Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sexköpet raderade ut varumärket Paolos

Paolo Robertos sexköp fick enorma konsekvenser för de anställda på Evanoff group. När varumärket Paolos raderades ut över en natt fick allt arbete inriktas på att hantera krisen. I dag, fem veckor senare, är deras arbetsmiljö fortfarande påverkad av det som hände.
Ola Rennstam Publicerad
Henrik Isaksson / TT, Anna-Karin Nilsson / Expressen / TT
Många butiker reade ut varumräket Paolos produkter efter att Paolo Roberto erkänt att han köpt sex. Henrik Isaksson / TT, Anna-Karin Nilsson / Expressen / TT

Morgonen fredagen den 15 maj vaknar marknadschefen Ken Nygren av ett sms. Det kommer från hans chef och är kortfattat: ”Ring mig!”.

– Jag förstod direkt att något allvarligt hade hänt eftersom vi skulle ses på kontoret klockan nio och brukar avhandla alla viktiga frågor där och då. Han har aldrig kontaktat mig på det viset tidigare, berättar han.

Ken Nygrens magkänsla visade sig stämma – det hade hänt något allvarligt. Under natten hade entreprenören och tv-kändisen Paolo Roberto gripits av polis då han köpt sex, en gärning han senare valde att erkänna. Nyhetsbomben var ett faktum – mitt i coronapandemin. För Ken Nygren och de andra anställda på Evanoff group, som äger och driver varumärket Paolos, stod mycket på spel. Nu gällde det att agera.


Ken Nygren, marknadschef på Evanoff group. Bild: Evanoff group.

– Vi samlades här på kontoret för att först och främst få koll på vad som faktiskt hade hänt. Alla i ledningsgruppen var överens om att samarbetet med Paolo Roberto var avslutat. Det kändes fullständigt självklart, det han gjort strider mot allt som vi står för. Alla insåg också att varumärket inte skulle gå att rädda, säger Ken Nygren.

"Känns fortfarande overkligt"

Nu, en dryg månad senare, försöker de anställda sätta ord på sina känslor och upplevelser. Många beskriver beskedet om Paolos sexköp som en total chock.

– Jag trodde inte att det var sant när jag fick höra vad som hänt. Det var så overkligt, det känns fortfarande overkligt. När chocken lagt sig lite övergick känslan mer till besvikelse, ilska och sorg, berättar Anna.

Hennes kollega Stefan instämmer:

– Jag kände en enorm besvikelse. Allt som vi kämpat hårt för att bygga upp under de senaste två åren hade raserats över en natt.

På Evanoffs huvudkontor, beläget högst upp i en kontorsbyggnad intill Friends arena, gick arbetet på högtryck under de följande dagarna: kunder ville ha besked och leverantörer i Italien behövde informeras. Därutöver kom mängder med frågor från konsumenter och media.

– Vi jobbade dag som natt, men valde att inte ta in professionell hjälp utifrån för krishanteringen. Vi är en liten tajt grupp medarbetare och kände instinktivt hur vi skulle agera och vad som kändes rätt, säger Ken Nygren.

Paolo Roberto på Evanoffs huvudkontor i Solna den 20 januari i år. Källa: Paolo Roberto/Instagram

Enligt Ken Nygren har Paolo Roberto haft relativt lite med varumärket Paolo att göra. Sedan Evanoff group kom in i bilden 2017 har matprofilen godkänt alla produkter men i övrigt inte haft något direkt inflytande över verksamheten. När sexskandalen inträffade ägde han fem procent av varumärket.

– Många har trott att det är Paolo Roberto som ägt hela företaget. Han har själv bidragit till bilden av sig själv som en stor företagare som har hundratals anställda. Det är ett luftslott som har kraschat, konstaterar Ken Nygren.

Ilska mot varumärket

Direkt efter att nyheten briserat riktades allmänhetens ilska inte bara mot Paolo Roberto som person utan även mot varumärket som bär hans namn. Hånen haglade i sociala medier, proffstyckare rasade och handlare över hela landet stod plötsligt med jättelager av produkter som ingen ville befatta sig med. Butikshyllorna rensades, varor tippades i containrar.

– I början riktades ilskan mot oss, många ville bestraffa honom genom att inte köpa våra produkter. Men när vi lyckades få ut information i media om hur ägandet låg till vändes opinionen och vi fick i stället stöd från konsumenterna. Vi har blivit överösta med förslag på vad man kan göra med produkterna och från folk som vill hjälpa till, hävdar marknadschefen.

Sedan Evanoff group kom in som ägare i Paolos har sortimentet breddats och omsättningen ökat stadigt. Företaget har däremot aldrig gått med vinst. Enligt Ken Nygren har varken Paolo Roberto, eller någon annan för den delen, tjänat en krona på bolaget.

