Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda utan lönegaranti efter avvisad konkurs

De anställda på ett call-center på Öland fick ingen lön under två månader. Efter beslut i Falu tingsrätt har de inte heller rätt till lönegaranti eftersom konkursansökan avvisades.
Publicerad
Sif har överklagat ärendet till Svea hovrätt. Konkursansökan avslogs med hänvisning till att företaget saknar registrerad styrelse och revisor. Det innebär att det inte finns någon som juridiskt kan företräda företaget.
- Min uppfattning är att beslutet bör ändras. Om det kvarstår så är det inte mycket till skydd som lagen om lönegaranti ger, säger Helena Hedlund, jurist på Sif.
I oktober fick de anställda på företaget inte någon lön eftersom den man som iklätt sig rollen som vd var försvunnen. Av Sif fick Sigrid Ahl, projektledare på bolaget, rådet att jobba på som vanligt.
- Det kändes som vår skyldighet att se till så det fanns något att bygga vidare på när vår chef kom tillbaka. Dessutom ville ingen sluta självmant och förlora 45 dagars A-kassa. Ju längre tiden gick, ju svårare var det att hålla modet uppe och många mådde dåligt. Till slut ordnade försäkringskassan en samtalsterapeut.
I mitten av november kom vd:n tillbaka och sade upp all personal. Tanken slog aldrig de anställda på call-centret att det inte fanns någon registrerad styrelse.
- Väljer styrelsen att hoppa av så kan inte de anställda påverka det, säger Helena Hedlund.
Sigrid Ahl sammanfattar beslutet om att ingen lönegaranti betalas ut med ett ord - orättvist.
Personalen känner sig svikna eftersom de ställde upp för företaget och följde fackets råd. Många har haft svårt att klara sig ekonomiskt och vissa tvingas ta lån.
- Lönegarantins syfte är att personal inte ska hamna i kläm. En förändring måste ske så att inte det här kryphålet i lagen börjar användas systematiskt av oärliga arbetsgivare.
Nyligen så behandlades ett liknande ärende i Stockholms tingsrätt. I det fallet försattes bolaget i konkurs.

ALESSIA WISTÉN





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."