Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Småbarnsföräldrar trivs bäst med hemmajobb

Två av tre har gillat att jobba hemma under pandemin, visar en ny undersökning. Och allra mest tycks småbarnsföräldrarna uppskatta hemmakontoret, som trots en ansträngd arbetsmiljö även innebär ett förenklat livspussel.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Småbarnsföräldrar är den grupp som trivts bäst med distansarbetet under coronapandemin, eftersom det på många sätt förenklar livspusslet. Shutterstock

Aldrig förr har så många jobbat så mycket hemifrån under en så lång period. Men trots en tid då vi inte fått träffa våra äldre, kunnat resa utomlands, eller haft samma sociala närvaro bland vänner och bekanta så har många haft en positiv upplevelse av det senaste halvåret. Åtminstone på jobbet.

– På det stora hela har de flesta haft det bra. En intressant aspekt är att åldersgruppen 30 till 39 år, har trivts allra bäst med att jobba hemma, vilket borde vara den grupp med flest småbarn. Det tyder på att det fungerar bra, att livspusslet blir lättare. Man kan hämta och lämna barn med mindre stress att hinna då man slipper pendlingstider och kanske jobba mer flexibelt hemma, säger Stefan Tengblad, professor inom Human Resource Management vid Göteborgs universitet.

Det finns dock några framgångsfaktorer som påverkar om hemmajobbet blivit en positiv eller negativ upplevelse. Om ens eventuella partner tyckte om att jobba hemifrån, så spillde det över på en själv och tvärtom. Personer som tidigare haft dåliga erfarenheter av öppna kontorslandskap tyckte också mer om sitt hemmakontor än andra. Däremot hade varken ålder, kön, familjerelation, huruvida man bodde stort eller litet eller restid någon större betydelse.

Läs mer: Att pendla är att dö en smula

– Vi trodde nog att trångboddhet skulle ha en större påverkan på upplevelsen av att jobba hemma. Och visst kan det vara jobbigt att bo litet, barnen kommer hem och man får installera sig i sovrummet, för det är bättre än badrummet. Men på något sätt anpassar sig de allra flesta hemarbetare efter de rådande omständigheterna och får det att fungera, säger Stefan Tengblad. 

Läs mer: Bökigt att jobba när barnen är hemma

Värt att notera är också att det var en mindre grupp på drygt tio procent som trivdes sämre med hemarbetet jämfört med den ordinarie arbetssituationen.

Även personlighet tycks spela roll, där extroverta har trivts bättre att jobba på hemmaplan än introverta.

– Man kunde ju tro att de extroverta skulle sakna sina kollegor och det sociala på jobbet, men den gruppen tycks också vara allmänt mer positiva till förändring, ny teknik och utveckling. Vi tror också att de hittar initiativkraft att hitta saker att göra för att hantera situationen. Nu haft vi dock haft en mjuk lockdown, och bilden hade nog sett annorlunda ut om det varit utegångsförbud, då hade hemarbetet säkert blivit mindre trivsamt.

Ett annat förvånande resultat var att arbetsglädjen inte påverkats så mycket av att inte befinna sig på kontoret. Det som påverkade var saker som också vanligtvis är viktiga: feedback på arbetsprestationer, en bra relation till chefen, att man når sina mål och känner gemenskap med kollegorna.

Stefan Tengblad tror att vi går ett nytt arbetsliv till mötes. Där vi tar russinen från tiden innan pandemin och det bästa från tiden vi jobbat hemma och skapar en hybrid: Arbetsliv 2.0. 

Läs mer: 7 sätt att sluta jobba för dagen

– Det har funnits många saker på arbetsplatsen före pandemin som gör att vi inte trivts så bra, man går på långa och pratiga möten utan tydlig agenda, kollegor som involverar en i allt möjligt som man inte är intresserad av och samtal man tvingas överhöra. Så många värdesätter den här integriteten, och möjligheten att rå om sig själv vilket överväger det negativa av att inte ha kollegorna omkring sig. Jag vet ingen organisation som sagt ”vad bra vi hade det innan, vi måste gå tillbaka till det.”

Hela studien hittar du här.

Så gick undersökningen till

Undersökningen är ett samarbete mellan hr-professor Stefan Tengblad från Göteborgs universitet, Mårten Westberg från Europeiska Institutet för Beteendevetenskaplig analys, Dr Petri Kajonius från Lunds universitet och Sophie Hedestad från undersökningsföretaget Netigate.

Totalt erhölls 500 svar från ett representativt urval av personer mellan 20-65 år som jobbat hemma regelbundet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.