Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Småbarnsföräldrar trivs bäst med hemmajobb

Två av tre har gillat att jobba hemma under pandemin, visar en ny undersökning. Och allra mest tycks småbarnsföräldrarna uppskatta hemmakontoret, som trots en ansträngd arbetsmiljö även innebär ett förenklat livspussel.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Småbarnsföräldrar är den grupp som trivts bäst med distansarbetet under coronapandemin, eftersom det på många sätt förenklar livspusslet. Shutterstock

Aldrig förr har så många jobbat så mycket hemifrån under en så lång period. Men trots en tid då vi inte fått träffa våra äldre, kunnat resa utomlands, eller haft samma sociala närvaro bland vänner och bekanta så har många haft en positiv upplevelse av det senaste halvåret. Åtminstone på jobbet.

– På det stora hela har de flesta haft det bra. En intressant aspekt är att åldersgruppen 30 till 39 år, har trivts allra bäst med att jobba hemma, vilket borde vara den grupp med flest småbarn. Det tyder på att det fungerar bra, att livspusslet blir lättare. Man kan hämta och lämna barn med mindre stress att hinna då man slipper pendlingstider och kanske jobba mer flexibelt hemma, säger Stefan Tengblad, professor inom Human Resource Management vid Göteborgs universitet.

Det finns dock några framgångsfaktorer som påverkar om hemmajobbet blivit en positiv eller negativ upplevelse. Om ens eventuella partner tyckte om att jobba hemifrån, så spillde det över på en själv och tvärtom. Personer som tidigare haft dåliga erfarenheter av öppna kontorslandskap tyckte också mer om sitt hemmakontor än andra. Däremot hade varken ålder, kön, familjerelation, huruvida man bodde stort eller litet eller restid någon större betydelse.

Läs mer: Att pendla är att dö en smula

– Vi trodde nog att trångboddhet skulle ha en större påverkan på upplevelsen av att jobba hemma. Och visst kan det vara jobbigt att bo litet, barnen kommer hem och man får installera sig i sovrummet, för det är bättre än badrummet. Men på något sätt anpassar sig de allra flesta hemarbetare efter de rådande omständigheterna och får det att fungera, säger Stefan Tengblad. 

Läs mer: Bökigt att jobba när barnen är hemma

Värt att notera är också att det var en mindre grupp på drygt tio procent som trivdes sämre med hemarbetet jämfört med den ordinarie arbetssituationen.

Även personlighet tycks spela roll, där extroverta har trivts bättre att jobba på hemmaplan än introverta.

– Man kunde ju tro att de extroverta skulle sakna sina kollegor och det sociala på jobbet, men den gruppen tycks också vara allmänt mer positiva till förändring, ny teknik och utveckling. Vi tror också att de hittar initiativkraft att hitta saker att göra för att hantera situationen. Nu haft vi dock haft en mjuk lockdown, och bilden hade nog sett annorlunda ut om det varit utegångsförbud, då hade hemarbetet säkert blivit mindre trivsamt.

Ett annat förvånande resultat var att arbetsglädjen inte påverkats så mycket av att inte befinna sig på kontoret. Det som påverkade var saker som också vanligtvis är viktiga: feedback på arbetsprestationer, en bra relation till chefen, att man når sina mål och känner gemenskap med kollegorna.

Stefan Tengblad tror att vi går ett nytt arbetsliv till mötes. Där vi tar russinen från tiden innan pandemin och det bästa från tiden vi jobbat hemma och skapar en hybrid: Arbetsliv 2.0. 

Läs mer: 7 sätt att sluta jobba för dagen

– Det har funnits många saker på arbetsplatsen före pandemin som gör att vi inte trivts så bra, man går på långa och pratiga möten utan tydlig agenda, kollegor som involverar en i allt möjligt som man inte är intresserad av och samtal man tvingas överhöra. Så många värdesätter den här integriteten, och möjligheten att rå om sig själv vilket överväger det negativa av att inte ha kollegorna omkring sig. Jag vet ingen organisation som sagt ”vad bra vi hade det innan, vi måste gå tillbaka till det.”

Hela studien hittar du här.

Så gick undersökningen till

Undersökningen är ett samarbete mellan hr-professor Stefan Tengblad från Göteborgs universitet, Mårten Westberg från Europeiska Institutet för Beteendevetenskaplig analys, Dr Petri Kajonius från Lunds universitet och Sophie Hedestad från undersökningsföretaget Netigate.

Totalt erhölls 500 svar från ett representativt urval av personer mellan 20-65 år som jobbat hemma regelbundet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.