Tystnadsklausulerna har ofta innebörden att den uppsagde tvingas tiga om såväl innehållet i avtalet som om vad konflikten har handlat om.
Inte bara arbetsgivarna, även fackets jurister anser att det finns fördelar med den här typen av uppgörelser. Den enskilde får ett bättre avtal och slipper riskerna med en oviss domstolsmangling, menar juristerna.
Men många av dem som känt sig tvingade att skriva på tystnadsklausuler är kritiska och menar att de hade mått bättre om de hade fått tala fritt.
TCO:s ordförande Sture Nordh är bekymrad över tystnadsavtalen.
- Jag har noterat att de blir vanligare. Det är beklagligt. Mer och mer elände sker i det tysta, säger han.
Tystnadsavtalen drabbar inte bara den enskilde medarbetaren, menar Sture Nordh. De gör också att missförhållanden på arbetsplatser cementeras. Dåliga arbetsgivare kan fortsätta att missköta sig. Därför har de allt att vinna på att locket läggs på.
- Företagen inser att de har ögonen på sig. Om det kommer fram att de missköter sina anställda skadar det varumärket och de får rykte om sig som dåliga arbetsplatser, säger Sture Nordh som tror att ett utökat meddelarskydd skulle ta udden av tystnadsavtalen.
Meddelarskyddet förbjuder offentliga arbetsgivare att efterforska om anställda anonymt läckt uppgifter till media. Enligt ett förslag ska lagen om meddelarskydd, med vissa förbehåll, även gälla privata arbetsgivare.

NIKLAS HALLSTEDT/ THOMAS HELDMARK