för nya EU-medborgare. Sif och TCO har varit avvisande men ska ta en ny diskussion.
Publicerad
De nya EU-medborgarna ska ha arbetstillstånd och ett varaktigt arbete för att få komma till Sverige. Det budskapet kommer från regeringen som förespråkar övergångsregler i syfte att värna om de svenska välfärdssystemen. LO vill helst slippa övergångsregler och kräver att alla ska ha samma rättigheter på arbetsmarknaden. Sif har tidigare avvisat övergångsregler liksom TCO.
- Vi har förordat en översyn av system och regelverk på ett antal områden. Problemet är att det inte gjorts, säger TCO:s ordförande Sture Nordh som också hoppats på att TCO skulle ha varit delaktigt i det.
TCO krävde i samband med EU:s utvidgning en analys av socialbidragen och att kontrollen av oseriösa arbetsgivare stärks i syfte att motverka svartjobb och press på avtalen. Nu väntar en diskussion på TCO:s nästa styrelsemöte.
- Det är jättetråkigt att vi hamnat i den här situationen när Sverige drivit på utvidgningen. Om det blir övergångsregler så måste det bli under en så kort period som möjligt, säger Sture Nordh.
En strategisk diskussion kommer att föras i Sifs förbundsstyrelse i mars.
- Allmänt kan man tycka att blir man medlem i en överstatlig organisation som EU måste man i vissa stycken ändra lagstiftningen och i andra bita i det sura äpplet, säger Sifs förbundssekreterare Margareta Zandén.
Att arbetsgivare utnyttjar arbetskraft från öst tror hon redan förekommer, samtidigt ifrågasätter hon om Sverige är förstahandsvalet för merparten av de nya EU-medborgarna. Hon liksom Sture Nordh reagerar starkt på begreppet "social turism".
- När det ordet används känns det som vi betraktar människor från andra länder utifrån att de kommer hit för att utnyttja systemet. Det är en stämpling av hela länders folk, säger Sture Nordh.
SACO säger nej till övergångsregler. I stället ska Sverige från dag ett välkomna människor från hela EU som söker sig till hit för att arbeta.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar