Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Bäddat för ny strid

Tvisten mellan Unionen och Almega fortsätter. Arbetsgivarna tolkar – precis som facket – torsdagens EU-dom som en seger. Nu blir det upp till Arbetsdomstolen att slutligen avgöra frågan.
Ola Rennstam Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Sex år. Så länge har tvisten mellan Unionen och Almega pågått. Arbetsdomstolen kommer nu att avgöra frågan en gång för alla. Claudio Bresciani/TT

Unionen jublar över EU-domstolens utlåtande som, enligt förbundet, slår fast att man har rätt att tillgodoräkna sig anställningstiden vid övergång av verksamhet. Efter en sex år lång tvist konstaterar Unionen att man vunnit en total seger i ärendet.
Och då var besvikelsen förstås stor på arbetsgivarsidan? Nej, snarare tvärtom. Almega anser nämligen att EU-domstolen gått på deras linje.

– Skrivningarna i den här domen talar mer till vår inställning än den argumentation som Unionen fört fram, de har inte alls fått något gehör. Det står inte ett ord om att det ska tolkas i enlighet med EU-rätten, tvärtom så kan de här reglerna förändras till nackdel för arbetstagarna efter övergång av verksamhet och efter att ett år har passerat. Domen var tydlig där, säger Almegas chefsjurist Jonas Stenmo.

Läs mer: Unionen vann i EU-domstolen

Arbetsgivarsidan hävdar att rätten att räkna samman anställningstid från verksamhetens tidigare och nya huvudman i samband med uppsägning upphör efter ett år med den nya huvudmannen.
Enligt Almega visar domen att det förvärvande företaget inte alls behöver beakta anställningstiden hos överlåtaren om ett nytt kollektivavtal tecknats mellan övergången och uppsägningarna. Och i det berörda fallet sades avtalen upp och omförhandlades året innan de fyra Unionenmedlemmarna blev uppsagda.

Almega konstaterar att motparten drar lite förhastade slutsatser när de utropar sig som segrare i målet.
– Det är intressant att se att Unionen så snabbt gick ut och sa att man hade vunnit. Målet fortsätter och nu är det upp till Arbetsdomstolen att pröva frågan. EU-domstolen uppmanar AD att kontrollera hur det förhåller sig med avtalen. Det är ostridigt att de har löpt ut och ersatts av nya, säger Jonas Stenmo.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.