Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Unionen om Max: Gränsar till otillbörlig påverkan

En höjd restaurangmoms vore förödande för branschen och jobben, det menar ledningen på snabbmatskedjan Max som uppmanar sina medarbetare att låta bli att rösta på S eller V i nästa val. Flera av de anställda är Unionenmedlemmar.
Linnea Andersson Publicerad 22 januari 2014, kl 16:05
TT
TT

”Det är valår och om oppositionen (S+V) vinner valet vill de höja både restaurangmomsen och arbetsgivaravgifterna för unga. Det vore en fullständig katastrof fös oss och branschen och det kommer att få stora konsekvenser för vår tillväxt.” (Se Max hela månadsbrev till de anställda här. )

Så skriver snabbmatsrestaurangen Max i januari månadsbrev som gått ut till företagets medarbetare och chefer. Brevet är undertecknat Richard och Christoffer Bergfors, VD respektive vice VD. Formuleringen har väckt stor uppmärksamhet och kritiserats i sociala medier. Richard Bergfors står fast vid brevets innehåll men menar att det inte bör uppfattas som en påtryckning av vilket parti de anställda väljer att lägga sin röst på.

- Jag bryr mig absolut inte om vad medarbetarna röstar på. Men för alla som gillar att jobba i restaurangbranschen och vill jobba kvar där är det den absolut viktigaste frågan som påverkar restaurangbranschen nu. Går de två förslagen igenom (höjd restaurangmoms och höjda arbetsgivaravgifter för unga) omkullkastar det hela branschen, tusentals jobb står på spel, det bromsar vår expansion. Alla som älskar restaurangbranschen är skyldiga att kämpa emot förslagen. Det finns andra sätt att påverka på än att rösta, säger Richard Bergfors till Dagens Opinion.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt säger att han inte kan minnas någon liknande händelse. Att företag vill driva politisk opinion är inget ovanligt, men problemet ligger enligt Wästfelt i maktbalasen mellan arbetstagare och arbetsgivare.

- Det som gör det olämpligt är att man som anställd kanske upplever obehag eller att man inte riktigt vågar säga vad man tycker, det gränsar till ett försök till otillbörlig påverkan. Att medarbetarna bara kan skita i det är inget bra försvar från arbetsgivaren som ju har ett övertag. Självklart kan arbetsgivaren säga att restaurangmomsen är en viktig fråga och stå upp för den, men att säga att du som anställd också borde göra det är ett problem, säger Martin Wästfelt.

- Det är bra med yttrandefrihet och högt i tak och det måste arbetsmarknadens båda parter respektera. Facket kan vara ganska högljudda ibland i sina synpunkter på hur arbetsgivare agerar och vice versa. Man kanske tycker att det är lite väl aggressivt vid förhandlingar och konflikthot, men det ligger ändå i systemet att det ska vara någon form av terrorbalans. Men i det här fallet är det inte för att påverka sin motpart, eftersom Hotell- och restaurangfacket också vill ha bort momsen. Precis som vi inte ska använda vårt strejkvapen i ett partipolitiskt intresse.

Hotell- och restaurangfacket (HRF) har skickat ut ett brev till sina medlemmar som jobbar på Max. I brevet uttrycker HRF att man som anställd har ”rätt till en arbetsmiljö fri från påtryckningar i frågor som arbetsgivaren inte förfogar över” samt att medlemmarna gärna får höra av sig om de är oroliga eller känner sig kränkta av ”er arbetsgivares retorik”.

Över 18 500 personer har gillat Facebooksidan ”Vi som bojkottar Max” sedan i går.

Läs mer: Arbetsgivare har ett extra ansvar i förhållande till sina anställda.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)