Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken kräver Gunnebo på 600 000 i skadestånd

Sif och IF Metall stämmer Gunnebo Protection i Ödeborg för förhandlingsvägran inför Arbetsdomstolen, AD.
Publicerad
Stämningsansökan lämnas till AD i dag, torsdag.
- Vi vet inte om arbetsgivaren handlat i okunskap eller vad det här beror på, säger Sifs jurist Martin Wästfelt.
- Men vi tycker det här är en viktig fråga då mbl är den mest centrala lagstiftningen för arbetstagarna vid en nedläggning. Då får arbetsgivaren finna sig i att förhandlingar krävs och att det kan dra ut på tiden men att man måste följa spelets regler.
Gunnebos ledning meddelade förra hösten att den planerade lägga ned produktionen av stängsel i Ödeborg, norr om Uddevalla, på grund av dålig lönsamhet.
Något som Sifklubbens ordförande Bo-Anders Hansson ifrågasatt då han, i egenskap av facklig representant i AB Gunnebos styrelse, fått veta att produktionen i Ödeborg är den mest lönsamma i hela koncernen.
Vid förhandlingarna upplevde de fackliga företrädarna att ledningen redan beslutat om nedläggningen och att arbetsgivaren sedan också vägrade slutföra förhandlingarna på lokal nivå.
Den centrala förhandlingen avslutades i oenighet sedan arbetsgivaren vägrat betala skadestånd för brott mot förhandlingsskyldigheten.
Av det totala skadeståndet på 600 000 kronor som facken nu begär kräver Sif 200 000 och IF Metall 400 000 kronor.
- Vi har lagt oss på den här relativt höga nivån för att visa på det allvarliga i brottet och för att det ska vara realistiskt att få utdömt, säger Martin Wästfelt.
När Gunnebos ledning i våras beslutade lägga ned all produktion i Ödeborg den 3 november
varslades samtliga 41 anställda. Efter förhandling beslöts att 12 blir kvar, som ska jobba med logistik och lagerhantering.
- Stolptillverkningen har redan flyttats till Frankrike. Men vad som ska hända med nättillverkningen har vi ännu inte fått besked om, säger Bo-Anders Hansson, Sifklubbens ordförande.

ANITA TÄPP




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar