Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda får munkavle vid konflikter

Uppskattningsvis 30 procent av alla konflikter om uppsägningar som hamnar hos Arbetsdomstolen, AD, slutar med en förlikning som innebär att den anställde tystas ned.
Publicerad
Tystnadsklausulerna har ofta innebörden att den uppsagde tvingas tiga om såväl innehållet i avtalet som om vad konflikten har handlat om.
Inte bara arbetsgivarna, även fackets jurister anser att det finns fördelar med den här typen av uppgörelser. Den enskilde får ett bättre avtal och slipper riskerna med en oviss domstolsmangling, menar juristerna.
Men många av dem som känt sig tvingade att skriva på tystnadsklausuler är kritiska och menar att de hade mått bättre om de hade fått tala fritt.
TCO:s ordförande Sture Nordh är bekymrad över tystnadsavtalen.
- Jag har noterat att de blir vanligare. Det är beklagligt. Mer och mer elände sker i det tysta, säger han.
Tystnadsavtalen drabbar inte bara den enskilde medarbetaren, menar Sture Nordh. De gör också att missförhållanden på arbetsplatser cementeras. Dåliga arbetsgivare kan fortsätta att missköta sig. Därför har de allt att vinna på att locket läggs på.
- Företagen inser att de har ögonen på sig. Om det kommer fram att de missköter sina anställda skadar det varumärket och de får rykte om sig som dåliga arbetsplatser, säger Sture Nordh som tror att ett utökat meddelarskydd skulle ta udden av tystnadsavtalen.
Meddelarskyddet förbjuder offentliga arbetsgivare att efterforska om anställda anonymt läckt uppgifter till media. Enligt ett förslag ska lagen om meddelarskydd, med vissa förbehåll, även gälla privata arbetsgivare.

NIKLAS HALLSTEDT/ THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.