Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken kritiska till övergångsregler

Regeringen vill ha övergångsregler för nya EU-medborgare. Sif och TCO har varit avvisande men ska ta en ny diskussion.
Publicerad
De nya EU-medborgarna ska ha arbetstillstånd och ett varaktigt arbete för att få komma till Sverige. Det budskapet kommer från regeringen som förespråkar övergångsregler i syfte att värna om de svenska välfärdssystemen. LO vill helst slippa övergångsregler och kräver att alla ska ha samma rättigheter på arbetsmarknaden. Sif har tidigare avvisat övergångsregler liksom TCO.
- Vi har förordat en översyn av system och regelverk på ett antal områden. Problemet är att det inte gjorts, säger TCO:s ordförande Sture Nordh som också hoppats på att TCO skulle ha varit delaktigt i det.
TCO krävde i samband med EU:s utvidgning en analys av socialbidragen och att kontrollen av oseriösa arbetsgivare stärks i syfte att motverka svartjobb och press på avtalen. Nu väntar en diskussion på TCO:s nästa styrelsemöte.
- Det är jättetråkigt att vi hamnat i den här situationen när Sverige drivit på utvidgningen. Om det blir övergångsregler så måste det bli under en så kort period som möjligt, säger Sture Nordh.
En strategisk diskussion kommer att föras i Sifs förbundsstyrelse i mars.
- Allmänt kan man tycka att blir man medlem i en överstatlig organisation som EU måste man i vissa stycken ändra lagstiftningen och i andra bita i det sura äpplet, säger Sifs förbundssekreterare Margareta Zandén.
Att arbetsgivare utnyttjar arbetskraft från öst tror hon redan förekommer, samtidigt ifrågasätter hon om Sverige är förstahandsvalet för merparten av de nya EU-medborgarna. Hon liksom Sture Nordh reagerar starkt på begreppet "social turism".
- När det ordet används känns det som vi betraktar människor från andra länder utifrån att de kommer hit för att utnyttja systemet. Det är en stämpling av hela länders folk, säger Sture Nordh.
SACO säger nej till övergångsregler. I stället ska Sverige från dag ett välkomna människor från hela EU som söker sig till hit för att arbeta.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.