Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"ABB:s bud inte seriösa"

Facken på ABB har stämt bolaget på en miljard kronor i skadestånd. Nu har förhandlingarna slutat i oenighet och facken är kritiska till bolagets bud.
Ola Rennstam Publicerad
Urs Flueeler/AP Photo/Keystone//TT
Urs Flueeler/AP Photo/Keystone//TT

Bara ett par dagar innan ABB offentliggjorde försäljningen av kraftdivisionen Power Grids till japanska Hitachi hade man ett bolagsstyrelsemöte. Representanter från facken var på plats.

– Vi ställde frågor på mötet men fick inga vettiga svar. De övriga ledamöterna i styrelsen visste om det och de hade sina chanser att informera oss, säger Dennis Bäckman, ordförande för Pappers avdelning på ABB i Figeholm.

Affären uppskattas vara värd cirka 100 miljarder kronor och omfattar 4 150 ABB-anställda i Sverige. Trots det hölls alltså inga förhandlingar med Unionen och de andra fyra fackförbunden: Sveriges Ingenjörer, Ledarna, IF Metall och Pappers.

– Man säljer 65 procent av bolaget utan att vi som sitter i bolagsstyrelsen får information. Jag har suttit i ABB:s olika styrelser i 20 år och har aldrig varit med om något liknande. Mbl-brott sker tyvärr var och varannan dag men att bryta mot aktiebolagslagen och lagen om styrelserepresentation är jätteallvarligt, säger Dennis Bäckman.

Kollega har tidigare berättat att de lokala facken kräver skadestånd av ABB på 1 procent av försäljningssumman, det vill säga en miljard kronor, för att man underlät att informera bolagsstyrelse och fack om försäljningen. Tvisteförhandlingen mellan parterna hölls i förra veckan, och avslutades i oenighet.

Läs mer: Unionen kräver skadestånd från ABB

– Buden som ABB kom med var inte seriösa, de var alldeles för låga. Vi vet att man inte kan få en miljard i skadestånd enligt svensk lagstiftning men några miljoner i alla fall, mellan 300 000 - 500 000 kronor till varje organisation är realistiskt, säger Dennis Bäckman.

Enligt Pappers ordförande är den svenska ABB-ledningen bakbunden från den högsta ledningen i Zürich, som inte förstår svensk arbetsrättslagstiftning fullt ut.

Den lokala tvisteförhandlingen har strandat och ärendet är skickat till central förhandling. När förhandlingarna mellan de fem fackförbunden och ABB, i det här fallet de två arbetsgivarförbunden Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, blir av är inte bestämt.

Kollega har sökt representanter från Unionens klubb på ABB utan resultat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.