– Det är helt enligt vår affärsplan eftersom vi gjort stora investeringar. 2020 var första året som vi skulle gå med vinst och första kvartalet såg väldigt bra ut. Sen händer detta. Jag känner inte till något annat varumärke som raderats ut över en natt, säger han och skakar på huvudet.

Kontroversiell person

Paolo Roberto har haft en sällsynt förmåga att ständigt vara aktuell, som programledare i tv, med böcker om mat och träning, som debattör och genom sina sociala medier-kanaler. Ken Nygren medger att företagets expansion inte hade gått lika snabbt utan Paolo Roberto som frontfigur.

– Så är det. Vi har dragit nytta av att han har varit en profil inom italiensk mat och är en känd person som väcker känslor. Men jag tror det är produkterna som konsumenterna har uppskattat, om de inte håller bra kvalitet köper man dem inte igen.

Genom åren har Paolo Roberto uttryckt starka och ibland kontroversiella åsikter, han har exempelvis sagt sig vara militant motståndare till feminism och hamnat i blåsväder efter ett skämt om bröstInstagram.

Paolo Roberto har varit en kontroversiell person, hade ni någon plan för om det skulle uppstå någon slags kris?
– Detta var absolut inget vi var beredda på. Däremot har vi hela tiden haft med i vår riskkalkyl att han skulle kunna uttrycka sig olämpligt i en debatt i tv och att vi skulle kunna få negativa reaktioner. Men vi hade givetvis aldrig lagt ner så många års hårt arbete och investerat så mycket pengar om vi hade haft minsta misstanke om att han skulle begå någon form av brott, oavsett kategori.

I stället för att slänga alla Paoloprodukter köpte företaget Matsmart.se upp hela Evanoffs lager med torrvaror och konserver. Från försäljningen skänker man 350 000 kronor till organisationen Child10 som jobbar mot trafficking. Många andra stora kunder, som Ica, Axfood och Coop, har genom lokala initiativ sett till att deras lager har tagits till vara och skänkt pengarna till välgörenhet.

Kommer produkterna dyka upp under ett namn framöver?
– De kommer tillbaka i någon form men vad de kommer att heta och vilka det blir är för tidigt att säga. Vi hade aldrig kunnat föreställa oss att engagemanget för dem var så starkt, säger Ken Nygren.

Kommer ni att bli mer restriktiva kring att samarbeta med kända ansikten i framtiden?
– Ja, absolut. Vi har blivit kontaktade av ett dussintal kända matprofiler som har velat ta över platsen, men att ersätta Paolo med en ny profil och sätta det namnet på produkterna är inte aktuellt.

Kontorslandskapets stora glaspartier bjuder på en magnifik utsikt över Nationalarenan och den vackra Råstasjön i Solna. Ljudnivån mellan arbetsplatserna är dämpad, många jobbar hemifrån på grund av corona. För Stefan och Anna och de andra på Evanoff group har arbetsmiljön påverkats efter skandalen. Nu när den första chocken lagt sig har det funnits tid att känna efter.

– I början var det tufft, det kändes som man fått en käftsmäll. Jag fick verkligen kämpa för att inte ta det som hänt alltför personligt. De första dagarna fanns en viss oro kring vad som skulle hända med mitt jobb. Samtidigt var det bara och bita ihop och göra det bästa av situationen, säger Stefan.

Anna beskriver det som att vardagen har blivit annorlunda än vad hon är van vid.

– Vi har hjälpts åt och stöttat varandra, vilket varit fint. Vi som jobbar här är flexibla, det är ju en del av att arbeta på ett entreprenörsdrivet företag. Jag tror att det varit till en stor fördel när det kommer till hur vi alla har hanterat den här situationen.


Bild: Joachim Stokstad/Kollega

På en stor metallhylla i företagets konferensrum står Paoloprodukterna kvar och minner om en annan tid. Olivoljor, pastasåser, konserver och pasta i alla former. Marknadschefen Ken Nygren begrundar dem och berättar att han fortfarande har lite svårt att ta in allt som hänt.

– De första dagarna skämdes många av oss litegrann men sen insåg vi att vi faktiskt inte är involverade i det här som hänt och då växte snarare en revanschlust fram. Jag är nog fortfarande lite i chock, det känns lite overkligt men det har ju hänt och det har fått enorma konsekvenser, säger han.

Kollega har sökt Paolo Roberto för en kommentar. Anna och Stefan heter egentligen något annat.

