Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vänliga trivs sämst i öppna landskap

Anser du dig vara en vänlig själ? Då är risken stor att du störs av att jobba i öppet kontorslandskap. Vänliga är de som blir mest distraherade av att sitta tillsammans med andra. Det visar en ny avhandling från Stressforskningsinstitutet.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Stora kontorslandskap leder till stress och distraktion hos de anställda. Colourbox

Stora öppna kontorslandskap påverkar arbetsmiljön negativt. Ju större kontorslandskap desto större upplevelse av stress och distraktioner hos de anställda. Det visar avhandlingen ”Office types, performance and health” där Aram Seddigh, doktor i psykologi, har undersökt och jämfört hur olika typer av kontor påverkar hur vi presterar på jobbet. Forskningen består av tre delstudier.

Även om ens personlighet oftast inte är avgörande för hur man upplever störningar, blir den som är vänlig mer distraherad i ett öppet kontorslandskap. Eller, rättare sagt, personer som själva skattar sig högt när det gäller vänlighet. Enligt Aram Seddigh kan det bero på att det i arbetsmiljöer och kontor med mycket rörelse krävs att man står på sig, är tydlig att uttrycka sina behov och tar hänsyn till sig själv. Beteenden som inte anses vänligt.

Minst negativ påverkan upplever de som sitter i eget rum. Men resultaten från de tre delstudierna var inte helt entydiga. När man mätte minnesförmågan i ett kognitivt test visade det sig att anställda som satt i egna rum påverkades mer av störningar, medan det gick bäst för personer som satt i små eller medelstora kontorslandskap. En förklaring kan vara att människor som jobbar i öppna landskap utvecklar strategier för att kunna koncentrera sig trots störande moment.

- Utifrån de samlade resultaten skulle jag säga att det är viktigt att anpassa arbetsplatsen till vad arbetet kräver utifrån faktorer som koncentration eller kreativitet. Små kontorslandskap är att föredra framför stora och om man ska ha egna kontorsrum är det viktigt att använda dem på rätt sätt, till exempel att stänga av mobiltelefonen när man behöver vara koncentrerad, säger Aram Seddigh i ett pressmeddelande från Stockholms universitet.

Läs avhandlingen här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.