Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Promenera loss idéerna

Att vi sitter mycket på våra arbeten är ingen överdrift. Inte minst i oändliga möten. Ett sätt att minska stillasittandet och få nya idéer är att införa promenadmöten.
Åsa Frisk Publicerad
Två personer promenerar.
Promenadmöten ökar kreativiteten och skapar sammanhållning, enligt föreläsaren Anna Iwarsson. Foto: Marcus Schreiber/TT

En undersökning som genomförts av Cint visar att ungefär 60 procent sitter stilla 4-8 timmar per dag. Ungefär 75 procent säger sig vara villiga att prova att ersätta vanligt sittande möte med ett promenadmöte. Kvinnor är något mindre positiva än män.

Den vanligaste anledningen till att man vill ta ett promenadmöte i stället för ett vanligt möte är att arbetsgivaren uppmuntrar till promenad. Som andra anledning kommer att en kollega föreslår promenadmöte. En övervägande majoritet tror att promenadmöten kan bidra till minskad stress på jobbet.

Ofta ser man hinder när man ska börja med promenadmöten menar Anna Iwarsson, föreläsare om framtidens ledarskap, som har använt sig av den här mötestekniken i över 15 år.

– Kan vi se varandra på ett bra sätt när vi går och hur dokumenterar man, är de vanligaste funderingarna, säger hon.

Anna Iwarsson använder promenadmöten i olika sammanhang. Ibland som chef vid medarbetarsamtal, när medarbetare önskat det, men också när hon fastnat i ett projekt eller har något slags problem som ska lösas. Hon upplever sig komma närmare sin samtalspartner och ser inget problem med att man inte ser varandra på samma sätt som när man sitter vid ett bord.

– Ofta gör jag korta noteringar i min smartphone. Eller så spelar jag in några stödmeningar för att lättare komma ihåg, säger Anna Iwarsson.

Vissa har med sig ett litet block för att göra stödnoteringar i. Det viktigaste för att underlätta att man kommer ihåg vad man pratat om är att så fort man kommer tillbaka sätta sig ned och summera vad man diskuterat och vad man kom fram till.

– Promenadmöten passar inte till formella möten eller vid sakliga och allvarliga ämnen, säger Anna Iwarsson.

Att det är så få människor som har promenadmöten tror Anna Iwarsson är en vanesak. Vi är vana att vid ett möte ska vi sitta ned runt ett bord och ha papper och dator med oss.

Varför gående möten?

  • Kreativitet och idéer från deltagarna flödar lättare
  • Stillasittandet minskar
  • Deltagarna kommer varandra närmare
  • Samarbetet ökar

Tänk på att:

  • Ta med smartphone eller notisblock för korta stödnoteringar
  • Uppsamling på en gång efter promenaden för att dokumentera vad man har pratat om
  • Gående möten lämpar sig bäst för två, tre personer. Är man fler bör man dela in sig i grupper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie

Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Elisabeth Brising Publicerad 9 april 2026, kl 06:01
Michael Rosander
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU

Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.  

– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.  

Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat. 

Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap 

Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.

Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.

Hur vet ni det här?

Michael Rosander
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander. 

Hur definierar ni mobbning?

– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.

Mobbing står på tre ben, förklarar han: 

  1. Utsatthet för negativa beteenden.
  2. Systematik i utsattheten.
  3. Att en person hamnar i underläge.

Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor

Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå. 

–  Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning. 

Kontorslandskap inte mer kreativt 

 Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom. 

– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration. 

Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?

– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )

Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor? 

– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander. 

Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap

Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren. 

– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där. De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.

Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?

  • Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
  • I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
  • Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
  • Studien: Workplace Bullying in the Open: the Risks Associated with Working in an Open Office (2026) har gjorts av Michael Rosander och Morten Birkeland Nielsen, universitetet i Bergen.