Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionen välkomnar ny arbetsmiljömyndighet
En ny myndighet som ska samla och sprida kunskap om arbetsmiljö inrättas nästa år.
– Vi är jätteglada. Att inrätta ett nationellt kunskapscentrum är något vi drivit i jättemånga år, säger Mirjam Olsson, arbetsmiljöexpert på Unionen.
– Vi är jätteglada. Att inrätta ett nationellt kunskapscentrum är något vi drivit i jättemånga år, säger Mirjam Olsson, arbetsmiljöexpert på Unionen.
Regeringen har beslutat att inrätta en ny myndighet för arbetsmiljökunskap. Ett besked som välkomnas av Unionen.
– Det är superbra att det blir en egen myndighet och att den inte placeras på en befintlig myndighet eller vid en högskola, säger Mirjam Olsson, arbetsmiljöexpert på Unionen.
Förbundet hade i sitt remissvar förordat att myndigheten bör placerades i Stockholm – nu blev det Gävle. Regeringen ser det som en tillgång för den nya myndigheten att ha närhet till Högskolan i Gävle och den arbetslivsforskning som bedrivs där.
– Med tanke på kompetensförsörjningen och behovet att samverka med olika aktörer, som arbetsmarknadens parter, så hade vi hellre sett att myndigheten placerades i Stockholm. Nu blir det en logistisk fråga, man får helt enkelt resa mer, säger Mirjam Olsson.
Unionen kommer att ha ingående samarbete med den nya myndigheten, enligt Mirjam Olsson.
– I utredarens förslag finns en referensgrupp för den kunskapsspridande delen, och där skulle parterna finnas med, vi har ju en större närhet till verkligheten än andra aktörer. Det föreslås också att ett vetenskapligt råd inrättas som stöd för analys och utvärderingsverksamheten. Där vill vi också vara med, men det finns inte med i utredarens förslag. Hur det kommer att bli vet vi inte i nuläget.
När den borgerliga regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet 2007 gick värdefull forskning förlorad. Sverige är att av få utvecklade länder som inte har en samlad myndighet för arbetsmiljöforskning.
Läs mer: Varför sänktes forskning i världsklass?
– Det uppstod ett hål efter att Arbetslivsinstitutet lades ner, vår förhoppning är att den nya myndigheten ska fylla det tomrummet. Det finns ett stort behov av någon aktör som har överblick och som sammanställer och sprider forskning. Det är viktigt att den forskning som bedrivs kommer till nytta i det praktiska arbetsmiljöarbetet säger Mirjam Olsson.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer inte att egen bedriva forskning, däremot får den i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om arbetsmiljö samt kommunicera denna på ett målgruppsanpassat sätt. Syftet är att stödja det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Dessutom ska man även utvärdera och analysera arbetsmiljöpolitiken och stödja regeringen i det internationella arbetsmiljöarbetet. Myndigheten ska också arbeta med frågor som rör företagshälsovård.
– Från första dagen har regeringen tydligt prioriterat arbetsmiljöarbetet. En nationell strategi har beslutats och resurserna har förstärkts med 125 miljoner kronor årligen. Genom den nya myndigheten för arbetsmiljökunskap stärks nu arbetsmiljöarbetet ytterligare, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.
Den nya myndigheten ska vara igång den 1 juni 2018. Myndigheten kommer att byggas upp succesivt. När verksamheten är fullt utbyggd år 2020 beräknas myndighetens budget omfatta 35 miljoner kronor per år.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
