Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sexköpet raderade ut varumärket Paolos

Paolo Robertos sexköp fick enorma konsekvenser för de anställda på Evanoff group. När varumärket Paolos raderades ut över en natt fick allt arbete inriktas på att hantera krisen. I dag, fem veckor senare, är deras arbetsmiljö fortfarande påverkad av det som hände.
Ola Rennstam Publicerad
Henrik Isaksson / TT, Anna-Karin Nilsson / Expressen / TT
Många butiker reade ut varumräket Paolos produkter efter att Paolo Roberto erkänt att han köpt sex. Henrik Isaksson / TT, Anna-Karin Nilsson / Expressen / TT

Morgonen fredagen den 15 maj vaknar marknadschefen Ken Nygren av ett sms. Det kommer från hans chef och är kortfattat: ”Ring mig!”.

– Jag förstod direkt att något allvarligt hade hänt eftersom vi skulle ses på kontoret klockan nio och brukar avhandla alla viktiga frågor där och då. Han har aldrig kontaktat mig på det viset tidigare, berättar han.

Ken Nygrens magkänsla visade sig stämma – det hade hänt något allvarligt. Under natten hade entreprenören och tv-kändisen Paolo Roberto gripits av polis då han köpt sex, en gärning han senare valde att erkänna. Nyhetsbomben var ett faktum – mitt i coronapandemin. För Ken Nygren och de andra anställda på Evanoff group, som äger och driver varumärket Paolos, stod mycket på spel. Nu gällde det att agera.


Ken Nygren, marknadschef på Evanoff group. Bild: Evanoff group.

– Vi samlades här på kontoret för att först och främst få koll på vad som faktiskt hade hänt. Alla i ledningsgruppen var överens om att samarbetet med Paolo Roberto var avslutat. Det kändes fullständigt självklart, det han gjort strider mot allt som vi står för. Alla insåg också att varumärket inte skulle gå att rädda, säger Ken Nygren.

"Känns fortfarande overkligt"

Nu, en dryg månad senare, försöker de anställda sätta ord på sina känslor och upplevelser. Många beskriver beskedet om Paolos sexköp som en total chock.

– Jag trodde inte att det var sant när jag fick höra vad som hänt. Det var så overkligt, det känns fortfarande overkligt. När chocken lagt sig lite övergick känslan mer till besvikelse, ilska och sorg, berättar Anna.

Hennes kollega Stefan instämmer:

– Jag kände en enorm besvikelse. Allt som vi kämpat hårt för att bygga upp under de senaste två åren hade raserats över en natt.

På Evanoffs huvudkontor, beläget högst upp i en kontorsbyggnad intill Friends arena, gick arbetet på högtryck under de följande dagarna: kunder ville ha besked och leverantörer i Italien behövde informeras. Därutöver kom mängder med frågor från konsumenter och media.

– Vi jobbade dag som natt, men valde att inte ta in professionell hjälp utifrån för krishanteringen. Vi är en liten tajt grupp medarbetare och kände instinktivt hur vi skulle agera och vad som kändes rätt, säger Ken Nygren.

Paolo Roberto på Evanoffs huvudkontor i Solna den 20 januari i år. Källa: Paolo Roberto/Instagram

Enligt Ken Nygren har Paolo Roberto haft relativt lite med varumärket Paolo att göra. Sedan Evanoff group kom in i bilden 2017 har matprofilen godkänt alla produkter men i övrigt inte haft något direkt inflytande över verksamheten. När sexskandalen inträffade ägde han fem procent av varumärket.

– Många har trott att det är Paolo Roberto som ägt hela företaget. Han har själv bidragit till bilden av sig själv som en stor företagare som har hundratals anställda. Det är ett luftslott som har kraschat, konstaterar Ken Nygren.

Ilska mot varumärket

Direkt efter att nyheten briserat riktades allmänhetens ilska inte bara mot Paolo Roberto som person utan även mot varumärket som bär hans namn. Hånen haglade i sociala medier, proffstyckare rasade och handlare över hela landet stod plötsligt med jättelager av produkter som ingen ville befatta sig med. Butikshyllorna rensades, varor tippades i containrar.

