Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Småbarnsföräldrar trivs bäst med hemmajobb

Två av tre har gillat att jobba hemma under pandemin, visar en ny undersökning. Och allra mest tycks småbarnsföräldrarna uppskatta hemmakontoret, som trots en ansträngd arbetsmiljö även innebär ett förenklat livspussel.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Småbarnsföräldrar är den grupp som trivts bäst med distansarbetet under coronapandemin, eftersom det på många sätt förenklar livspusslet. Shutterstock

Aldrig förr har så många jobbat så mycket hemifrån under en så lång period. Men trots en tid då vi inte fått träffa våra äldre, kunnat resa utomlands, eller haft samma sociala närvaro bland vänner och bekanta så har många haft en positiv upplevelse av det senaste halvåret. Åtminstone på jobbet.

– På det stora hela har de flesta haft det bra. En intressant aspekt är att åldersgruppen 30 till 39 år, har trivts allra bäst med att jobba hemma, vilket borde vara den grupp med flest småbarn. Det tyder på att det fungerar bra, att livspusslet blir lättare. Man kan hämta och lämna barn med mindre stress att hinna då man slipper pendlingstider och kanske jobba mer flexibelt hemma, säger Stefan Tengblad, professor inom Human Resource Management vid Göteborgs universitet.

Det finns dock några framgångsfaktorer som påverkar om hemmajobbet blivit en positiv eller negativ upplevelse. Om ens eventuella partner tyckte om att jobba hemifrån, så spillde det över på en själv och tvärtom. Personer som tidigare haft dåliga erfarenheter av öppna kontorslandskap tyckte också mer om sitt hemmakontor än andra. Däremot hade varken ålder, kön, familjerelation, huruvida man bodde stort eller litet eller restid någon större betydelse.

Läs mer: Att pendla är att dö en smula

– Vi trodde nog att trångboddhet skulle ha en större påverkan på upplevelsen av att jobba hemma. Och visst kan det vara jobbigt att bo litet, barnen kommer hem och man får installera sig i sovrummet, för det är bättre än badrummet. Men på något sätt anpassar sig de allra flesta hemarbetare efter de rådande omständigheterna och får det att fungera, säger Stefan Tengblad. 

Läs mer: Bökigt att jobba när barnen är hemma

Värt att notera är också att det var en mindre grupp på drygt tio procent som trivdes sämre med hemarbetet jämfört med den ordinarie arbetssituationen.

Även personlighet tycks spela roll, där extroverta har trivts bättre att jobba på hemmaplan än introverta.

– Man kunde ju tro att de extroverta skulle sakna sina kollegor och det sociala på jobbet, men den gruppen tycks också vara allmänt mer positiva till förändring, ny teknik och utveckling. Vi tror också att de hittar initiativkraft att hitta saker att göra för att hantera situationen. Nu haft vi dock haft en mjuk lockdown, och bilden hade nog sett annorlunda ut om det varit utegångsförbud, då hade hemarbetet säkert blivit mindre trivsamt.

Ett annat förvånande resultat var att arbetsglädjen inte påverkats så mycket av att inte befinna sig på kontoret. Det som påverkade var saker som också vanligtvis är viktiga: feedback på arbetsprestationer, en bra relation till chefen, att man når sina mål och känner gemenskap med kollegorna.

Stefan Tengblad tror att vi går ett nytt arbetsliv till mötes. Där vi tar russinen från tiden innan pandemin och det bästa från tiden vi jobbat hemma och skapar en hybrid: Arbetsliv 2.0. 

Läs mer: 7 sätt att sluta jobba för dagen

– Det har funnits många saker på arbetsplatsen före pandemin som gör att vi inte trivts så bra, man går på långa och pratiga möten utan tydlig agenda, kollegor som involverar en i allt möjligt som man inte är intresserad av och samtal man tvingas överhöra. Så många värdesätter den här integriteten, och möjligheten att rå om sig själv vilket överväger det negativa av att inte ha kollegorna omkring sig. Jag vet ingen organisation som sagt ”vad bra vi hade det innan, vi måste gå tillbaka till det.”

Hela studien hittar du här.

Så gick undersökningen till

Undersökningen är ett samarbete mellan hr-professor Stefan Tengblad från Göteborgs universitet, Mårten Westberg från Europeiska Institutet för Beteendevetenskaplig analys, Dr Petri Kajonius från Lunds universitet och Sophie Hedestad från undersökningsföretaget Netigate.

Totalt erhölls 500 svar från ett representativt urval av personer mellan 20-65 år som jobbat hemma regelbundet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Prevents vd: ”Viktigt att chefen vågar fatta beslut”

Susanna Ribrant är vd för Prevent, experterna på arbetsmiljö. Hon har nu varit chef längre än hon inte varit det. Och insett vad en sådan bör vara bra på – liksom beteenden som är mindre bra.
Sandra Lund Publicerad 6 maj 2026, kl 06:01
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.