Evanoff group AB

  • Varumärket Paolos bildades 2012 med ett sortiment av främst färsk pasta, såser och fryspizzor. 2017 gick Evanoff Group in som delägare i företaget Peoples Kitchen Concept AB som äger varumärket Paolos. När skandalen inträffade den 15 maj hade Paolos omkring 120 produkter och Paolo Roberto ägde fem procent av varumärket genom sitt bolag Punch Drunk Entertainment som han äger tillsammans med sin före detta fru. Efter att Evanoff group avbrutit allt samarbete med Paolo Roberto köptes han ut för 126 kronor, en krona per stamaktie.
  • Evanoff group ägs av entreprenören Dani Evanoff som bildade bolaget efter att ha sålt Candy King till konfektyrkoncernen Cloetta. Evanoff Group äger en rad olika varumärken inom livsmedelsbranschen, exempelvis korvtillverkaren Taylor & Jones, Lakritsroten och matprofilen Zeinas produkter, godistillverkaren Aroma samt det plantbaserade varumärket The Plant.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek
Arbetsmiljö

Postcovid – världen gick vidare men inte kroppen

Det har gått fem år sedan vaccinpassen, de tomma fotbollsläktarna och tiden då Anders Tegnell manade oss att tvätta händerna för att bromsa smittan. För de flesta är pandemin ett avslutat kapitel – men för Cecilia Meldahl och Lisa Henricson fortsätter kampen mot covid.
Lina Björk Publicerad 1 april 2026, kl 06:01
Symptomen efter covidinfektionen är fortfarande kvar
Foto: Anna-Lena Lundqvist/Filip Erlind

Dressyr är en pardans mellan häst och människa. Med små rörelser svarar djuret på tysta kommandon. Ryttarens tyngdpunkt styr riktning och balans, med en precision som inte syns för den ovana betraktaren. 

Samtidigt är det en fysiskt krävande aktivitet, som framför allt använder musklerna i mage och rygg. 

Tidigare var det Cecilia Meldahls största intresse. Nu får hon nöja sig med korta ”promenader” till häst i skogen, men djuren finns fortfarande där efter att coronaviruset gett hennes liv en snyting.

Cecilia Mehldal har postcovid
Cecilia Mehldal brukade rida dressyr innan hon blev sjuk i covid-19. Nu får hon kvalitetstid genom att spendera tid med djuren. Foto: Filip Erlind

I två omgångar var hon sjuk. Första gången i början av pandemin. Infektionen var inte av det svårare slaget, men symptomen som hängde kvar var desto mer besvärliga: andningssvårigheter och trötthet. 

Efter en sjukskrivning var hon tillbaka på jobbet som chef för kundutvecklingen på ICA:s huvudkontor i Stockholm. 

Andra gången hon insjuknade var i oktober 2023 och efter det har hon inte återhämtat sig. 

Nu präglas hennes dagar av att planera energi, som ett batteri som ska hushålla med ström för att klara av det viktigaste.

– Drar jag ned batteriet till rött så blir jag sjuk. Då kommer alla symptomen tillbaka, jag får svårt att andas och jag blir absurt trött, det blir fysiskt omöjligt att hålla ögonen öppna eller följa med i en konversation.

Vad är postcovid?

  • Postcovid (även kallat långtidscovid) är när symtom från en covid‑19‑infektion kvarstår eller uppstår på nytt efter att den akuta sjukdomen gått över.
  • Det finns över 200 symtom, men bland de vanligaste är energilöshet, andningsproblem, och hjärndimma.
  • 280 000 svenskar mellan 16 - 84 år är drabbade av postcovid.
  • Än så länge finns inget botemedel, enbart lindring. 

Cecilia Meldahls postcovid har en otrevlig följeslagare, diagnosen PEM, på svenska ansträngningsutlöst försämring. 

Enkelt uttryckt betyder det att om hon anstränger sig för mycket, har för kul eller blir för engagerad så kommer baksmällan som en bumerang på natten. Andningen blir tung och hon måste vila i efterhand.

– Allt är en avvägning, ska jag tvätta håret på morgonen och vila en timme efteråt eller måste jag prioritera bort det för att orka göra något annat. Som frisk inser man inte hur ansträngande det är att duscha.

Jobbade hemifrån under pandemin

Under pandemin, när hela ICA:s huvudkontor jobbade hemifrån, gick det att fördela orken över en hel dag. Cecilia Meldahl var ansvarig för många frågor och många människor, och eftersom hon var erfaren i rollen kunde hon stötta medarbetare även om hon själv inte var på topp. Men när en omorganisation startades valde Cecilia Meldahl att ta ett avgångspaket.

– Jag älskade mitt jobb, men kände att jag inte ville underprestera. Att arbeta heltid på kontoret flera dagar i veckan var också helt uteslutet.

I dag arbetar hon halvtid som verksamhetsutvecklare på Svenska Covidföreningen. Där använder hon sin långa erfarenhet som chef för att stötta andra drabbade genom att ge dem en röst gentemot myndigheter och politiker. 

Resten av tiden är hon sjukskriven. 

