kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmiljö

Vart tionde hatbrott sker på jobbet

Nio procent av alla hatbrott sker på landets arbetsplatser. Totalt har antalet polisanmälda hatbrott i samhället nästan fördubblats på två år, enligt ny statistik.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Stehn
De vanligaste hatbrotten på jobbet är afrofobiska följt av islamofobiska. Fredrik Stehn

Förra året polisanmäldes närmare 7 100 hatbrott, enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Det är en ökning med elva procent jämfört med 2016 då BRÅ:s förra rapport sammanställdes och en ökning med 29 procent jämfört med 2013. Enligt rapportens föfattare kan ökningen bero på ett större fokus i frågan och att fler därför väljer att polisanmäla.

Den allra vanligaste brottstypen är olaga hot och ofredande, men det är hets mot folkgrupp som ökat mest och nästan fördubblats mellan 2016 och 2018, från 641 anmälningar till 1 164.

Läs också: Rasism på apoteken: "Kunden sa jävla apa"

Sedan förra mätningen har antisemitiska hatbrott ökat mest, med 53 procent, följt av hatbrott på grund av sexuell läggning , med 36 procent.

Av alla anmälda hatbrott begås nio procent på landets arbetsplatser. Det är lika stor andel som två år tidigare och en majoritet utsätts av kunder och klienter, enligt BRÅ:s statistik. Den vanligaste brottsplatsen är allmän plats (22 procent) följt av internet (15 procent) och i hemmet (13 procent).

Hatbrott på jobbet

Andel polisanmälda hatbrott som skett på arbetsplatsen 2018 (2016).

  • Afrofobiska: 13 procent (12%)
  • Islamofobiska: 10 procent (10%)
  • Antiromska: 7 procent (5% )
  • Sexuell läggning: 4 procent (4%)
  • Antisemitiska: 2 procent (8%),
  • Kristofobiska: 2 procent (-)

BRÅ

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.

Läs även