Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Därför är strejk på Pågen möjlig trots kollektivavtal

Där det finns centrala avtal råder fredsplikt. Normalt sett. I fallet Pågen resonerar Sif annorlunda.
Publicerad
I cirka tio år har säljarna på Pågen haft ett lokalt avtal med sin arbetsgivare där man reglerar löner. Detta eftersom säljarna har provisionslöner, vilket inte regleras i det centrala avtalet. I vintras sades det lokala avtalet upp av arbetsgivaren.
- Det har alltid varit lite rörigt, men den här gången gav arbetsgivaren den i att sluta nya avtal och lade i stället ut ensidiga diktat med försämringar av löner och villkor. Dessutom med hotet att den som inte skrev på skulle bli uppsagd, säger Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt.
Det centralt tecknade kollektivavtalet, som skyddar mot lönesänkningar, behandlar inte provisionslöner. Därför anser Lars-Bonny Ramstedt att arbetsgivaren inte kan åberopa fredsplikten i det centrala avtalet och genomföra försämringar av säljarnas löner och villkor.
- Det viktigaste i ett kollektivavtal, anser jag, är löner och att säkra löneökningar. Här har arbetsgivaren gått över alla gränser.
Håller Pågen med om att det inte råder fredsplikt?
- Det tror jag inte, men det skiter jag i.
Enligt Ramstedt är det inte möjligt för Sif att inte ta strid med Pågen.
- Skulle vi inte agera skulle vi framstå som fackliga jubelidioter. Vi kan inte lämna våra medlemmar i sticket.
Varför har det då tagit sån tid?
- Jag har varit upptagen av avtalsrörelsen. Jag har varit med på distans tidigare, men nu hamnade det här på mitt bord.
Är det en viktig principiell fråga?
- Ja. Finns det andra arbetsgivare som gör eller planerar att göra samma sak vet de nu att de får ta strid med Sif. Skulle vi ha låtsats att det här inte hade hänt skulle detta beteende sprida sig som medeltida pesten.
Pågen har begärt förhandlingar i morgon. Därefter kommer Lars-Bonny Ramstedt att besluta om han ska lägga ett formellt varsel om strejk.
Tror du att det kommer att gå så långt.
- Ja, det tror jag.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.