Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Arbetsgivare vill tvinga facket till tystnad

När fackklubbens ordförande kontaktade medlemmar som hotades av uppsägning fick hon en skriftlig varning från arbetsgivaren, Anovo Nordic i Kristinehamn. Nu stämmer Sif bolaget och kräver 300 000 kronor i skadestånd.<br />
Publicerad
I somras blev det klart att Anovo Nordic ville säga upp sex tjänstemän på grund av arbetsbrist. Klubbens ordförande Jane Larsson och ytterligare en styrelsemedlem tog då kontakt med medlemmarna och frågade om deras anställningstid och kvalifikationer, och om de ansåg sig klara andra arbetsuppgifter än de som de jobbade med. Enligt Jane Larsson är det ett naturligt agerande, och något facket gjort flera gånger tidigare.
Men arbetsgivaren ilsknade till och hävdade att Jane Larsson och hennes kollega brutit mot sina skyldigheter genom att informera personalen innan uppsägningarna var verkställda. I en skriftlig erinran hotas de med att en upprepning kan leda till avskedande.
På det sättet har arbetsgivaren försökt få de förtroendevalda att avstå från sina fackliga uppdrag och försvårat det fackliga arbetet på företaget, anser Sif som kräver ett skadestånd på sammanlagt 300 000 kronor i Arbetsdomstolen. Påståendet om att de skulle ha brutit mot en påstådd tystnadsplikt "är felaktigt och tyder på att arbetsgivaren varken förstår eller respekterar de fackliga förtroendemännens uppgifter", skriver Sif i stämningen.
- Sifs jurister tar allvarligt på det här, säger Jane Larsson som inte tror att det handlar om en isolerad företeelse.
- Jag tror inte att vår klubb är ensam om det här. Det håller på att bli vanligare.
Hon upplever att klimatet har förändrats, även om det också tidigare har kunnat vara tufft att jobba fackligt.
- Men man har alltid haft full respekt för varandra. Jag känner mig inte respekterad när jag får en skriftlig varning när jag gör det jag ska och hjälper mina medlemmar.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."