Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken avbryter all samverkan med Shorelink

Det stormar på hamn- och logistikföretaget Shorelink. Enligt uppgifter från facket har chefer trakasserat medarbetare – och nu säger fackklubbarna upp all samverkan med företaget.
Oscar Broström Publicerad
Adam Ihse/TT.
Facken på Shorelink har sagt upp all samverkan med företaget. Adam Ihse/TT.

Piteå-Tidningen har tagit del av en intern skrivelse, författad av Unionens fackklubb på Shorelink och Hamnarbetarförbundets avdelningar 138 och 132. I den beskriver fackombuden en ohållbar personalpolitik, med chefer som trakasserar medarbetare och anställda som blivit uppsagda utan skälig grund. Dessutom skriver tidningen att skyddsombud ”systematiskt hållits utanför arbetsgrupper och processer”.

Särskilt utpekat blir Shorelinks ”HR-funktion”, som enligt skrivelsen är en gemensam nämnare för problemen på företaget.

"Vår samlade bedömning är att så länge denna HR-funktion fungerar så som den gör, så finns det ingen väg framåt för samverkan mellan bolaget och oss förtroendevalda. Det är fruktlöst att fortsätta, och vi har kommit till vägs ände – ett faktum som vi är de första att djupt beklaga. Förtroendet är helt enkelt förbrukat. Därför är det med stor besvikelse vi härmed meddelar att all samverkan mellan Unionens lokala klubb, samt Hamnarbetareförbundets båda avdelningar upphör från och med tisdag femtonde juni, och tills vidare”, står det i skrivelsen, enligt Piteå-Tidningen.

Unionenklubben: Vi har haft problem

Kollega har varit i kontakt med Unionenklubbens ordförande, Karin Hedman Pedersen, som bekräftar att samverkan har upphört. I övrigt vill hon inte kommentera situationen.

– Vi har haft en del problem, men vi tror att vi håller på att lösa dem nu. Vi vill inte uttala oss om något för tillfället, utan vi tänkte att vi skulle lösa det här internt.

Shorelink är ett företag som är verksamt i Västerbotten och Norrbotten, med hamnar i Skellefteå, Piteå, Luleå och Kalix. Företaget ägs av Skellefteå, Piteå och Luleå Kommun, samt företagen Boliden, SSAB, SCA och Svea Skog. Shorelink ungefär 220 anställda.

Kollega har sökt Shorelinks vd Ola Rönnqvist för en kommentar till situationen på företaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.