Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Promenera loss idéerna

Att vi sitter mycket på våra arbeten är ingen överdrift. Inte minst i oändliga möten. Ett sätt att minska stillasittandet och få nya idéer är att införa promenadmöten.
Åsa Frisk Publicerad
Två personer promenerar.
Promenadmöten ökar kreativiteten och skapar sammanhållning, enligt föreläsaren Anna Iwarsson. Foto: Marcus Schreiber/TT

En undersökning som genomförts av Cint visar att ungefär 60 procent sitter stilla 4-8 timmar per dag. Ungefär 75 procent säger sig vara villiga att prova att ersätta vanligt sittande möte med ett promenadmöte. Kvinnor är något mindre positiva än män.

Den vanligaste anledningen till att man vill ta ett promenadmöte i stället för ett vanligt möte är att arbetsgivaren uppmuntrar till promenad. Som andra anledning kommer att en kollega föreslår promenadmöte. En övervägande majoritet tror att promenadmöten kan bidra till minskad stress på jobbet.

Ofta ser man hinder när man ska börja med promenadmöten menar Anna Iwarsson, föreläsare om framtidens ledarskap, som har använt sig av den här mötestekniken i över 15 år.

– Kan vi se varandra på ett bra sätt när vi går och hur dokumenterar man, är de vanligaste funderingarna, säger hon.

Anna Iwarsson använder promenadmöten i olika sammanhang. Ibland som chef vid medarbetarsamtal, när medarbetare önskat det, men också när hon fastnat i ett projekt eller har något slags problem som ska lösas. Hon upplever sig komma närmare sin samtalspartner och ser inget problem med att man inte ser varandra på samma sätt som när man sitter vid ett bord.

– Ofta gör jag korta noteringar i min smartphone. Eller så spelar jag in några stödmeningar för att lättare komma ihåg, säger Anna Iwarsson.

Vissa har med sig ett litet block för att göra stödnoteringar i. Det viktigaste för att underlätta att man kommer ihåg vad man pratat om är att så fort man kommer tillbaka sätta sig ned och summera vad man diskuterat och vad man kom fram till.

– Promenadmöten passar inte till formella möten eller vid sakliga och allvarliga ämnen, säger Anna Iwarsson.

Att det är så få människor som har promenadmöten tror Anna Iwarsson är en vanesak. Vi är vana att vid ett möte ska vi sitta ned runt ett bord och ha papper och dator med oss.

Varför gående möten?

  • Kreativitet och idéer från deltagarna flödar lättare
  • Stillasittandet minskar
  • Deltagarna kommer varandra närmare
  • Samarbetet ökar

Tänk på att:

  • Ta med smartphone eller notisblock för korta stödnoteringar
  • Uppsamling på en gång efter promenaden för att dokumentera vad man har pratat om
  • Gående möten lämpar sig bäst för två, tre personer. Är man fler bör man dela in sig i grupper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Mens och klimakteriet på jobbet lyfts i ny global standard

Arbetsgivare får en ny global vägledning om mens och klimakteriet på jobbet. Standarden beskriver hur frågorna kan tas om hand inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Petra Rendik Publicerad 22 september 2026, kl 06:01
Kvinna arbetar vid laptop i hemmiljö med en fläkt, intill en illustrerad arbetsplatsdetalj med mensskydd och råd om flexibelt arbete, temperatur och arbetsanpassning.
Den nya globala standarden ISO 45010 ska hjälpa arbetsgivare att inkludera mens och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet. Mensskydd på jobbet är en av de praktiska åtgärder som rekommenderas Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

Nära hälften av befolkningen har mens eller går igenom klimakteriet i femtio år eller mer.

Majoriteten av alla kvinnor har besvär i olika grad kopplat till menstruation eller övergångsålder som påverkar arbetslivet och i många fall leder till sjukfrånvaro. 

Ändå finns det fortfarande en inställning att kvinnors hälsa och hormoner ska skötas privat. 

ISO 45010 ska ge arbetsgivare stöd i arbetsmiljöarbetet

Men nu lanseras en ny global vägledande standard som ska ge arbetsgivare verktyg för att integrera dessa frågor i det övriga arbetsmiljöarbetet så att man underlättar för kvinnor på arbetsplatsen. 

Emma Bro, företagsläkare på Avonova, porträttbild.
Emma Bro. Foto: Avonova.

Standarden omfattar både den psykiska och fysiska arbetsmiljön.

– Det är så bra att arbetsgivare nu blir nödgade att tänka igenom vad det här faktiskt innebär för den enskilda medarbetaren och kanske inse att om vi gör enkla anpassningar mår de anställda bättre, säger Emma Bro, företagsläkare på Avonova.  

– Mens och klimakteriet ska inte vara någon särskildhet, utan det ska vara en självklar del av arbetsmiljöarbetet. 

Så här gör ni arbetsplatsen mens- och klimakteriesmart

  • Möjlighet att jobba hemifrån. Det ska vara uttalat, särskilt för dem som har mensvärk och PMS. Men även kvinnor i klimakteriet som har problem med hjärndimma och dålig sömn.
  • Mensskydd på jobbet är en liten kostnad men ger ett stort signalvärde hos de yngre kvinnorna.
  • Möjlighet att kunna justera klimatet på kontoret. Eller se till att det finns fläktar.
  • Chefer och HR bör gå en utbildning om kvinnors hälsa, kanske allra mest om klimakteriet. Då blir det här en fråga bland alla andra arbetsmiljöfrågor.
  • Du som kvinna och chef: Om du har besvär, våga vara öppen om dem. Det skapar ett psykologiskt tryggt klimat på jobbet där man vågar ha dåliga dagar.

Läkaren Emma Bro träffar ofta kvinnor i 40- till 55-årsåldern som håller på att eller redan har drabbats av kronisk stressjukdom. Livet är stressigt och så hamnar man i klimakteriet också. 

Det blir oftast droppen. Sömnen fallerar, hjärndimman slår till, tålamodet tryter och drivet som behövs i arbetslivet minskar.

 – Många som jag möter berättar att de inte känner igen sig själva när de kognitiva symtomen blir besvärliga, säger hon. 

Mensvärk och rikliga blödningar leder ofta till korttidsfrånvaro

När det kommer till yngre kvinnor som har mensvärk och rikliga blödningar är det ofta arbetsgivaren som har flaggat på grund av att medarbetaren har återkommande korttidsfrånvaro. 

– Det här är besvär som många unga kvinnor inte vill ta upp med sina chefer, utan de försöker gå till jobbet trots svår värk. Men de klarar inte det. 

– Den nya standarden kan förhoppningsvis leda till att kvinnor vågar vara öppna med sina besvär. 

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Det har hänt otroligt mycket de senaste fem åren när det gäller hur vi pratar om kvinnors hälsa. Det är inte lika tabubelagt och fler arbetsgivare söker aktivt information för att få veta mer, även om det skiljer sig mellan olika branscher, förklarar Emma Bro. 

– Men vi är fortfarande i ett tidigt stadium där kunskapen måste öka. Vi behöver fortsätta prata om det här, för det är nyckeln till allt.

Det här är ISO 45010