Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så funkar LED-lampan

Nej, tiden är inte ur led, tvärtom – den energismarta LED-belysningen håller på att ta över helt.
Ola Rennstam Publicerad
Big ideas/Colourbox
LED-lampan blir allt vanligare i kontorsmiljöer. Big ideas/Colourbox

PÅVERKAN

➧ Dagsljus påverkar både produktivitet och hälsa, visar studier från Stressforskningsinstitutet. Trots det har många arbetsplatser i dag undermåligt ljus. På kontor och lager som helt saknar tillgång till dagsljus kan ny teknik som till exempel Smart LED, som ger ett dagsljusliknande ljus, skapa en bättre arbetsmiljö. Och spara energi.

LJUSET

➧ Hur mycket ljus en lampa ger anges i lumen (lm). En LED-lampa på 470 lumen lyser som en glödlampa på 40 W. Ljuset har även olika färgtemperaturer som anges i kelvin (K), där ett högre värde innebär ett kallare ljus. 2 700 K är vanligt på lampor i hemmiljö medan 4 000 K ger ett neutralvitt ljus och är vanligare på kontor.

MÅNGA FÖRDELAR

➧ Att ersätta en glödlampa med en LED-lampa ger en genomsnittlig energibesparing på 80 procent. En LED-lampa av hög kvalitet har en livslängd på upp till 15 000 timmar, jämfört med glödlampans 1 000 timmar och lågenergilampans 10 000 timmar. LED-lampor innehåller inga skadliga ämnen som bly eller kvicksilver, de går att tända och släcka ofta och tänds direkt, även i kyla.

NOBELPRISBELÖNT

➧ Tre japanska forskare belönades med 2014 års Nobelpris i fysik för att ha uppfunnit den blå lysdioden (LED). Röda och gröna dioder hade funnits sedan 1920-talet, men utan det blå ljuset kunde inte vitt ljus skapas. När pristagarna i början av 1990-talet lyckades få ut de blå strålarna revolutionerades belysningstekniken från grunden.

TEKNIKEN

➧ LED står för Light Emitting Diode, vilket betyder lysdiod. Dioden är inte större än ett sandkorn och har ingen glödtråd utan alstrar ljus när ström leds genom en halvledare.

SMART LED

➧ Med smarta lampor avses oftast LED-lampor med dimmerfunktion som går att styra efter humör, smak och tid på dygnet. De kan också ha inbyggd närvarosensor.

Enligt Energimyndigheten drar styrbara lampor aningen mer el än vanliga LED-lampor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.