Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken avbryter all samverkan med Shorelink

Det stormar på hamn- och logistikföretaget Shorelink. Enligt uppgifter från facket har chefer trakasserat medarbetare – och nu säger fackklubbarna upp all samverkan med företaget.
Oscar Broström Publicerad
Adam Ihse/TT.
Facken på Shorelink har sagt upp all samverkan med företaget. Adam Ihse/TT.

Piteå-Tidningen har tagit del av en intern skrivelse, författad av Unionens fackklubb på Shorelink och Hamnarbetarförbundets avdelningar 138 och 132. I den beskriver fackombuden en ohållbar personalpolitik, med chefer som trakasserar medarbetare och anställda som blivit uppsagda utan skälig grund. Dessutom skriver tidningen att skyddsombud ”systematiskt hållits utanför arbetsgrupper och processer”.

Särskilt utpekat blir Shorelinks ”HR-funktion”, som enligt skrivelsen är en gemensam nämnare för problemen på företaget.

"Vår samlade bedömning är att så länge denna HR-funktion fungerar så som den gör, så finns det ingen väg framåt för samverkan mellan bolaget och oss förtroendevalda. Det är fruktlöst att fortsätta, och vi har kommit till vägs ände – ett faktum som vi är de första att djupt beklaga. Förtroendet är helt enkelt förbrukat. Därför är det med stor besvikelse vi härmed meddelar att all samverkan mellan Unionens lokala klubb, samt Hamnarbetareförbundets båda avdelningar upphör från och med tisdag femtonde juni, och tills vidare”, står det i skrivelsen, enligt Piteå-Tidningen.

Unionenklubben: Vi har haft problem

Kollega har varit i kontakt med Unionenklubbens ordförande, Karin Hedman Pedersen, som bekräftar att samverkan har upphört. I övrigt vill hon inte kommentera situationen.

– Vi har haft en del problem, men vi tror att vi håller på att lösa dem nu. Vi vill inte uttala oss om något för tillfället, utan vi tänkte att vi skulle lösa det här internt.

Shorelink är ett företag som är verksamt i Västerbotten och Norrbotten, med hamnar i Skellefteå, Piteå, Luleå och Kalix. Företaget ägs av Skellefteå, Piteå och Luleå Kommun, samt företagen Boliden, SSAB, SCA och Svea Skog. Shorelink ungefär 220 anställda.

Kollega har sökt Shorelinks vd Ola Rönnqvist för en kommentar till situationen på företaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.