Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställningstryggheten minskar i kristider

Turordningsreglerna i las är stelbenta, hörs det ofta från arbetsgivarhåll. Men i verkligheten existerar inte skyddet längre – och i synnerhet inte i kristider, enligt forskning från Örebro universitet.
Ola Rennstam Publicerad

Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, har urholkats och tvärtemot vad många tror så ger reglerna inte längre det skydd för lång anställning och mot godtycke som en gång var syftet med dem. Det hävdar Catharina Calleman, professor i arbetsrätt vid Örebro universitet.

Utvecklingen med allt mer tandlös lagstiftning har skett under lång tid men har blivit extra tydlig under de senaste årens ekonomiska kris. Det visar Catharina Callemans forskning där hon undersökt hur reglerna om uppsägning på grund av arbetsbrist har tillämpats under den ekomoniska krisen 2008 till 2010.

Hennes granskning av Arbetsdomstolens domar visar att arbetsgivarna fick stort genomslag i rätten.  Av tio domar om uppsägningar på grund av arbetsbrist var åtta till arbetsgivarens fördel under krisåren. Under åren 2005 till 2007 hade de vunnit sex av tio mål.

- Jag tror att det är en långsiktig utveckling med allt större rörlighet och individualisering av arbetsguppgifter och kompetenser. Orsakerna har framför allt sin grund i förändringen i ekonomin och i företagen. Det är ekonomins nya organisering som gör det möjligt med omorgansationer, omplaceringar och utlokalseringeringar och att anlita bemanningsföretag, säger hon.

Debatten om anställningsskyddet förs utifrån okunnighet om hur trygghetsreglerna används, anser Catharina Calleman. Myterna om las, som att det är svårt för en arbetsgivare att göra sig av med folk stämmer inte. I realiteten är anställningsskyddet svagt i Sverige.

- Jag är upprörd över att debatten förs felaktigt. Svenska Näringsliv sprider myter som att man går efter anställningstid och ålder. Det gör att folk tror att när ett företag väl anställt någon så måste man behålla den personen hela livet och att det är stelbenta turordningsregler som gör att arbetsgivare inte vågar anställa, säger hon.

- Att man går efter anställningstid och ålder existerar endast på arbetsplatser där det jobbar många personer med samma kompetens och som utför samma arbetsuppgifter. Det finns inte så många sådana arbetsplatser kvar idag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.