Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionens ombud: Här är riskerna med hybridarbete

Arbetsmiljöarbetet kan bli sämre med ett fortsatt utbrett hemarbete. Det tror över hälften av arbetsmiljöombuden som Unionen tillfrågat.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Det finns risker med hybridkontor, menar flera av Unionens arbetsmiljöombud. Shutterstock.

Efter ett och ett halvt år av rekommenderat hemarbete har restriktionerna hävts och kontoren är återigen öppna. Men samtidigt som många tjänstemän glatt återgår till arbetsplatsen, är det många som vill ha möjligheten att kombinera kontorsarbetet med att jobba hemifrån.

Det medför vissa risker, enligt Unionens arbetsmiljöombud. Fackförbundet har i en enkätundersökning ställt frågor om vilka orosmoln ombuden ser i ett kombinerat kontors- och hemarbete.

Bland annat svarar en majoritet (51 procent) av arbetsmiljöombuden att de tror att förutsättningarna för ett systematiskt arbetsmiljöarbete kommer att bli sämre med hybridkontor.

Läs mer: Hybridkontor – så får ni det att funka

”Risken stor att vi ser ökad ohälsa”

– Arbetsmiljöarbete handlar i första hand om att åtgärda problem innan de leder till ohälsa. Prioriteras inte arbetsmiljöarbetet och samverkan med arbetsmiljöombuden är risken stor att vi ser en ökad ohälsa med fler sjukskrivningar som följd. Arbetsmiljöarbetet måste följa med på distans, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i en kommentar.

Vidare svarar nästan hälften (43 procent) att en kombinerad arbetsplats kommer leda till att chefer får bristande förutsättningar att skapa en bra arbetsmiljö. Ungefär en av tre (36 procent) svarar att förutsättningarna för samverkan – det vill säga samarbete mellan fack och arbetsgivare – kan bli sämre.

–  Ett arbetsliv med ökade möjligheter till distansarbete har stora förutsättningar att förbättra arbetslivet för väldigt många, det ska inte leda till en sämre arbetsmiljö. Därför måste arbetsgivare och chefer prioritera arbetsmiljöarbetet, hitta nya samverkansformer och ta upp arbetsmiljöfrågorna på agendan i företagen och organisationerna, säger Martin Linder.

”Ta hjälp och stöd”

Andra svar som sticker ut: 74 procent tror på sämre ergonomi, 69 procent tror att det blir svårare att bygga gemenskap och 61 procent tror att fler kommer känna sig ensamma till följd av hemarbete.

–  Mitt bästa råd är att ta hjälp och stöd av Unionens arbetsmiljöombud och förebygga det som annars kan bli ett problem i framtiden, säger Martin Linder.

Läs mer: Många oroliga inför återgången till kontoret

Ombudens enkätsvar

Unionen frågade: Finns det övergripande risker du som arbetsmiljöombud ser med en kombination av distans- och hemarbete, om en sådan kombination skulle bli vanligare på arbetsplatser i stort?

Så här svarade arbetsmiljöombuden:

  • Bristande ergonomi i hemmet: 74 procent
  • Svårigheter att skapa gemenskap när några medarbetare finns på kontoret och några finns på distans: 69 procent
  • Ensamhet vid hemarbete: 61 procent
  • Sämre förutsättningar för ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete: 51 procent
  • Bristande förutsättningar för chefer att skapa en bra arbetsmiljö (avsaknad av kunskap, stöd, tid, mandat): 43 procent
  • Upplevelser av orättvisa kopplade till ledningsbeslut (exempelvis vem eller vilka som får jobba hemma): 36 procent
  • Sämre förutsättningar för samverkan: 36 procent
  • Arbetsgivare skär ner på kontorsyta: 32 procent
  • Ojämn arbetsfördelning mellan hem- och kontorsarbetande: 23 procent
  • Bristande digital arbetsmiljö: 19 procent
  • Annat: 7 procent
  • Nej, det finns inget som oroar mig. 6 procent.

Det var möjligt att ange flera svar. 835 arbetsmiljöombud fick undersökningen, varav 465 svarade.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.