Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Därför är strejk på Pågen möjlig trots kollektivavtal

Där det finns centrala avtal råder fredsplikt. Normalt sett. I fallet Pågen resonerar Sif annorlunda.
Publicerad
I cirka tio år har säljarna på Pågen haft ett lokalt avtal med sin arbetsgivare där man reglerar löner. Detta eftersom säljarna har provisionslöner, vilket inte regleras i det centrala avtalet. I vintras sades det lokala avtalet upp av arbetsgivaren.
- Det har alltid varit lite rörigt, men den här gången gav arbetsgivaren den i att sluta nya avtal och lade i stället ut ensidiga diktat med försämringar av löner och villkor. Dessutom med hotet att den som inte skrev på skulle bli uppsagd, säger Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt.
Det centralt tecknade kollektivavtalet, som skyddar mot lönesänkningar, behandlar inte provisionslöner. Därför anser Lars-Bonny Ramstedt att arbetsgivaren inte kan åberopa fredsplikten i det centrala avtalet och genomföra försämringar av säljarnas löner och villkor.
- Det viktigaste i ett kollektivavtal, anser jag, är löner och att säkra löneökningar. Här har arbetsgivaren gått över alla gränser.
Håller Pågen med om att det inte råder fredsplikt?
- Det tror jag inte, men det skiter jag i.
Enligt Ramstedt är det inte möjligt för Sif att inte ta strid med Pågen.
- Skulle vi inte agera skulle vi framstå som fackliga jubelidioter. Vi kan inte lämna våra medlemmar i sticket.
Varför har det då tagit sån tid?
- Jag har varit upptagen av avtalsrörelsen. Jag har varit med på distans tidigare, men nu hamnade det här på mitt bord.
Är det en viktig principiell fråga?
- Ja. Finns det andra arbetsgivare som gör eller planerar att göra samma sak vet de nu att de får ta strid med Sif. Skulle vi ha låtsats att det här inte hade hänt skulle detta beteende sprida sig som medeltida pesten.
Pågen har begärt förhandlingar i morgon. Därefter kommer Lars-Bonny Ramstedt att besluta om han ska lägga ett formellt varsel om strejk.
Tror du att det kommer att gå så långt.
- Ja, det tror jag.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.