Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Småbarnsföräldrar trivs bäst med hemmajobb

Två av tre har gillat att jobba hemma under pandemin, visar en ny undersökning. Och allra mest tycks småbarnsföräldrarna uppskatta hemmakontoret, som trots en ansträngd arbetsmiljö även innebär ett förenklat livspussel.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Småbarnsföräldrar är den grupp som trivts bäst med distansarbetet under coronapandemin, eftersom det på många sätt förenklar livspusslet. Shutterstock

Aldrig förr har så många jobbat så mycket hemifrån under en så lång period. Men trots en tid då vi inte fått träffa våra äldre, kunnat resa utomlands, eller haft samma sociala närvaro bland vänner och bekanta så har många haft en positiv upplevelse av det senaste halvåret. Åtminstone på jobbet.

– På det stora hela har de flesta haft det bra. En intressant aspekt är att åldersgruppen 30 till 39 år, har trivts allra bäst med att jobba hemma, vilket borde vara den grupp med flest småbarn. Det tyder på att det fungerar bra, att livspusslet blir lättare. Man kan hämta och lämna barn med mindre stress att hinna då man slipper pendlingstider och kanske jobba mer flexibelt hemma, säger Stefan Tengblad, professor inom Human Resource Management vid Göteborgs universitet.

Det finns dock några framgångsfaktorer som påverkar om hemmajobbet blivit en positiv eller negativ upplevelse. Om ens eventuella partner tyckte om att jobba hemifrån, så spillde det över på en själv och tvärtom. Personer som tidigare haft dåliga erfarenheter av öppna kontorslandskap tyckte också mer om sitt hemmakontor än andra. Däremot hade varken ålder, kön, familjerelation, huruvida man bodde stort eller litet eller restid någon större betydelse.

Läs mer: Att pendla är att dö en smula

– Vi trodde nog att trångboddhet skulle ha en större påverkan på upplevelsen av att jobba hemma. Och visst kan det vara jobbigt att bo litet, barnen kommer hem och man får installera sig i sovrummet, för det är bättre än badrummet. Men på något sätt anpassar sig de allra flesta hemarbetare efter de rådande omständigheterna och får det att fungera, säger Stefan Tengblad. 

Läs mer: Bökigt att jobba när barnen är hemma

Värt att notera är också att det var en mindre grupp på drygt tio procent som trivdes sämre med hemarbetet jämfört med den ordinarie arbetssituationen.

Även personlighet tycks spela roll, där extroverta har trivts bättre att jobba på hemmaplan än introverta.

– Man kunde ju tro att de extroverta skulle sakna sina kollegor och det sociala på jobbet, men den gruppen tycks också vara allmänt mer positiva till förändring, ny teknik och utveckling. Vi tror också att de hittar initiativkraft att hitta saker att göra för att hantera situationen. Nu haft vi dock haft en mjuk lockdown, och bilden hade nog sett annorlunda ut om det varit utegångsförbud, då hade hemarbetet säkert blivit mindre trivsamt.

Ett annat förvånande resultat var att arbetsglädjen inte påverkats så mycket av att inte befinna sig på kontoret. Det som påverkade var saker som också vanligtvis är viktiga: feedback på arbetsprestationer, en bra relation till chefen, att man når sina mål och känner gemenskap med kollegorna.

Stefan Tengblad tror att vi går ett nytt arbetsliv till mötes. Där vi tar russinen från tiden innan pandemin och det bästa från tiden vi jobbat hemma och skapar en hybrid: Arbetsliv 2.0. 

Läs mer: 7 sätt att sluta jobba för dagen

– Det har funnits många saker på arbetsplatsen före pandemin som gör att vi inte trivts så bra, man går på långa och pratiga möten utan tydlig agenda, kollegor som involverar en i allt möjligt som man inte är intresserad av och samtal man tvingas överhöra. Så många värdesätter den här integriteten, och möjligheten att rå om sig själv vilket överväger det negativa av att inte ha kollegorna omkring sig. Jag vet ingen organisation som sagt ”vad bra vi hade det innan, vi måste gå tillbaka till det.”

Hela studien hittar du här.

Så gick undersökningen till

Undersökningen är ett samarbete mellan hr-professor Stefan Tengblad från Göteborgs universitet, Mårten Westberg från Europeiska Institutet för Beteendevetenskaplig analys, Dr Petri Kajonius från Lunds universitet och Sophie Hedestad från undersökningsföretaget Netigate.

Totalt erhölls 500 svar från ett representativt urval av personer mellan 20-65 år som jobbat hemma regelbundet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält