Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

AD tror mest på arbetsgivarna

När Arbetsdomstolen tar beslut väger nästan alltid arbetsgivarnas vittnesmål tyngst. Det konstaterar två förbundsjurister sedan de gått igenom trettio AD-domar från det senare året där vittnesmål har varit avgörande för utgången.
- Vi hoppas att det här får alla inblandade att tänka på att allas ord ska värderas utifrån de förutsättningar som finns, säger förbundsjuristen Helene Sjöman.
Anita Täpp Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Claudio Bresciani/TT

Upprinnelsen till den granskning som Helene Sjöman och kollegan Agneta Bern, förbundsjurister på Sveriges Ingenjörer, har gjort var några AD-domar med ett för dem oväntat domslut med tanke på de vittnesmål som lämnats.

- Vi beslöt oss för att granska för att se om vi hade fog för den känsla vi hade, säger Helene Sjöman.

En stor majoritet av de trettiotal domar som de granskat, där vittnesmålen varit avgörande för utgången, gäller anställningsskyddet. Ett fackförbund har då stämt en arbetsgivare och ifrågasatt varför någon har blivit av med jobbet eller ifrågasatt de krav som ställts på arbetssökande.

Granskningen har lett till att förbundsjuristerna anser sig ha sett en klar och tydlig tendens, att vittnesmålen från arbetsgivarsidan nästan alltid väger tyngre än arbetstagarsidan. I flera  av domarna skriver AD att det inte finns någon anledning att ifrågasätta trovärdigheten hos arbetsgivarens vittnen.

- Det är att göra bevisbördan för lätt. För att något ska vara bevisat ska det kunna beskrivas som att det är styrkt, säger Agneta Bern till tidningen Lag&Avtal.

I granskningen hittade förbundsjuristerna bara ett fåtal domar där arbetstagarsidans vittnesmål vägde tyngst.

Helene Sjöman och Agneta Bern hoppas nu att uppmärksamheten kring den slutsats de dragit av granskningen ska leda till en förändring.

- Vi hoppas att AD:s domar kommer att bli tydligare, så man kan förstå hur de har resonerat kring värderingen av bevisningen. Alla inblandade behöver nog också tänka på att alla vittnens ord ska värderas utifrån förutsättningarna. Att det exempelvis är så att det kan vara svårt att vittna mot sin arbetsgivare och att det kan finnas olika intressen av att ställa upp som vittne. Det är en viktig och vanligt förekommande problematik, säger Helene Sjöman till Kollega.

- Kanske måste också vi själva som fackliga ombud ställa fler frågor. Som när någon exempelvis påstår sådant som att ”hon var hopplös”, att vi inte godtar sådana svepande formuleringar utan går till botten med ett sådant påstående genom att ställa mer frågor.

Har ni fått någon reaktion från Arbetsdomstolens sida?

- Nej, ingen har hört av sig eller ifrågasatt vår granskning än.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar