I dag finns olika lagstiftning för aktiebolagen i de europeiska länderna. De nya Europabolagen kommer dock inte att ha någon nationell hemvist, regelverket blir gemensamt för alla EU-länder. Ett svenskt AB kan alltså bli ett europeiskt SE-bolag, societas europaea.
Men en förutsättning för att ett Europabolag ska kunna registreras är att de anställdas inflytande är reglerat, vilket sker via ett särskilt förhandlingsorgan. Tanken är att det tillsammans med bolagsledningen ska förhandla fram ett avtal för hur inflytandet ska ske. Lyckas man inte gäller EU-direktivets bestämmelser.
- De ger rätt till information och samråd innan beslut fattas. Anställda har rätt att lägga fram förslag till arbetsgivaren. Om beslut inte fattas leder det till nytt samråd, i praktiken liknar det förhandling. Det är en skärpning mot reglerna för de europeiska företagsråden, säger Tore Sellgren, Sifs expert på koncernfackligt arbete i Europa.
I Sverige är de anställdas inflytande reglerat genom medbestämmandelagen och lagen om facklig förtroendeman. Även lagen om styrelserepresentation och lagen om europeiska företagsråd ger möjlighet till insyn och påverkan. I ett betänkande föreslår regeringens utredare, Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling, en ny lag om arbetstagarinflytandet i Europabolag för att reglera och fördela inflytandet. Konsekvensen kan bli att den ledamot som utses av arbetstagarrådet inte kommer från det land där Europabolaget har sitt huvudkontor.
- Det gäller att sträva efter en stark facklig samordning på Europanivå i skeendet då avtal skrivs och styrelserepresentanter utses. Det ställer också nya krav på facklig utbildning, säger Tore Sellgren.
Europabolagen kan innebära ett genombrott för facklig närvaro i bolagsstyrelserna även i länder som Storbritannien, Irland, Spanien och Portugal där den i dag saknas.
CHRISTINA SWAHN
Men en förutsättning för att ett Europabolag ska kunna registreras är att de anställdas inflytande är reglerat, vilket sker via ett särskilt förhandlingsorgan. Tanken är att det tillsammans med bolagsledningen ska förhandla fram ett avtal för hur inflytandet ska ske. Lyckas man inte gäller EU-direktivets bestämmelser.
- De ger rätt till information och samråd innan beslut fattas. Anställda har rätt att lägga fram förslag till arbetsgivaren. Om beslut inte fattas leder det till nytt samråd, i praktiken liknar det förhandling. Det är en skärpning mot reglerna för de europeiska företagsråden, säger Tore Sellgren, Sifs expert på koncernfackligt arbete i Europa.
I Sverige är de anställdas inflytande reglerat genom medbestämmandelagen och lagen om facklig förtroendeman. Även lagen om styrelserepresentation och lagen om europeiska företagsråd ger möjlighet till insyn och påverkan. I ett betänkande föreslår regeringens utredare, Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling, en ny lag om arbetstagarinflytandet i Europabolag för att reglera och fördela inflytandet. Konsekvensen kan bli att den ledamot som utses av arbetstagarrådet inte kommer från det land där Europabolaget har sitt huvudkontor.
- Det gäller att sträva efter en stark facklig samordning på Europanivå i skeendet då avtal skrivs och styrelserepresentanter utses. Det ställer också nya krav på facklig utbildning, säger Tore Sellgren.
Europabolagen kan innebära ett genombrott för facklig närvaro i bolagsstyrelserna även i länder som Storbritannien, Irland, Spanien och Portugal där den i dag saknas.
CHRISTINA SWAHN
