Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"ABB:s bud inte seriösa"

Facken på ABB har stämt bolaget på en miljard kronor i skadestånd. Nu har förhandlingarna slutat i oenighet och facken är kritiska till bolagets bud.
Ola Rennstam Publicerad
Urs Flueeler/AP Photo/Keystone//TT
Urs Flueeler/AP Photo/Keystone//TT

Bara ett par dagar innan ABB offentliggjorde försäljningen av kraftdivisionen Power Grids till japanska Hitachi hade man ett bolagsstyrelsemöte. Representanter från facken var på plats.

– Vi ställde frågor på mötet men fick inga vettiga svar. De övriga ledamöterna i styrelsen visste om det och de hade sina chanser att informera oss, säger Dennis Bäckman, ordförande för Pappers avdelning på ABB i Figeholm.

Affären uppskattas vara värd cirka 100 miljarder kronor och omfattar 4 150 ABB-anställda i Sverige. Trots det hölls alltså inga förhandlingar med Unionen och de andra fyra fackförbunden: Sveriges Ingenjörer, Ledarna, IF Metall och Pappers.

– Man säljer 65 procent av bolaget utan att vi som sitter i bolagsstyrelsen får information. Jag har suttit i ABB:s olika styrelser i 20 år och har aldrig varit med om något liknande. Mbl-brott sker tyvärr var och varannan dag men att bryta mot aktiebolagslagen och lagen om styrelserepresentation är jätteallvarligt, säger Dennis Bäckman.

Kollega har tidigare berättat att de lokala facken kräver skadestånd av ABB på 1 procent av försäljningssumman, det vill säga en miljard kronor, för att man underlät att informera bolagsstyrelse och fack om försäljningen. Tvisteförhandlingen mellan parterna hölls i förra veckan, och avslutades i oenighet.

Läs mer: Unionen kräver skadestånd från ABB

– Buden som ABB kom med var inte seriösa, de var alldeles för låga. Vi vet att man inte kan få en miljard i skadestånd enligt svensk lagstiftning men några miljoner i alla fall, mellan 300 000 - 500 000 kronor till varje organisation är realistiskt, säger Dennis Bäckman.

Enligt Pappers ordförande är den svenska ABB-ledningen bakbunden från den högsta ledningen i Zürich, som inte förstår svensk arbetsrättslagstiftning fullt ut.

Den lokala tvisteförhandlingen har strandat och ärendet är skickat till central förhandling. När förhandlingarna mellan de fem fackförbunden och ABB, i det här fallet de två arbetsgivarförbunden Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, blir av är inte bestämt.

Kollega har sökt representanter från Unionens klubb på ABB utan resultat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.