Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Systembolaget anklagas för tystnadskultur

Systembolagets huvudkontor har hamnat i blåsväder efter att anställda vittnat till SVT om missförhållanden. Maria Nilsson, ordförande i Systembolagets Unionenklubb medger att det finns problem på några avdelningar, men menar att arbetsmiljön är bra generellt.
Johanna Rovira Publicerad
Geir Olsen/NTB
Unionen varslar om strejk på Systembolaget. Konflikten gäller övertidsersättning för deltidsanställda och arbetstidsförkortning. Geir Olsen/NTB

Tystnadskultur och trakasserier är några av de anklagelser som anställda på Systembolaget vittnat om till Sveriges Television, SVT. Anställda har bland annat rapporterat att de inte vågar fråga chefer om de jobbar rätt, av risk för att bli utfrysta.

– Vi är rädda allihop för att säga vad vi tycker, säger en medarbetare anonymt till SVT.  

Hamnat i källaren

Konflikterna ska ha uppkommit på grund av omorganisationer och har enligt SVT pågått under tre år. De anställda som uttryckt sin åsikt hamnar i källaren menar en av de flertal personer som SVT kontaktat. Maria Nilsson, som är ordförande i Unionenklubben på Systembolaget upplever inte att det generellt finns en kultur att tysta obekväma anställd, men utesluter inte att det kan förekomma i organisationen.   

– Jag vill inte använda mig av ordet högt i tak, eftersom det används för ofta i sammanhang där det i själva verket är lågt i tak, men jag upplever att vi i stora slängar har ett klimat där alla kan säga vad man tycker och tänker och där det är tillåtet att ha en åsikt som är annorlunda, säger hon.

Visselblåsarkanal

Skulle man som anställd av någon anledning inte våga uttrycka en åsikt eller missnöje så finns det ett externt företag dit visselblåsare kan vända sig anonymt med tips på missförhållanden. Dessutom finns två etiska rådgivare inom Systembolaget, som man bolla etiska frågor med anonymt.

– Sedan får man inte glömma att den största visselblåsarkanalen faktiskt är att vända sig till facket. Man kan vända sig till mig eller någon annan i klubben, beroende på typen av problem. Men till oss kan man inte vända sig anonymt, för då får vi svårt att agera.

– Vi måste hitta ett sätt att fånga upp missnöje och dålig arbetsmiljö så tidigt som möjligt, innan problemen vuxit sig för stora, för det är det ingen som vill, framförallt inte de av våra medlemmar som har en dålig arbetsmiljö och mår dåligt av det här. 

Okända uppgiftslämnare

Eftersom Maria Nilsson inte vet vilka individer som vänt sig till SVT, eller har en aning om huruvida de är medlemmar i Unionen eller inte, så kan hon inte svara på om de missnöjda använt sig av de gängse kanalerna eller inte. Hon medger dock att det finns avdelningar på Systembolagets huvudkontor där det förekommer arbetsmiljöproblem.

– Det är två avdelningar som har en otroligt dålig arbetsmiljö och där det finns missnöjda medlemmar som vänt sig till facket, men vi har nästan 500 chefer på Systembolaget så det skulle vara konstigt om det vore guld och gröna skogar överallt. Där det är så ska facket agera och stötta medlemmarna, oavsett roll.

– Överlag har vi en god arbetsmiljö och ett samverkansavtal som vi är jättestolta över. Vi jobbar otroligt mycket med samverkan och ledarskap och har en intensiv dialog med arbetsgivaren för att få bukt med de problem som finns, säger Maria Nilsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.