Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda får munkavle vid konflikter

Uppskattningsvis 30 procent av alla konflikter om uppsägningar som hamnar hos Arbetsdomstolen, AD, slutar med en förlikning som innebär att den anställde tystas ned.
Publicerad
Tystnadsklausulerna har ofta innebörden att den uppsagde tvingas tiga om såväl innehållet i avtalet som om vad konflikten har handlat om.
Inte bara arbetsgivarna, även fackets jurister anser att det finns fördelar med den här typen av uppgörelser. Den enskilde får ett bättre avtal och slipper riskerna med en oviss domstolsmangling, menar juristerna.
Men många av dem som känt sig tvingade att skriva på tystnadsklausuler är kritiska och menar att de hade mått bättre om de hade fått tala fritt.
TCO:s ordförande Sture Nordh är bekymrad över tystnadsavtalen.
- Jag har noterat att de blir vanligare. Det är beklagligt. Mer och mer elände sker i det tysta, säger han.
Tystnadsavtalen drabbar inte bara den enskilde medarbetaren, menar Sture Nordh. De gör också att missförhållanden på arbetsplatser cementeras. Dåliga arbetsgivare kan fortsätta att missköta sig. Därför har de allt att vinna på att locket läggs på.
- Företagen inser att de har ögonen på sig. Om det kommer fram att de missköter sina anställda skadar det varumärket och de får rykte om sig som dåliga arbetsplatser, säger Sture Nordh som tror att ett utökat meddelarskydd skulle ta udden av tystnadsavtalen.
Meddelarskyddet förbjuder offentliga arbetsgivare att efterforska om anställda anonymt läckt uppgifter till media. Enligt ett förslag ska lagen om meddelarskydd, med vissa förbehåll, även gälla privata arbetsgivare.

NIKLAS HALLSTEDT/ THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.