Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Systembolaget anklagas för tystnadskultur

Systembolagets huvudkontor har hamnat i blåsväder efter att anställda vittnat till SVT om missförhållanden. Maria Nilsson, ordförande i Systembolagets Unionenklubb medger att det finns problem på några avdelningar, men menar att arbetsmiljön är bra generellt.
Johanna Rovira Publicerad 2 november 2021, kl 09:01
Geir Olsen/NTB
Anställda på Systembolaget vittnar om trakasserier och tystnadskultur. Geir Olsen/NTB

Tystnadskultur och trakasserier är några av de anklagelser som anställda på Systembolaget vittnat om till Sveriges Television, SVT. Anställda har bland annat rapporterat att de inte vågar fråga chefer om de jobbar rätt, av risk för att bli utfrysta.

– Vi är rädda allihop för att säga vad vi tycker, säger en medarbetare anonymt till SVT.  

Hamnat i källaren

Konflikterna ska ha uppkommit på grund av omorganisationer och har enligt SVT pågått under tre år. De anställda som uttryckt sin åsikt hamnar i källaren menar en av de flertal personer som SVT kontaktat. Maria Nilsson, som är ordförande i Unionenklubben på Systembolaget upplever inte att det generellt finns en kultur att tysta obekväma anställd, men utesluter inte att det kan förekomma i organisationen.   

– Jag vill inte använda mig av ordet högt i tak, eftersom det används för ofta i sammanhang där det i själva verket är lågt i tak, men jag upplever att vi i stora slängar har ett klimat där alla kan säga vad man tycker och tänker och där det är tillåtet att ha en åsikt som är annorlunda, säger hon.

Visselblåsarkanal

Skulle man som anställd av någon anledning inte våga uttrycka en åsikt eller missnöje så finns det ett externt företag dit visselblåsare kan vända sig anonymt med tips på missförhållanden. Dessutom finns två etiska rådgivare inom Systembolaget, som man bolla etiska frågor med anonymt.

– Sedan får man inte glömma att den största visselblåsarkanalen faktiskt är att vända sig till facket. Man kan vända sig till mig eller någon annan i klubben, beroende på typen av problem. Men till oss kan man inte vända sig anonymt, för då får vi svårt att agera.

– Vi måste hitta ett sätt att fånga upp missnöje och dålig arbetsmiljö så tidigt som möjligt, innan problemen vuxit sig för stora, för det är det ingen som vill, framförallt inte de av våra medlemmar som har en dålig arbetsmiljö och mår dåligt av det här. 

Okända uppgiftslämnare

Eftersom Maria Nilsson inte vet vilka individer som vänt sig till SVT, eller har en aning om huruvida de är medlemmar i Unionen eller inte, så kan hon inte svara på om de missnöjda använt sig av de gängse kanalerna eller inte. Hon medger dock att det finns avdelningar på Systembolagets huvudkontor där det förekommer arbetsmiljöproblem.

– Det är två avdelningar som har en otroligt dålig arbetsmiljö och där det finns missnöjda medlemmar som vänt sig till facket, men vi har nästan 500 chefer på Systembolaget så det skulle vara konstigt om det vore guld och gröna skogar överallt. Där det är så ska facket agera och stötta medlemmarna, oavsett roll.

– Överlag har vi en god arbetsmiljö och ett samverkansavtal som vi är jättestolta över. Vi jobbar otroligt mycket med samverkan och ledarskap och har en intensiv dialog med arbetsgivaren för att få bukt med de problem som finns, säger Maria Nilsson.

Arbetsmiljö

”Att jobba hjälper mig att behålla en vardag”

Alla sitter vi i dödens väntrum. Men några har fått en kölapp med lägre nummer. En av dem är Johan Lif, som levt med en hjärntumör i drygt ett år. Trots det har han fortsatt att jobba för att behålla vardag och rutiner.
Lina Björk Publicerad 8 april 2024, kl 06:01
Johan Lif
Att jobba deltid hjälper Johan Lif att behålla känslan av rutiner och en vardag. Foto: Staffan Claesson

Det började efter sommaren 2022. Johan Lif fick svårare att läsa. Han klarade några rader men sedan blev bokstäverna suddiga och bröts av på mitten. Blicken fick inte fäste, halkade över raderna som en dålig skidåkare. 

Jag behöver läsglasögon, tänkte Johan och köpte ett par. Men bokstäverna fortsatte att bråka och han besökte en optiker. ”Du har vanligt ålderseende”, sa optikern och rekommenderade honom att be sin arbetsgivare om att få terminalglasögon.

Sedan kom huvudvärken. Kraftfull och strålande längst tinningarna. Inte helt ovanligt när man skaffar glasögon tänkte Johan och härdade ut. Till nyårsdagen, då smärtorna var för stora och han åkte akut till Västerås sjukhus. Efter en röntgen konstaterades en svullnad i vänstra delen av hjärnan. Läkarens dom var misstänkt tumör och den såg inte snäll ut.

