Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
En undersökning som genomförts av Cint visar att ungefär 60 procent sitter stilla 4-8 timmar per dag. Ungefär 75 procent säger sig vara villiga att prova att ersätta vanligt sittande möte med ett promenadmöte. Kvinnor är något mindre positiva än män.
Den vanligaste anledningen till att man vill ta ett promenadmöte i stället för ett vanligt möte är att arbetsgivaren uppmuntrar till promenad. Som andra anledning kommer att en kollega föreslår promenadmöte. En övervägande majoritet tror att promenadmöten kan bidra till minskad stress på jobbet.
Ofta ser man hinder när man ska börja med promenadmöten menar Anna Iwarsson, föreläsare om framtidens ledarskap, som har använt sig av den här mötestekniken i över 15 år.
– Kan vi se varandra på ett bra sätt när vi går och hur dokumenterar man, är de vanligaste funderingarna, säger hon.
Anna Iwarsson använder promenadmöten i olika sammanhang. Ibland som chef vid medarbetarsamtal, när medarbetare önskat det, men också när hon fastnat i ett projekt eller har något slags problem som ska lösas. Hon upplever sig komma närmare sin samtalspartner och ser inget problem med att man inte ser varandra på samma sätt som när man sitter vid ett bord.
– Ofta gör jag korta noteringar i min smartphone. Eller så spelar jag in några stödmeningar för att lättare komma ihåg, säger Anna Iwarsson.
Vissa har med sig ett litet block för att göra stödnoteringar i. Det viktigaste för att underlätta att man kommer ihåg vad man pratat om är att så fort man kommer tillbaka sätta sig ned och summera vad man diskuterat och vad man kom fram till.
– Promenadmöten passar inte till formella möten eller vid sakliga och allvarliga ämnen, säger Anna Iwarsson.
Att det är så få människor som har promenadmöten tror Anna Iwarsson är en vanesak. Vi är vana att vid ett möte ska vi sitta ned runt ett bord och ha papper och dator med oss.
Tänk på att:
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
