Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Avtal ska säkra SCA:s etik

Pappers och SCA har kommit överens om ett ramavtal för koncernen. Där enas man bland annat om att företaget, var än i världen det verkar, ska ta arbetsmiljöhänsyn, betala avtalsenliga löner och agera för jämställdhet.<br />
Publicerad
Skogs- och pappersföretaget SCA är det femte svenska internationella företaget som tecknar ramavtal. Sedan tidigare har Ikea, Skanska, SKF och H&M det. Totalt finns det drygt 30 avtal i världen. Tanken är att företaget åtar sig att följa vissa spelregler, med ILO:s så kallade kärnkonventioner som bas. Där regleras bland annat föreningsfrihet, organisationsrätt, minimiålder för arbete och förbud mot barnarbete.
- Det är högre aktivitet i den här frågan nu. Uppmärksamheten ökar när man ser att företag i en allt stridare ström flyttar till låglöneländer. Ett ramavtal bidrar till stärkt facklig aktivitet och därigenom bättre villkor som motverkar social dumpning, säger Bert Zetterberg, internationell sekreterare på Sif.
Sif har genom det europeiska företagsrådet, EWC, på SCA haft visst inflytande över avtalets utformning.
Enligt Pappers ordförande Sune Ekbåge kommer förbundet att fortsätta driva på frågan om ramavtal i fler företag.
- Det är viktigt att svenska företag har regelverk och sköter sig på olika håll i världen. Och det är viktigt att vi i den industrialiserade delen av världen som har möjlighet att driva de här frågorna gör det för att hjälpa våra kollegor i andra delar av världen.
Svenska och finska Pappers har skickat en framställan till Stora Enso om ett avtal även där.
- Jag hoppas att det blir nästa företag att teckna ett globalt avtal. Men det tar väl två år även där att komma överens, säger Sune Ekbåge.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.