Den medicinska benämningen är glioblastom. En aggressiv och obotlig hjärntumör, men som går att leva med. Just nu genomgår Johan Lif inga behandlingar – han räknas till den palliativa vården, alltså vård i livets slutskede, trots att man efter en operation fick bort alla synliga delar av tumören och han svarade bra på strålning och cellgifter.

– Om den inte upptäckts så hade jag varit död nu. Tyvärr är återväxt vanlig och därför räknas den som obotlig, säger Johan Lif. 

Det gjorde mig inte gott att vara sjukskriven på heltid

Direkt efter operation på Akademiska sjukhuset i januari var Johan Lif sjukskriven på heltid. Men något skavde. Han befann sig i ett mellanläge där det fanns en dödlig diagnos, men kände sig ändå inte särskilt sjuk. Beslutet blev därför att börja jobba deltid. Först 25 procent, sedan halvtid.

– Det gjorde mig inte gott att vara sjukskriven på heltid. När jag gick på strålning fanns en känsla av att göra något meningsfullt varje dag. Men när den behandlingsrutinen tog slut var jag i ett limbo, färdigbehandlad men utan riktning och mål.

Jobbet som arbetsrättsspecialist på batteritillverkaren Northvolt Labs i Västerås blev ett sätt att ta tillbaka vardagen. Här finns rutiner, arbetsuppgifter och struktur. Arbetsuppgifterna är inte desamma som innan beskedet, men de är meningsfulla och han fyller sina dagar med sysslor.

– Det finns två ytterligheter av personer. Den ena som tar ett dåligt besked och begraver sig med det. Den andra som omvärderar sitt liv och ser en högre mening med allt som händer. Jag tror på att hålla en rimlig kurs i mitten. Med det sagt så pendlar även jag mellan de båda ibland. Men jobbet hjälper mig att behålla någon slags normalitet.

Några dagar i veckan reser han till kontoret. Resten av tiden jobbar han hemifrån. Han har valt att vara öppen med sin diagnos både med chefer och kollegor. Och reaktionerna har överraskat honom.

– Jag förvånas över att folk är rätt osentimentala. Och många öppnar upp om sina egna erfarenheter av svåra händelser. Det har varit fint.

En utmaning har varit att påminna vänner, bekanta och kollegor om att han fortfarande inte är frisk, trots att han är färdigbehandlad och varken ser eller känner sig särskilt sjuk. Orken tryter ibland och han är mer sårbar för stress. Var tredje månad röntgas hans hjärna för att se om tumören har växt. Inför de beskeden försöker han att koppla bort alla katastroftankar.

– Om man genomgått en behandling så minskar oftast oron ju längre tiden går. Så är det inte för mig. Snarare tilltar oron med tiden, eftersom tankar kring återväxt finns med hela tiden. Men jag försöker att vara snäll mot mig själv. Det är okej att ha stunder där det känns tufft.

Jag förvånas över att folk är rätt osentimentala

Johan och hans chef på Northvolt Labs i Västerås har en öppen dialog och planerar veckorna utifrån läge och ork. Han tror att alla arbetsplatser kan vara en friskfaktor för den som fått ett sjukdomsbesked. Om den som är sjuk är villig att kommunicera.

– Det är en vinst för både arbetsplats och medarbetare. Min arbetsgivare är glad att jag kan utföra så mycket jobb som jag orkar. Och jag får möjlighet att göra meningsfulla saker och skapa rutiner och ramar kring mina dagar. 

Prognosen är dyster. Hjärntumörer har fyra nivåer, där ett är den minst snabbväxande och fyra är den mest aggressiva. Johan Lif har en fyra. Ungefär fem procent av dem som drabbas av glioblastom lever längre än fem år. Men det finns också exempel på människor som levt många år efter att diagnos ställts.

Själv vågar han planera en sommar till. En födelsedag till för barnen. Han återkommer till ett citat av den amerikanska poeten Charles Bukowski: ”You can't beat death but you can beat death in life”.

Vad betyder det?

– Att inte låta livet bara handla om döden, utan om allt annat som är just frånvaron av död. Om det blir begripligt. 

Deltidssjukskrivning

  • Du kan vara sjukskriven på deltid och arbeta övrig tid. I regel ska du då jobba varje dag genom att minska din arbetsdag med den procentsats du är sjukskriven.
  • Det finns också en möjlighet att fördela arbetstiden på annat sätt. Det är du och din arbetsgivare som gemensamt kommer fram till hur ni gör.
  • Sjukpenning kan ges för frånvaro på en fjärdedel, halv, tre fjärdedels eller hel sjukfrånvaro, beroende på arbetsförmågan. Det innebär att man enbart kan vara deltidssjukskriven på vissa fasta nivåer: 25 procent, 50 procent eller 75 procent.