I sin roll kommer hon i kontakt med många som delar hennes erfarenheter. Bilden är tydlig: Sveriges arbetsplatser har drabbats av en kollektiv minnesförlust. 

Borta är tiden då det var uteslutet att gå till jobbet med rinnande näsa och rivig hals. Och arbetsgivare börjar kalla tillbaka anställda till kontoret, trots att många föredrar att jobba hemma.

– Ur mitt perspektiv innebär det att jag blir väldigt utsatt för smitta. Samtidigt förstår jag cheferna, jag har själv varit en. Jag ser poängen med de korta avstämningarna vid kaffeautomaten och att alla är med i rummet vid workshopen. Det är svårare att fånga upp någon digitalt.

Återhämtning i små steg

Journalisten Lisa Henricson i Göteborg blev sjuk sommaren 2020. Först fick hon huvudvärk och tappade smak och lukt. Men efter fyra veckor utökades paletten av besvär med hosta, tinnitus, hjärntrötthet och andningsproblem. 

Under semesterledigheten kämpade hon på, men när hösten kom kunde hon inte längre fortsätta på lärarutbildningen som hon då gick för att byta bana. På vårterminen återgick Lisa Henricson till studierna på distans, men det var svårt att klara av dem på heltid.

– Jag var så hjärntrött och hade ingen energi. Under hösten 2021 fick jag komma till neurorehab och sjukskrevs på heltid, säger Lisa Henricson.

Lisa Henricson jobbar 75 % på Covidföreningen
Lisa Henricson kan i dag jobba fokuserat i flera timmar. Återhämtningen sker i små steg med mycket vila. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Återhämtningen kom i små steg. Ibland var det två kliv framåt och tre bakåt, men något som har hjälpt är att fokusera på det som fungerar snarare än det som inte gör det. 

I dag kan Lisa Henricson jobba fokuserat flera timmar om dagen. Hjärndimman börjar lätta. 

Liksom Cecilia Meldahl jobbar hon på Svenska Covidföreningen. Båda har alltid varit öppna med sina diagnoser, att kroppen blir trött och behöver återhämtning. Men alla känner inte den tryggheten.

 

Covidföreningen: Omgivningen uppfattar diagnosen som en psykisk sjukdom

Förra året gjorde patientföreningen en enkät där 1400 personer med postcovid svarade på frågan hur de bemöts av sin omgivning. 

Närmare hälften svarade att de känner sig misstrodda när de berättar om sina symptom. 

En tredjedel upplever att omgivningen uppfattar diagnosen som en psykisk sjukdom och lika många har undvikit att berätta om sina symptom av rädsla att inte tas på allvar. 

För Lisa Henricson tog det tre år innan hon fick göra en utredning på Karolinska sjukhusets mottagning för postinfektiösa sjukdomar. Då hade hon skickat en egenremiss.

– Det finns inget botemedel men det finns symtomlindrande behandling, som kan göra att vissa patienter mår bättre och kan komma tillbaka till arbete, i alla fall på deltid. Så var det för mig. Men jag upplever att man får dra mycket själv.

Hon tror också att arbetsgivare behöver mer kunskaper om diagnosen för att kunna erbjuda lämpliga anpassningar.

– Det är viktigt att arbetsgivare lyssnar på medarbetare som har postcovid och skaffar grundläggande kunskap om sjukdomen så att de inte tror att det handlar om stress eller depression.

Stor tillgång på arbetsmarknaden – med rätt förutsättningar

Både Cecilia och Lisa ser en stor grupp människor med erfarenhet, kompetens och drivkraft. En del av dem är för sjuka för att kunna arbeta alls, men andra kan, med rätt förutsättningar, vara en enorm tillgång för arbetsmarknaden – de som kan arbeta, men behöver flexibilitet.

– Jag har träffat många med postcovid som har stor kompetens. Den har inte försvunnit för att man blivit sjuk, men man kanske behöver jobba mindre eller på ett annat sätt än tidigare. 

– För min egen del har jag fått fler erfarenheter som kan vara till nytta och jag har sett samhället ur fler synvinklar, även om jag helst skulle velat vara utan erfarenheten, säger Lisa Henricson.

Hon får medhåll av Cecilia Meldahl.

– Arbetspoolen av personer med postcovid är stor och fylld av extremt kvalificerade personer, som ändå har svårt att få jobb. De är en outnyttjad resurs, som dessutom kommer att vara lojala och leverera fantastiska resultat även om de behöver göra det på deltid eller hemifrån.

Svenska covidföreningen

  • Startade 2020 och är en patientförening som företräder dem som drabbats av covid-19 och postcovid.
  • Arbetar för att främja forskning och kunskap om SARS-CoV-2:s följder, och en god och jämlik vård för patientgruppen.
  • I dag har föreningen närmare 6 000 medlemmar.