Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionens ombud: Här är riskerna med hybridarbete

Arbetsmiljöarbetet kan bli sämre med ett fortsatt utbrett hemarbete. Det tror över hälften av arbetsmiljöombuden som Unionen tillfrågat.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Det finns risker med hybridkontor, menar flera av Unionens arbetsmiljöombud. Shutterstock.

Efter ett och ett halvt år av rekommenderat hemarbete har restriktionerna hävts och kontoren är återigen öppna. Men samtidigt som många tjänstemän glatt återgår till arbetsplatsen, är det många som vill ha möjligheten att kombinera kontorsarbetet med att jobba hemifrån.

Det medför vissa risker, enligt Unionens arbetsmiljöombud. Fackförbundet har i en enkätundersökning ställt frågor om vilka orosmoln ombuden ser i ett kombinerat kontors- och hemarbete.

Bland annat svarar en majoritet (51 procent) av arbetsmiljöombuden att de tror att förutsättningarna för ett systematiskt arbetsmiljöarbete kommer att bli sämre med hybridkontor.

Läs mer: Hybridkontor – så får ni det att funka

”Risken stor att vi ser ökad ohälsa”

– Arbetsmiljöarbete handlar i första hand om att åtgärda problem innan de leder till ohälsa. Prioriteras inte arbetsmiljöarbetet och samverkan med arbetsmiljöombuden är risken stor att vi ser en ökad ohälsa med fler sjukskrivningar som följd. Arbetsmiljöarbetet måste följa med på distans, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i en kommentar.

Vidare svarar nästan hälften (43 procent) att en kombinerad arbetsplats kommer leda till att chefer får bristande förutsättningar att skapa en bra arbetsmiljö. Ungefär en av tre (36 procent) svarar att förutsättningarna för samverkan – det vill säga samarbete mellan fack och arbetsgivare – kan bli sämre.

–  Ett arbetsliv med ökade möjligheter till distansarbete har stora förutsättningar att förbättra arbetslivet för väldigt många, det ska inte leda till en sämre arbetsmiljö. Därför måste arbetsgivare och chefer prioritera arbetsmiljöarbetet, hitta nya samverkansformer och ta upp arbetsmiljöfrågorna på agendan i företagen och organisationerna, säger Martin Linder.

”Ta hjälp och stöd”

Andra svar som sticker ut: 74 procent tror på sämre ergonomi, 69 procent tror att det blir svårare att bygga gemenskap och 61 procent tror att fler kommer känna sig ensamma till följd av hemarbete.

–  Mitt bästa råd är att ta hjälp och stöd av Unionens arbetsmiljöombud och förebygga det som annars kan bli ett problem i framtiden, säger Martin Linder.

Läs mer: Många oroliga inför återgången till kontoret

Ombudens enkätsvar

Unionen frågade: Finns det övergripande risker du som arbetsmiljöombud ser med en kombination av distans- och hemarbete, om en sådan kombination skulle bli vanligare på arbetsplatser i stort?

Så här svarade arbetsmiljöombuden:

  • Bristande ergonomi i hemmet: 74 procent
  • Svårigheter att skapa gemenskap när några medarbetare finns på kontoret och några finns på distans: 69 procent
  • Ensamhet vid hemarbete: 61 procent
  • Sämre förutsättningar för ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete: 51 procent
  • Bristande förutsättningar för chefer att skapa en bra arbetsmiljö (avsaknad av kunskap, stöd, tid, mandat): 43 procent
  • Upplevelser av orättvisa kopplade till ledningsbeslut (exempelvis vem eller vilka som får jobba hemma): 36 procent
  • Sämre förutsättningar för samverkan: 36 procent
  • Arbetsgivare skär ner på kontorsyta: 32 procent
  • Ojämn arbetsfördelning mellan hem- och kontorsarbetande: 23 procent
  • Bristande digital arbetsmiljö: 19 procent
  • Annat: 7 procent
  • Nej, det finns inget som oroar mig. 6 procent.

Det var möjligt att ange flera svar. 835 arbetsmiljöombud fick undersökningen, varav 465 svarade.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.