– I början riktades ilskan mot oss, många ville bestraffa honom genom att inte köpa våra produkter. Men när vi lyckades få ut information i media om hur ägandet låg till vändes opinionen och vi fick i stället stöd från konsumenterna. Vi har blivit överösta med förslag på vad man kan göra med produkterna och från folk som vill hjälpa till, hävdar marknadschefen.

Sedan Evanoff group kom in som ägare i Paolos har sortimentet breddats och omsättningen ökat stadigt. Företaget har däremot aldrig gått med vinst. Enligt Ken Nygren har varken Paolo Roberto, eller någon annan för den delen, tjänat en krona på bolaget.

– Det är helt enligt vår affärsplan eftersom vi gjort stora investeringar. 2020 var första året som vi skulle gå med vinst och första kvartalet såg väldigt bra ut. Sen händer detta. Jag känner inte till något annat varumärke som raderats ut över en natt, säger han och skakar på huvudet.

Kontroversiell person

Paolo Roberto har haft en sällsynt förmåga att ständigt vara aktuell, som programledare i tv, med böcker om mat och träning, som debattör och genom sina sociala medier-kanaler. Ken Nygren medger att företagets expansion inte hade gått lika snabbt utan Paolo Roberto som frontfigur.

– Så är det. Vi har dragit nytta av att han har varit en profil inom italiensk mat och är en känd person som väcker känslor. Men jag tror det är produkterna som konsumenterna har uppskattat, om de inte håller bra kvalitet köper man dem inte igen.

Genom åren har Paolo Roberto uttryckt starka och ibland kontroversiella åsikter, han har exempelvis sagt sig vara militant motståndare till feminism och hamnat i blåsväder efter ett skämt om bröstInstagram.

Paolo Roberto har varit en kontroversiell person, hade ni någon plan för om det skulle uppstå någon slags kris?
– Detta var absolut inget vi var beredda på. Däremot har vi hela tiden haft med i vår riskkalkyl att han skulle kunna uttrycka sig olämpligt i en debatt i tv och att vi skulle kunna få negativa reaktioner. Men vi hade givetvis aldrig lagt ner så många års hårt arbete och investerat så mycket pengar om vi hade haft minsta misstanke om att han skulle begå någon form av brott, oavsett kategori.

I stället för att slänga alla Paoloprodukter köpte företaget Matsmart.se upp hela Evanoffs lager med torrvaror och konserver. Från försäljningen skänker man 350 000 kronor till organisationen Child10 som jobbar mot trafficking. Många andra stora kunder, som Ica, Axfood och Coop, har genom lokala initiativ sett till att deras lager har tagits till vara och skänkt pengarna till välgörenhet.

Kommer produkterna dyka upp under ett namn framöver?
– De kommer tillbaka i någon form men vad de kommer att heta och vilka det blir är för tidigt att säga. Vi hade aldrig kunnat föreställa oss att engagemanget för dem var så starkt, säger Ken Nygren.

Kommer ni att bli mer restriktiva kring att samarbeta med kända ansikten i framtiden?
– Ja, absolut. Vi har blivit kontaktade av ett dussintal kända matprofiler som har velat ta över platsen, men att ersätta Paolo med en ny profil och sätta det namnet på produkterna är inte aktuellt.

Kontorslandskapets stora glaspartier bjuder på en magnifik utsikt över Nationalarenan och den vackra Råstasjön i Solna. Ljudnivån mellan arbetsplatserna är dämpad, många jobbar hemifrån på grund av corona. För Stefan och Anna och de andra på Evanoff group har arbetsmiljön påverkats efter skandalen. Nu när den första chocken lagt sig har det funnits tid att känna efter.

– I början var det tufft, det kändes som man fått en käftsmäll. Jag fick verkligen kämpa för att inte ta det som hänt alltför personligt. De första dagarna fanns en viss oro kring vad som skulle hända med mitt jobb. Samtidigt var det bara och bita ihop och göra det bästa av situationen, säger Stefan.

Anna beskriver det som att vardagen har blivit annorlunda än vad hon är van vid.

– Vi har hjälpts åt och stöttat varandra, vilket varit fint. Vi som jobbar här är flexibla, det är ju en del av att arbeta på ett entreprenörsdrivet företag. Jag tror att det varit till en stor fördel när det kommer till hur vi alla har hanterat den här situationen.


