Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Promenera loss idéerna

Att vi sitter mycket på våra arbeten är ingen överdrift. Inte minst i oändliga möten. Ett sätt att minska stillasittandet och få nya idéer är att införa promenadmöten.
Åsa Frisk Publicerad
Två personer promenerar.
Promenadmöten ökar kreativiteten och skapar sammanhållning, enligt föreläsaren Anna Iwarsson. Foto: Marcus Schreiber/TT

En undersökning som genomförts av Cint visar att ungefär 60 procent sitter stilla 4-8 timmar per dag. Ungefär 75 procent säger sig vara villiga att prova att ersätta vanligt sittande möte med ett promenadmöte. Kvinnor är något mindre positiva än män.

Den vanligaste anledningen till att man vill ta ett promenadmöte i stället för ett vanligt möte är att arbetsgivaren uppmuntrar till promenad. Som andra anledning kommer att en kollega föreslår promenadmöte. En övervägande majoritet tror att promenadmöten kan bidra till minskad stress på jobbet.

Ofta ser man hinder när man ska börja med promenadmöten menar Anna Iwarsson, föreläsare om framtidens ledarskap, som har använt sig av den här mötestekniken i över 15 år.

– Kan vi se varandra på ett bra sätt när vi går och hur dokumenterar man, är de vanligaste funderingarna, säger hon.

Anna Iwarsson använder promenadmöten i olika sammanhang. Ibland som chef vid medarbetarsamtal, när medarbetare önskat det, men också när hon fastnat i ett projekt eller har något slags problem som ska lösas. Hon upplever sig komma närmare sin samtalspartner och ser inget problem med att man inte ser varandra på samma sätt som när man sitter vid ett bord.

– Ofta gör jag korta noteringar i min smartphone. Eller så spelar jag in några stödmeningar för att lättare komma ihåg, säger Anna Iwarsson.

Vissa har med sig ett litet block för att göra stödnoteringar i. Det viktigaste för att underlätta att man kommer ihåg vad man pratat om är att så fort man kommer tillbaka sätta sig ned och summera vad man diskuterat och vad man kom fram till.

– Promenadmöten passar inte till formella möten eller vid sakliga och allvarliga ämnen, säger Anna Iwarsson.

Att det är så få människor som har promenadmöten tror Anna Iwarsson är en vanesak. Vi är vana att vid ett möte ska vi sitta ned runt ett bord och ha papper och dator med oss.

Varför gående möten?

  • Kreativitet och idéer från deltagarna flödar lättare
  • Stillasittandet minskar
  • Deltagarna kommer varandra närmare
  • Samarbetet ökar

Tänk på att:

  • Ta med smartphone eller notisblock för korta stödnoteringar
  • Uppsamling på en gång efter promenaden för att dokumentera vad man har pratat om
  • Gående möten lämpar sig bäst för två, tre personer. Är man fler bör man dela in sig i grupper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.