"Få har kläm på hur EG-rätten påverkar vardagen"

Hur långt harmoniseringen med EU egentligen har kommit är många omedvetna om.
- Vare sig arbetsgivare eller lokala fack har kläm på hur EG-rätten kommer in i vardagslivet. Jag kan tänka mig att det finns hur många arbetsplatser som helst där till exempel lönediskriminering förekommer, säger Margareta Zandén, internationell sekreterare på Sif och ledamot i Arbetsdomstolen, AD.
Just vad det gäller lönediskriminering blir det väldigt tydligt att den svenska arbetsrätten påverkas av medlemskapet i EU.
Det blev uppenbart då en kvinnlig barnmorskas lön prövades mot en sjukhusteknikers. Enligt EG-domstolen, som AD är skyldig att tillfråga, är det fel att räkna in barnmorskans ob-ersättning i lönen när man gör lönejämförelser. Det medförde att den svenska arbetsgivaren tog tillbaka påståendet om att sjukhusteknikern och barnmorskan i realiteten hade lika lön.
Likadant är det EG-rätten som gör det möjligt att jämföra två helt olika yrken, och i detta fall fann AD att de var jämförbara.
Även vad det gäller övrig könsdiskriminering är EG-rätten mer långtgående. Då en gravid barnmorska inte fick den tjänst hon sökt trots att hon var mest meriterad drev JämO ärendet till AD. Kvinnan fick rätt. Arbetsgivaren hade handlat i strid med EG:s likabehandlingsdirektiv.
- Generellt sett har de svenska domstolarna varit lite tröga. De har inte insett hur de olika rättsliga strukturerna griper in i varandra, säger Margareta Zandén.
I ett annat fall hade en pilot en så kallad konkurrensklausul i sitt avtal. Han skulle få böta till sin arbetsgivare om han tog ett jobb inom samma bransch inom tre år. Med stöd av Romfördraget hävdade han den fria rörligheten och tog ett jobb i Danmark.
- Många har inte reflekterat över att kollektivavtal kan prövas mot EG-rätten, säger Margareta Zandén.
De anställdas rättigheter då företag säljs stärks också via ett EG-direktiv.
Med EG-rätten har de svenska fackens roll i det lagstiftande arbetet förändrats. Det gäller att hitta allierade inom Europafacket för att påverka EU-kommissionen som är den enda instans som kan lägga förslag till EU:s ministerråd som i sin tur har den lagstiftande makten.

CHRISTINA SWAHN

Tog stol från jobbets container – tvingas böta

En man i Skåne tog en kontorsstol från en container utanför sitt jobb. Nu döms han till 10 000 kronor i böter. Att ta saker från sin arbetsgivare är nästan alltid otillåtet – även om det finns undantag.

Kontorsstolar i ett ljust kontor som används för att belysa fråga om det är tillåtet att ta arbetsplatsens saker hem. — Det är inte tillåtet att låna hem en kontorsstol utan att fråga om lov först, enligt en dom från Lunds tingsrätt. Att den kanske skulle slängas saknar betydelse. Colourbox

Två kollegor vid Lunds universitet hittade tre kontorsstolar i en container utanför jobbet. Männen tyckte att stolarna var i hyggligt skick och bar därför in dem igen, skriver tidningen Lundagård. Tanken var att använda dem som reservstolar.

Några veckor senare stoppade en väktare en av männen när han rullade ut en av kontorsstolarna till sin bil. Mannen uppgav att han skulle ta hem stolen till sin son, för att sonen skulle se om han gillade modellen.

Väktaren skrev en rapport och universitet uppmanade därefter mannen att ta tillbaka stolen till arbetsplatsen. Det gjorde han också, men polisanmäldes ändå för att ha tagit den.

Döms för egenmäktigt förfarande

Tingsrätten i Lund ansåg att mannen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, ett brott man kan bli dömd för om man olovligen tagit något utan avsikt att behålla det. Straffet blev 20 dagsböter på sammanlagt 10 000 kronor. Enligt domen spelade det ingen roll att mannen hittat stolen i en container eftersom stolen tillhörde universitetet så fort den burits tillbaka till universitetets lokaler.

Får man ta en penna från jobbet?

Att ta en kontorsstol från sin arbetsgivare hör kanske till ovanligheterna. Men många har nog fått med sig kontorsmaterial som papper och pennor hem någon gång. Huruvida det är brottsligt eller inte beror på om du tar grejerna för att använda dem privat eller inte. Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

– Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren, har Annika Jonasson, jurist på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Inte stöld att ta choklad på Cloetta

Avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren kan leda till arbetsrättsliga åtgärder. Men arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska kunna vara grund för ett avskedande.

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att en stöld inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Ett liknande fall rörde en kvinnlig polisanställd som tog med sig ett paket kaffe hem från sin arbetsgivare. Hon hävdade i rätten att det fanns en kultur av att låna hem saker från stationen och att hon skulle köpa nytt kaffe till arbetsplatsen. Hon dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Det här gäller när du tar saker från jobbet

Det är inte tillåtet att ta arbetsgivarens egendom utan uttryckligt tillstånd.
Att ta saker kan vara brottsligt och bedömas som stöld, ringa stöld eller egenmäktigt förfarande.
Värdet spelar liten roll – även småsaker som pennor, kuvert eller kaffe kan få konsekvenser.
Arbetsgivaren måste kunna visa att du haft uppsåt att använda saken privat för att det ska kunna leda till avsked.
Interna regler och kultur spelar roll – otydliga riktlinjer kan påverka hur domstolar bedömer situationen.