Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Småbarnsföräldrar trivs bäst med hemmajobb

Två av tre har gillat att jobba hemma under pandemin, visar en ny undersökning. Och allra mest tycks småbarnsföräldrarna uppskatta hemmakontoret, som trots en ansträngd arbetsmiljö även innebär ett förenklat livspussel.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Småbarnsföräldrar är den grupp som trivts bäst med distansarbetet under coronapandemin, eftersom det på många sätt förenklar livspusslet. Shutterstock

Aldrig förr har så många jobbat så mycket hemifrån under en så lång period. Men trots en tid då vi inte fått träffa våra äldre, kunnat resa utomlands, eller haft samma sociala närvaro bland vänner och bekanta så har många haft en positiv upplevelse av det senaste halvåret. Åtminstone på jobbet.

– På det stora hela har de flesta haft det bra. En intressant aspekt är att åldersgruppen 30 till 39 år, har trivts allra bäst med att jobba hemma, vilket borde vara den grupp med flest småbarn. Det tyder på att det fungerar bra, att livspusslet blir lättare. Man kan hämta och lämna barn med mindre stress att hinna då man slipper pendlingstider och kanske jobba mer flexibelt hemma, säger Stefan Tengblad, professor inom Human Resource Management vid Göteborgs universitet.

Det finns dock några framgångsfaktorer som påverkar om hemmajobbet blivit en positiv eller negativ upplevelse. Om ens eventuella partner tyckte om att jobba hemifrån, så spillde det över på en själv och tvärtom. Personer som tidigare haft dåliga erfarenheter av öppna kontorslandskap tyckte också mer om sitt hemmakontor än andra. Däremot hade varken ålder, kön, familjerelation, huruvida man bodde stort eller litet eller restid någon större betydelse.

Läs mer: Att pendla är att dö en smula

– Vi trodde nog att trångboddhet skulle ha en större påverkan på upplevelsen av att jobba hemma. Och visst kan det vara jobbigt att bo litet, barnen kommer hem och man får installera sig i sovrummet, för det är bättre än badrummet. Men på något sätt anpassar sig de allra flesta hemarbetare efter de rådande omständigheterna och får det att fungera, säger Stefan Tengblad. 

Läs mer: Bökigt att jobba när barnen är hemma

Värt att notera är också att det var en mindre grupp på drygt tio procent som trivdes sämre med hemarbetet jämfört med den ordinarie arbetssituationen.

Även personlighet tycks spela roll, där extroverta har trivts bättre att jobba på hemmaplan än introverta.

– Man kunde ju tro att de extroverta skulle sakna sina kollegor och det sociala på jobbet, men den gruppen tycks också vara allmänt mer positiva till förändring, ny teknik och utveckling. Vi tror också att de hittar initiativkraft att hitta saker att göra för att hantera situationen. Nu haft vi dock haft en mjuk lockdown, och bilden hade nog sett annorlunda ut om det varit utegångsförbud, då hade hemarbetet säkert blivit mindre trivsamt.

Ett annat förvånande resultat var att arbetsglädjen inte påverkats så mycket av att inte befinna sig på kontoret. Det som påverkade var saker som också vanligtvis är viktiga: feedback på arbetsprestationer, en bra relation till chefen, att man når sina mål och känner gemenskap med kollegorna.

Stefan Tengblad tror att vi går ett nytt arbetsliv till mötes. Där vi tar russinen från tiden innan pandemin och det bästa från tiden vi jobbat hemma och skapar en hybrid: Arbetsliv 2.0. 

Läs mer: 7 sätt att sluta jobba för dagen

– Det har funnits många saker på arbetsplatsen före pandemin som gör att vi inte trivts så bra, man går på långa och pratiga möten utan tydlig agenda, kollegor som involverar en i allt möjligt som man inte är intresserad av och samtal man tvingas överhöra. Så många värdesätter den här integriteten, och möjligheten att rå om sig själv vilket överväger det negativa av att inte ha kollegorna omkring sig. Jag vet ingen organisation som sagt ”vad bra vi hade det innan, vi måste gå tillbaka till det.”

Hela studien hittar du här.

Så gick undersökningen till

Undersökningen är ett samarbete mellan hr-professor Stefan Tengblad från Göteborgs universitet, Mårten Westberg från Europeiska Institutet för Beteendevetenskaplig analys, Dr Petri Kajonius från Lunds universitet och Sophie Hedestad från undersökningsföretaget Netigate.

Totalt erhölls 500 svar från ett representativt urval av personer mellan 20-65 år som jobbat hemma regelbundet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.