Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen om Max: Gränsar till otillbörlig påverkan

En höjd restaurangmoms vore förödande för branschen och jobben, det menar ledningen på snabbmatskedjan Max som uppmanar sina medarbetare att låta bli att rösta på S eller V i nästa val. Flera av de anställda är Unionenmedlemmar.
Linnea Andersson Publicerad
TT
TT

”Det är valår och om oppositionen (S+V) vinner valet vill de höja både restaurangmomsen och arbetsgivaravgifterna för unga. Det vore en fullständig katastrof fös oss och branschen och det kommer att få stora konsekvenser för vår tillväxt.” (Se Max hela månadsbrev till de anställda här. )

Så skriver snabbmatsrestaurangen Max i januari månadsbrev som gått ut till företagets medarbetare och chefer. Brevet är undertecknat Richard och Christoffer Bergfors, VD respektive vice VD. Formuleringen har väckt stor uppmärksamhet och kritiserats i sociala medier. Richard Bergfors står fast vid brevets innehåll men menar att det inte bör uppfattas som en påtryckning av vilket parti de anställda väljer att lägga sin röst på.

- Jag bryr mig absolut inte om vad medarbetarna röstar på. Men för alla som gillar att jobba i restaurangbranschen och vill jobba kvar där är det den absolut viktigaste frågan som påverkar restaurangbranschen nu. Går de två förslagen igenom (höjd restaurangmoms och höjda arbetsgivaravgifter för unga) omkullkastar det hela branschen, tusentals jobb står på spel, det bromsar vår expansion. Alla som älskar restaurangbranschen är skyldiga att kämpa emot förslagen. Det finns andra sätt att påverka på än att rösta, säger Richard Bergfors till Dagens Opinion.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt säger att han inte kan minnas någon liknande händelse. Att företag vill driva politisk opinion är inget ovanligt, men problemet ligger enligt Wästfelt i maktbalasen mellan arbetstagare och arbetsgivare.

- Det som gör det olämpligt är att man som anställd kanske upplever obehag eller att man inte riktigt vågar säga vad man tycker, det gränsar till ett försök till otillbörlig påverkan. Att medarbetarna bara kan skita i det är inget bra försvar från arbetsgivaren som ju har ett övertag. Självklart kan arbetsgivaren säga att restaurangmomsen är en viktig fråga och stå upp för den, men att säga att du som anställd också borde göra det är ett problem, säger Martin Wästfelt.

- Det är bra med yttrandefrihet och högt i tak och det måste arbetsmarknadens båda parter respektera. Facket kan vara ganska högljudda ibland i sina synpunkter på hur arbetsgivare agerar och vice versa. Man kanske tycker att det är lite väl aggressivt vid förhandlingar och konflikthot, men det ligger ändå i systemet att det ska vara någon form av terrorbalans. Men i det här fallet är det inte för att påverka sin motpart, eftersom Hotell- och restaurangfacket också vill ha bort momsen. Precis som vi inte ska använda vårt strejkvapen i ett partipolitiskt intresse.

Hotell- och restaurangfacket (HRF) har skickat ut ett brev till sina medlemmar som jobbar på Max. I brevet uttrycker HRF att man som anställd har ”rätt till en arbetsmiljö fri från påtryckningar i frågor som arbetsgivaren inte förfogar över” samt att medlemmarna gärna får höra av sig om de är oroliga eller känner sig kränkta av ”er arbetsgivares retorik”.

Över 18 500 personer har gillat Facebooksidan ”Vi som bojkottar Max” sedan i går.

Läs mer: Arbetsgivare har ett extra ansvar i förhållande till sina anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.