Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionens ombud: Här är riskerna med hybridarbete

Arbetsmiljöarbetet kan bli sämre med ett fortsatt utbrett hemarbete. Det tror över hälften av arbetsmiljöombuden som Unionen tillfrågat.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Det finns risker med hybridkontor, menar flera av Unionens arbetsmiljöombud. Shutterstock.

Efter ett och ett halvt år av rekommenderat hemarbete har restriktionerna hävts och kontoren är återigen öppna. Men samtidigt som många tjänstemän glatt återgår till arbetsplatsen, är det många som vill ha möjligheten att kombinera kontorsarbetet med att jobba hemifrån.

Det medför vissa risker, enligt Unionens arbetsmiljöombud. Fackförbundet har i en enkätundersökning ställt frågor om vilka orosmoln ombuden ser i ett kombinerat kontors- och hemarbete.

Bland annat svarar en majoritet (51 procent) av arbetsmiljöombuden att de tror att förutsättningarna för ett systematiskt arbetsmiljöarbete kommer att bli sämre med hybridkontor.

Läs mer: Hybridkontor – så får ni det att funka

”Risken stor att vi ser ökad ohälsa”

– Arbetsmiljöarbete handlar i första hand om att åtgärda problem innan de leder till ohälsa. Prioriteras inte arbetsmiljöarbetet och samverkan med arbetsmiljöombuden är risken stor att vi ser en ökad ohälsa med fler sjukskrivningar som följd. Arbetsmiljöarbetet måste följa med på distans, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i en kommentar.

Vidare svarar nästan hälften (43 procent) att en kombinerad arbetsplats kommer leda till att chefer får bristande förutsättningar att skapa en bra arbetsmiljö. Ungefär en av tre (36 procent) svarar att förutsättningarna för samverkan – det vill säga samarbete mellan fack och arbetsgivare – kan bli sämre.

–  Ett arbetsliv med ökade möjligheter till distansarbete har stora förutsättningar att förbättra arbetslivet för väldigt många, det ska inte leda till en sämre arbetsmiljö. Därför måste arbetsgivare och chefer prioritera arbetsmiljöarbetet, hitta nya samverkansformer och ta upp arbetsmiljöfrågorna på agendan i företagen och organisationerna, säger Martin Linder.

”Ta hjälp och stöd”

Andra svar som sticker ut: 74 procent tror på sämre ergonomi, 69 procent tror att det blir svårare att bygga gemenskap och 61 procent tror att fler kommer känna sig ensamma till följd av hemarbete.

–  Mitt bästa råd är att ta hjälp och stöd av Unionens arbetsmiljöombud och förebygga det som annars kan bli ett problem i framtiden, säger Martin Linder.

Läs mer: Många oroliga inför återgången till kontoret

Ombudens enkätsvar

Unionen frågade: Finns det övergripande risker du som arbetsmiljöombud ser med en kombination av distans- och hemarbete, om en sådan kombination skulle bli vanligare på arbetsplatser i stort?

Så här svarade arbetsmiljöombuden:

  • Bristande ergonomi i hemmet: 74 procent
  • Svårigheter att skapa gemenskap när några medarbetare finns på kontoret och några finns på distans: 69 procent
  • Ensamhet vid hemarbete: 61 procent
  • Sämre förutsättningar för ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete: 51 procent
  • Bristande förutsättningar för chefer att skapa en bra arbetsmiljö (avsaknad av kunskap, stöd, tid, mandat): 43 procent
  • Upplevelser av orättvisa kopplade till ledningsbeslut (exempelvis vem eller vilka som får jobba hemma): 36 procent
  • Sämre förutsättningar för samverkan: 36 procent
  • Arbetsgivare skär ner på kontorsyta: 32 procent
  • Ojämn arbetsfördelning mellan hem- och kontorsarbetande: 23 procent
  • Bristande digital arbetsmiljö: 19 procent
  • Annat: 7 procent
  • Nej, det finns inget som oroar mig. 6 procent.

Det var möjligt att ange flera svar. 835 arbetsmiljöombud fick undersökningen, varav 465 svarade.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.