Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen om Max: Gränsar till otillbörlig påverkan

En höjd restaurangmoms vore förödande för branschen och jobben, det menar ledningen på snabbmatskedjan Max som uppmanar sina medarbetare att låta bli att rösta på S eller V i nästa val. Flera av de anställda är Unionenmedlemmar.
Linnea Andersson Publicerad
TT
TT

”Det är valår och om oppositionen (S+V) vinner valet vill de höja både restaurangmomsen och arbetsgivaravgifterna för unga. Det vore en fullständig katastrof fös oss och branschen och det kommer att få stora konsekvenser för vår tillväxt.” (Se Max hela månadsbrev till de anställda här. )

Så skriver snabbmatsrestaurangen Max i januari månadsbrev som gått ut till företagets medarbetare och chefer. Brevet är undertecknat Richard och Christoffer Bergfors, VD respektive vice VD. Formuleringen har väckt stor uppmärksamhet och kritiserats i sociala medier. Richard Bergfors står fast vid brevets innehåll men menar att det inte bör uppfattas som en påtryckning av vilket parti de anställda väljer att lägga sin röst på.

- Jag bryr mig absolut inte om vad medarbetarna röstar på. Men för alla som gillar att jobba i restaurangbranschen och vill jobba kvar där är det den absolut viktigaste frågan som påverkar restaurangbranschen nu. Går de två förslagen igenom (höjd restaurangmoms och höjda arbetsgivaravgifter för unga) omkullkastar det hela branschen, tusentals jobb står på spel, det bromsar vår expansion. Alla som älskar restaurangbranschen är skyldiga att kämpa emot förslagen. Det finns andra sätt att påverka på än att rösta, säger Richard Bergfors till Dagens Opinion.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt säger att han inte kan minnas någon liknande händelse. Att företag vill driva politisk opinion är inget ovanligt, men problemet ligger enligt Wästfelt i maktbalasen mellan arbetstagare och arbetsgivare.

- Det som gör det olämpligt är att man som anställd kanske upplever obehag eller att man inte riktigt vågar säga vad man tycker, det gränsar till ett försök till otillbörlig påverkan. Att medarbetarna bara kan skita i det är inget bra försvar från arbetsgivaren som ju har ett övertag. Självklart kan arbetsgivaren säga att restaurangmomsen är en viktig fråga och stå upp för den, men att säga att du som anställd också borde göra det är ett problem, säger Martin Wästfelt.

- Det är bra med yttrandefrihet och högt i tak och det måste arbetsmarknadens båda parter respektera. Facket kan vara ganska högljudda ibland i sina synpunkter på hur arbetsgivare agerar och vice versa. Man kanske tycker att det är lite väl aggressivt vid förhandlingar och konflikthot, men det ligger ändå i systemet att det ska vara någon form av terrorbalans. Men i det här fallet är det inte för att påverka sin motpart, eftersom Hotell- och restaurangfacket också vill ha bort momsen. Precis som vi inte ska använda vårt strejkvapen i ett partipolitiskt intresse.

Hotell- och restaurangfacket (HRF) har skickat ut ett brev till sina medlemmar som jobbar på Max. I brevet uttrycker HRF att man som anställd har ”rätt till en arbetsmiljö fri från påtryckningar i frågor som arbetsgivaren inte förfogar över” samt att medlemmarna gärna får höra av sig om de är oroliga eller känner sig kränkta av ”er arbetsgivares retorik”.

Över 18 500 personer har gillat Facebooksidan ”Vi som bojkottar Max” sedan i går.

Läs mer: Arbetsgivare har ett extra ansvar i förhållande till sina anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.