Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vart tionde hatbrott sker på jobbet

Nio procent av alla hatbrott sker på landets arbetsplatser. Totalt har antalet polisanmälda hatbrott i samhället nästan fördubblats på två år, enligt ny statistik.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Stehn
De vanligaste hatbrotten på jobbet är afrofobiska följt av islamofobiska. Fredrik Stehn

Förra året polisanmäldes närmare 7 100 hatbrott, enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Det är en ökning med elva procent jämfört med 2016 då BRÅ:s förra rapport sammanställdes och en ökning med 29 procent jämfört med 2013. Enligt rapportens föfattare kan ökningen bero på ett större fokus i frågan och att fler därför väljer att polisanmäla.

Den allra vanligaste brottstypen är olaga hot och ofredande, men det är hets mot folkgrupp som ökat mest och nästan fördubblats mellan 2016 och 2018, från 641 anmälningar till 1 164.

Läs också: Rasism på apoteken: "Kunden sa jävla apa"

Sedan förra mätningen har antisemitiska hatbrott ökat mest, med 53 procent, följt av hatbrott på grund av sexuell läggning , med 36 procent.

Av alla anmälda hatbrott begås nio procent på landets arbetsplatser. Det är lika stor andel som två år tidigare och en majoritet utsätts av kunder och klienter, enligt BRÅ:s statistik. Den vanligaste brottsplatsen är allmän plats (22 procent) följt av internet (15 procent) och i hemmet (13 procent).

Hatbrott på jobbet

Andel polisanmälda hatbrott som skett på arbetsplatsen 2018 (2016).

  • Afrofobiska: 13 procent (12%)
  • Islamofobiska: 10 procent (10%)
  • Antiromska: 7 procent (5% )
  • Sexuell läggning: 4 procent (4%)
  • Antisemitiska: 2 procent (8%),
  • Kristofobiska: 2 procent (-)

BRÅ

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.