Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen uppmanar apotekspersonal våga mer

Anders Fredriksson, avtalsansvarig på Unionen, känner väl till den arbetssituation som de fackliga förtroendevalda på apoteken beskriver. Men eftersom enskilda apoteksanställda inte vill eller vågar få sin sak prövad, är det svårt att göra mycket åt problemen, hävdar han.
Anita Täpp Publicerad
Hasse Holmberg/TT
"Jag vet att de apoteksanställda många gånger har en orimlig arbetssituation", säger Unionens ombudsman Anders Fredriksson. Hasse Holmberg/TT

Anders Fredriksson, ombudsman på Unionen, förhandlar om avtal med apotekens arbetsgivarorganisationer Svensk Handel och Almega. Han är inte förvånad över de arbetsvillkor som förtroendevalda i riksklubbarna i landets tre största apotekskedjor har beskrivit.

– Jag vet att de apoteksanställda många gånger har en orimlig arbetssituation ur fler aspekter, säger han.

Vad kan Unionen och du som avtalsansvarig göra?
– Problemet i branschen är oftast att de som drabbats av arbetsvillkoren inte vill eller vågar träda fram så att vi kan driva deras case. Troligen på grund av lojalitet eller en rädsla för repressalier, som att man kan få lägre lönepåslag. Jag förstår att det kan vara tufft. Men då blir det också oerhört mycket svårare för oss att göra något åt problemen.

– Visst kan vi ändå lyfta frågan med arbetsgivarna. Men om ingen vågar fronta så kan vi inte heller ta deras sak vidare. Det blir då också svårt att få förståelse för problemen hos motparten, eftersom vi inte har tvister om problemen.

Därför vill nu Anders Fredriksson uppmana alla apoteksanställda som upplever den sorts problematik som förs fram i Kollegas reportage att, via de lokala fackliga företrädarna, ändå våga låta Unionen på central nivå få kännedom om olika missförhållanden.

– Om vi får konkreta exempel på vad som händer, och då också snabbt så att det inte blir preskriberat, så kan vi ta det till tvisteförhandlingar och driva på så att vi får ordning på problematiken.

Anders Fredriksson riktar också en uppmaning till arbetsgivarna, som han tycker har all anledning att bli mer attraktiva.

– En del av problematiken i branschen är bristen på farmaceuter. Vilket kanske inte är så konstigt när man efter tre eller fem års högskoleutbildning kan ha en arbetsmiljö där man är den enda farmaceuten, inte har möjlighet att ta rast och också tvingas till försäljning av annat än läkemedel. Det gör säkert att många väljer en annan arbetsgivare, som inom läkemedelsindustrin, där man ofta har helt andra arbetsvillkor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält