Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ericssons varsel kan vara lagbrott

Inför utförsäljningen av IT-verksamheten har Ericsson varslat 700 anställda. Nu bevakar Sif om brott skett mot lagen om anställningsskydd.
Publicerad
- Att städa före en utförsäljning är fel. Det är skillnad om allt såldes på rot, säger Christer Eriksson, ordförande för Sifs koncernfack.
I höstas aviserade Ericsson att hela IT-verksamheten med drygt 4 000 anställda, varav 2 000 i Sverige, skulle säljas ut. I februari varslades 700 anställda i Sverige och 500 utomlands. Nu pågår förhandlingar. Men enligt lagen om anställningsskydd får inte uppsägningar ske på grund av överlåtelsen eller innan verksamhet överlåts.
- Om detta skulle bedömas vara en övergång av verksamhet är anställningen skyddad till övergångsögonblicket. Efter överlåtelsen kan uppsägningar ske, då ska de anställda in på den las-lista som gäller på det nya stället, säger Dan Holke, chef för LO-TCO Rättsskydd.
Sif bevakar nu om brott skett.
- Skulle det komma fram att förvärvaren har påverkan på vilka som ska sägas upp, då kan vi driva ett uppsägningsförbud, säger Magnus Hildebrand, ombudsman på Sif.
Om varslet lagts för att det ska bli lättare att sälja verksamheten är rättsläget oklart. Sif hävdar att det då råder säljförbud, medan arbetsgivarsidan har motsatt uppfattning.
- Det finns en gråzon. Men vi följer detta, säger Magnus Hildebrand.
Läget försvåras, enligt Sifs koncernfack, av att det fortfarande är oklart om vilka som ska vara kvar inom Ericsson och vilka som omfattas av outsourcing. Koncernledningens ambition är att få igenom en försäljning så fort som möjligt, men Sif vill ha ett utförligt underlag.
- Vi vill veta att beslutet är tillräckligt väl underbyggt, om det verkligen blir billigare och mer effektivt i längden om verksamheten sköts av någon annan, säger Christer Ericsson.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."