Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen välkomnar ny arbetsmiljömyndighet

En ny myndighet som ska samla och sprida kunskap om arbetsmiljö inrättas nästa år.
– Vi är jätteglada. Att inrätta ett nationellt kunskapscentrum är något vi drivit i jättemånga år, säger Mirjam Olsson, arbetsmiljöexpert på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Arbetslivsinstitutet bedrev arbatesmiljöforskning fram till nedläggningen 2007. Claudio Bresciani / TT

Regeringen har beslutat att inrätta en ny myndighet för arbetsmiljökunskap. Ett besked som välkomnas av Unionen.

– Det är superbra att det blir en egen myndighet och att den inte placeras på en befintlig myndighet eller vid en högskola, säger Mirjam Olsson, arbetsmiljöexpert på Unionen.

Förbundet hade i sitt remissvar förordat att myndigheten bör placerades i Stockholm – nu blev det Gävle. Regeringen ser det som en tillgång för den nya myndigheten att ha närhet till Högskolan i Gävle och den arbetslivsforskning som bedrivs där.

– Med tanke på kompetensförsörjningen och behovet att samverka med olika aktörer, som arbetsmarknadens parter, så hade vi hellre sett att myndigheten placerades i Stockholm. Nu blir det en logistisk fråga, man får helt enkelt resa mer, säger Mirjam Olsson.

Unionen kommer att ha ingående samarbete med den nya myndigheten, enligt Mirjam Olsson.

– I utredarens förslag finns en referensgrupp för den kunskapsspridande delen, och där skulle parterna finnas med, vi har ju en större närhet till verkligheten än andra aktörer. Det föreslås också att ett vetenskapligt råd inrättas som stöd för analys och utvärderingsverksamheten. Där vill vi också vara med, men det finns inte med i utredarens förslag. Hur det kommer att bli vet vi inte i nuläget.

När den borgerliga regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet 2007 gick värdefull forskning förlorad. Sverige är att av få utvecklade länder som inte har en samlad myndighet för arbetsmiljöforskning.

Läs mer: Varför sänktes forskning i världsklass?

– Det uppstod ett hål efter att Arbetslivsinstitutet lades ner, vår förhoppning är att den nya myndigheten ska fylla det tomrummet. Det finns ett stort behov av någon aktör som har överblick och som sammanställer och sprider forskning. Det är viktigt att den forskning som bedrivs kommer till nytta i det praktiska arbetsmiljöarbetet säger Mirjam Olsson.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer inte att egen bedriva forskning, däremot får den i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om arbetsmiljö samt kommunicera denna på ett målgruppsanpassat sätt. Syftet är att stödja det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Dessutom ska man även utvärdera och analysera arbets­miljöpolitiken och stödja regeringen i det internationella arbetsmiljöarbetet. Myndigheten ska också arbeta med frågor som rör företagshälsovård.

– Från första dagen har regeringen tydligt prioriterat arbetsmiljöarbetet. En nationell strategi har beslutats och resurserna har förstärkts med 125 miljoner kronor årligen. Genom den nya myndigheten för arbetsmiljö­kunskap stärks nu arbetsmiljöarbetet ytterligare, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Den nya myndigheten ska vara igång den 1 juni 2018. Myndigheten kommer att byggas upp succesivt. När verksamheten är fullt utbyggd år 2020 beräknas myndighetens budget omfatta 35 miljoner kronor per år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.