Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

AD tror mest på arbetsgivarna

När Arbetsdomstolen tar beslut väger nästan alltid arbetsgivarnas vittnesmål tyngst. Det konstaterar två förbundsjurister sedan de gått igenom trettio AD-domar från det senare året där vittnesmål har varit avgörande för utgången.
- Vi hoppas att det här får alla inblandade att tänka på att allas ord ska värderas utifrån de förutsättningar som finns, säger förbundsjuristen Helene Sjöman.
Anita Täpp Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Claudio Bresciani/TT

Upprinnelsen till den granskning som Helene Sjöman och kollegan Agneta Bern, förbundsjurister på Sveriges Ingenjörer, har gjort var några AD-domar med ett för dem oväntat domslut med tanke på de vittnesmål som lämnats.

- Vi beslöt oss för att granska för att se om vi hade fog för den känsla vi hade, säger Helene Sjöman.

En stor majoritet av de trettiotal domar som de granskat, där vittnesmålen varit avgörande för utgången, gäller anställningsskyddet. Ett fackförbund har då stämt en arbetsgivare och ifrågasatt varför någon har blivit av med jobbet eller ifrågasatt de krav som ställts på arbetssökande.

Granskningen har lett till att förbundsjuristerna anser sig ha sett en klar och tydlig tendens, att vittnesmålen från arbetsgivarsidan nästan alltid väger tyngre än arbetstagarsidan. I flera  av domarna skriver AD att det inte finns någon anledning att ifrågasätta trovärdigheten hos arbetsgivarens vittnen.

- Det är att göra bevisbördan för lätt. För att något ska vara bevisat ska det kunna beskrivas som att det är styrkt, säger Agneta Bern till tidningen Lag&Avtal.

I granskningen hittade förbundsjuristerna bara ett fåtal domar där arbetstagarsidans vittnesmål vägde tyngst.

Helene Sjöman och Agneta Bern hoppas nu att uppmärksamheten kring den slutsats de dragit av granskningen ska leda till en förändring.

- Vi hoppas att AD:s domar kommer att bli tydligare, så man kan förstå hur de har resonerat kring värderingen av bevisningen. Alla inblandade behöver nog också tänka på att alla vittnens ord ska värderas utifrån förutsättningarna. Att det exempelvis är så att det kan vara svårt att vittna mot sin arbetsgivare och att det kan finnas olika intressen av att ställa upp som vittne. Det är en viktig och vanligt förekommande problematik, säger Helene Sjöman till Kollega.

- Kanske måste också vi själva som fackliga ombud ställa fler frågor. Som när någon exempelvis påstår sådant som att ”hon var hopplös”, att vi inte godtar sådana svepande formuleringar utan går till botten med ett sådant påstående genom att ställa mer frågor.

Har ni fått någon reaktion från Arbetsdomstolens sida?

- Nej, ingen har hört av sig eller ifrågasatt vår granskning än.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY