Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vänliga trivs sämst i öppna landskap

Anser du dig vara en vänlig själ? Då är risken stor att du störs av att jobba i öppet kontorslandskap. Vänliga är de som blir mest distraherade av att sitta tillsammans med andra. Det visar en ny avhandling från Stressforskningsinstitutet.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Stora kontorslandskap leder till stress och distraktion hos de anställda. Colourbox

Stora öppna kontorslandskap påverkar arbetsmiljön negativt. Ju större kontorslandskap desto större upplevelse av stress och distraktioner hos de anställda. Det visar avhandlingen ”Office types, performance and health” där Aram Seddigh, doktor i psykologi, har undersökt och jämfört hur olika typer av kontor påverkar hur vi presterar på jobbet. Forskningen består av tre delstudier.

Även om ens personlighet oftast inte är avgörande för hur man upplever störningar, blir den som är vänlig mer distraherad i ett öppet kontorslandskap. Eller, rättare sagt, personer som själva skattar sig högt när det gäller vänlighet. Enligt Aram Seddigh kan det bero på att det i arbetsmiljöer och kontor med mycket rörelse krävs att man står på sig, är tydlig att uttrycka sina behov och tar hänsyn till sig själv. Beteenden som inte anses vänligt.

Minst negativ påverkan upplever de som sitter i eget rum. Men resultaten från de tre delstudierna var inte helt entydiga. När man mätte minnesförmågan i ett kognitivt test visade det sig att anställda som satt i egna rum påverkades mer av störningar, medan det gick bäst för personer som satt i små eller medelstora kontorslandskap. En förklaring kan vara att människor som jobbar i öppna landskap utvecklar strategier för att kunna koncentrera sig trots störande moment.

- Utifrån de samlade resultaten skulle jag säga att det är viktigt att anpassa arbetsplatsen till vad arbetet kräver utifrån faktorer som koncentration eller kreativitet. Små kontorslandskap är att föredra framför stora och om man ska ha egna kontorsrum är det viktigt att använda dem på rätt sätt, till exempel att stänga av mobiltelefonen när man behöver vara koncentrerad, säger Aram Seddigh i ett pressmeddelande från Stockholms universitet.

Läs avhandlingen här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.