Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Systembolaget anklagas för tystnadskultur

Systembolagets huvudkontor har hamnat i blåsväder efter att anställda vittnat till SVT om missförhållanden. Maria Nilsson, ordförande i Systembolagets Unionenklubb medger att det finns problem på några avdelningar, men menar att arbetsmiljön är bra generellt.
Johanna Rovira Publicerad
Geir Olsen/NTB
Anställda på Systembolaget vittnar om trakasserier och tystnadskultur. Geir Olsen/NTB

Tystnadskultur och trakasserier är några av de anklagelser som anställda på Systembolaget vittnat om till Sveriges Television, SVT. Anställda har bland annat rapporterat att de inte vågar fråga chefer om de jobbar rätt, av risk för att bli utfrysta.

– Vi är rädda allihop för att säga vad vi tycker, säger en medarbetare anonymt till SVT.  

Hamnat i källaren

Konflikterna ska ha uppkommit på grund av omorganisationer och har enligt SVT pågått under tre år. De anställda som uttryckt sin åsikt hamnar i källaren menar en av de flertal personer som SVT kontaktat. Maria Nilsson, som är ordförande i Unionenklubben på Systembolaget upplever inte att det generellt finns en kultur att tysta obekväma anställd, men utesluter inte att det kan förekomma i organisationen.   

– Jag vill inte använda mig av ordet högt i tak, eftersom det används för ofta i sammanhang där det i själva verket är lågt i tak, men jag upplever att vi i stora slängar har ett klimat där alla kan säga vad man tycker och tänker och där det är tillåtet att ha en åsikt som är annorlunda, säger hon.

Visselblåsarkanal

Skulle man som anställd av någon anledning inte våga uttrycka en åsikt eller missnöje så finns det ett externt företag dit visselblåsare kan vända sig anonymt med tips på missförhållanden. Dessutom finns två etiska rådgivare inom Systembolaget, som man bolla etiska frågor med anonymt.

– Sedan får man inte glömma att den största visselblåsarkanalen faktiskt är att vända sig till facket. Man kan vända sig till mig eller någon annan i klubben, beroende på typen av problem. Men till oss kan man inte vända sig anonymt, för då får vi svårt att agera.

– Vi måste hitta ett sätt att fånga upp missnöje och dålig arbetsmiljö så tidigt som möjligt, innan problemen vuxit sig för stora, för det är det ingen som vill, framförallt inte de av våra medlemmar som har en dålig arbetsmiljö och mår dåligt av det här. 

Okända uppgiftslämnare

Eftersom Maria Nilsson inte vet vilka individer som vänt sig till SVT, eller har en aning om huruvida de är medlemmar i Unionen eller inte, så kan hon inte svara på om de missnöjda använt sig av de gängse kanalerna eller inte. Hon medger dock att det finns avdelningar på Systembolagets huvudkontor där det förekommer arbetsmiljöproblem.

– Det är två avdelningar som har en otroligt dålig arbetsmiljö och där det finns missnöjda medlemmar som vänt sig till facket, men vi har nästan 500 chefer på Systembolaget så det skulle vara konstigt om det vore guld och gröna skogar överallt. Där det är så ska facket agera och stötta medlemmarna, oavsett roll.

– Överlag har vi en god arbetsmiljö och ett samverkansavtal som vi är jättestolta över. Vi jobbar otroligt mycket med samverkan och ledarskap och har en intensiv dialog med arbetsgivaren för att få bukt med de problem som finns, säger Maria Nilsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.