Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Systembolaget anklagas för tystnadskultur

Systembolagets huvudkontor har hamnat i blåsväder efter att anställda vittnat till SVT om missförhållanden. Maria Nilsson, ordförande i Systembolagets Unionenklubb medger att det finns problem på några avdelningar, men menar att arbetsmiljön är bra generellt.
Johanna Rovira Publicerad
Geir Olsen/NTB
Unionen varslar om strejk på Systembolaget. Konflikten gäller övertidsersättning för deltidsanställda och arbetstidsförkortning. Geir Olsen/NTB

Tystnadskultur och trakasserier är några av de anklagelser som anställda på Systembolaget vittnat om till Sveriges Television, SVT. Anställda har bland annat rapporterat att de inte vågar fråga chefer om de jobbar rätt, av risk för att bli utfrysta.

– Vi är rädda allihop för att säga vad vi tycker, säger en medarbetare anonymt till SVT.  

Hamnat i källaren

Konflikterna ska ha uppkommit på grund av omorganisationer och har enligt SVT pågått under tre år. De anställda som uttryckt sin åsikt hamnar i källaren menar en av de flertal personer som SVT kontaktat. Maria Nilsson, som är ordförande i Unionenklubben på Systembolaget upplever inte att det generellt finns en kultur att tysta obekväma anställd, men utesluter inte att det kan förekomma i organisationen.   

– Jag vill inte använda mig av ordet högt i tak, eftersom det används för ofta i sammanhang där det i själva verket är lågt i tak, men jag upplever att vi i stora slängar har ett klimat där alla kan säga vad man tycker och tänker och där det är tillåtet att ha en åsikt som är annorlunda, säger hon.

Visselblåsarkanal

Skulle man som anställd av någon anledning inte våga uttrycka en åsikt eller missnöje så finns det ett externt företag dit visselblåsare kan vända sig anonymt med tips på missförhållanden. Dessutom finns två etiska rådgivare inom Systembolaget, som man bolla etiska frågor med anonymt.

– Sedan får man inte glömma att den största visselblåsarkanalen faktiskt är att vända sig till facket. Man kan vända sig till mig eller någon annan i klubben, beroende på typen av problem. Men till oss kan man inte vända sig anonymt, för då får vi svårt att agera.

– Vi måste hitta ett sätt att fånga upp missnöje och dålig arbetsmiljö så tidigt som möjligt, innan problemen vuxit sig för stora, för det är det ingen som vill, framförallt inte de av våra medlemmar som har en dålig arbetsmiljö och mår dåligt av det här. 

Okända uppgiftslämnare

Eftersom Maria Nilsson inte vet vilka individer som vänt sig till SVT, eller har en aning om huruvida de är medlemmar i Unionen eller inte, så kan hon inte svara på om de missnöjda använt sig av de gängse kanalerna eller inte. Hon medger dock att det finns avdelningar på Systembolagets huvudkontor där det förekommer arbetsmiljöproblem.

– Det är två avdelningar som har en otroligt dålig arbetsmiljö och där det finns missnöjda medlemmar som vänt sig till facket, men vi har nästan 500 chefer på Systembolaget så det skulle vara konstigt om det vore guld och gröna skogar överallt. Där det är så ska facket agera och stötta medlemmarna, oavsett roll.

– Överlag har vi en god arbetsmiljö och ett samverkansavtal som vi är jättestolta över. Vi jobbar otroligt mycket med samverkan och ledarskap och har en intensiv dialog med arbetsgivaren för att få bukt med de problem som finns, säger Maria Nilsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket