Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Därför är strejk på Pågen möjlig trots kollektivavtal

Där det finns centrala avtal råder fredsplikt. Normalt sett. I fallet Pågen resonerar Sif annorlunda.
Publicerad
I cirka tio år har säljarna på Pågen haft ett lokalt avtal med sin arbetsgivare där man reglerar löner. Detta eftersom säljarna har provisionslöner, vilket inte regleras i det centrala avtalet. I vintras sades det lokala avtalet upp av arbetsgivaren.
- Det har alltid varit lite rörigt, men den här gången gav arbetsgivaren den i att sluta nya avtal och lade i stället ut ensidiga diktat med försämringar av löner och villkor. Dessutom med hotet att den som inte skrev på skulle bli uppsagd, säger Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt.
Det centralt tecknade kollektivavtalet, som skyddar mot lönesänkningar, behandlar inte provisionslöner. Därför anser Lars-Bonny Ramstedt att arbetsgivaren inte kan åberopa fredsplikten i det centrala avtalet och genomföra försämringar av säljarnas löner och villkor.
- Det viktigaste i ett kollektivavtal, anser jag, är löner och att säkra löneökningar. Här har arbetsgivaren gått över alla gränser.
Håller Pågen med om att det inte råder fredsplikt?
- Det tror jag inte, men det skiter jag i.
Enligt Ramstedt är det inte möjligt för Sif att inte ta strid med Pågen.
- Skulle vi inte agera skulle vi framstå som fackliga jubelidioter. Vi kan inte lämna våra medlemmar i sticket.
Varför har det då tagit sån tid?
- Jag har varit upptagen av avtalsrörelsen. Jag har varit med på distans tidigare, men nu hamnade det här på mitt bord.
Är det en viktig principiell fråga?
- Ja. Finns det andra arbetsgivare som gör eller planerar att göra samma sak vet de nu att de får ta strid med Sif. Skulle vi ha låtsats att det här inte hade hänt skulle detta beteende sprida sig som medeltida pesten.
Pågen har begärt förhandlingar i morgon. Därefter kommer Lars-Bonny Ramstedt att besluta om han ska lägga ett formellt varsel om strejk.
Tror du att det kommer att gå så långt.
- Ja, det tror jag.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.