Bild: Joachim Stokstad/Kollega

På en stor metallhylla i företagets konferensrum står Paoloprodukterna kvar och minner om en annan tid. Olivoljor, pastasåser, konserver och pasta i alla former. Marknadschefen Ken Nygren begrundar dem och berättar att han fortfarande har lite svårt att ta in allt som hänt.

– De första dagarna skämdes många av oss litegrann men sen insåg vi att vi faktiskt inte är involverade i det här som hänt och då växte snarare en revanschlust fram. Jag är nog fortfarande lite i chock, det känns lite overkligt men det har ju hänt och det har fått enorma konsekvenser, säger han.

Kollega har sökt Paolo Roberto för en kommentar. Anna och Stefan heter egentligen något annat.

Evanoff group AB

  • Varumärket Paolos bildades 2012 med ett sortiment av främst färsk pasta, såser och fryspizzor. 2017 gick Evanoff Group in som delägare i företaget Peoples Kitchen Concept AB som äger varumärket Paolos. När skandalen inträffade den 15 maj hade Paolos omkring 120 produkter och Paolo Roberto ägde fem procent av varumärket genom sitt bolag Punch Drunk Entertainment som han äger tillsammans med sin före detta fru. Efter att Evanoff group avbrutit allt samarbete med Paolo Roberto köptes han ut för 126 kronor, en krona per stamaktie.
  • Evanoff group ägs av entreprenören Dani Evanoff som bildade bolaget efter att ha sålt Candy King till konfektyrkoncernen Cloetta. Evanoff Group äger en rad olika varumärken inom livsmedelsbranschen, exempelvis korvtillverkaren Taylor & Jones, Lakritsroten och matprofilen Zeinas produkter, godistillverkaren Aroma samt det plantbaserade varumärket The Plant.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.

Arbetsmiljö

Social makt på jobbet – så läser du hemliga spelet på möten

Ljudliga suckar och en blick på mobilen när kollegan talar. Det sociala spelet under möten avslöjar informella maktstrukturer på jobbet.
– Negativ bekräftelse hör inte hemma på en arbetsplats, säger Susanne Andersson, organisationsforskare vid Stockholms universitet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 5 mars 2025, kl 06:00
Social makt på jobbet. Mötesrum, applåderande deltagare.
Är den som pratar mest på mötet den med mest social makt? Inte nödvändigtvis, menar forskaren. Lär dig att tolka det sociala spelet på möten och se vem som egentligen har makten. Foto: Colourbox.

Mötet ska starta men alla medarbetare är inte på plats. Kan det börja ändå? 

Ofta beror det på vem som saknas.

– Så kan den sociala maktordningen på jobbet visa sig, säger Susanne Andersson, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.

Hon har studerat informella maktstrukturer genom att följa ett femtontal mellanchefer och se hur de och deras medarbetare agerar på vanliga jobbmöten. Iakttagelserna är en del av det forskningsprojekt hon driver tillsammans med privata och offentliga arbetsgivare och där hon utgår från mellanchefers arbetssituation.

– De beteenden och mönster jag såg skiljde sig inte särskilt mycket mellan offentliga och privata arbetsplatser. Det är den möteskultur som utvecklats i arbetsgruppen som är avgörande, inte om det är en privat eller offentlig arbetsgivare, säger Susanne Andersson.

Risk för mobbning

Hon följde cheferna i deras vardag, satt med på möten och följde upp med intervjuer där hon prövade sina tolkningar av vad hon sett och hört under mötet.

– Syftet var att cheferna skulle börja reflektera över sin vardag för att få syn på det som inte är bra och sedan arbeta för att förändra det.

Mötet är en arena där det blir extra tydligt vilka medarbetare som inte får bekräftelse. 

– Sker det återkommande under längre tid så finns det ett ord för det och det är mobbning, säger hon.

Den som utsätts har ofta svårt att bryta mönstret.

– Att någon ska behöva uppleva att ingen lyssnar på vad han eller hon säger får bara inte förekomma på en arbetsplats. Det är något chefen måste ta tag i.

Andra blir bekräftade och får mycket mer uppmärksamhet, trots att de inte alltid har något vettigt att säga. 

– Många tänker att den som pratar mycket har social makt och får stort inflytande, men det är inte alls säkert. Istället kan det vara den som sitter tyst hela mötet och sedan säger något som alla håller med om.

Laddat var man sitter

Placeringen vid sammanträdesbordet är ett annat laddat område. Om bordet är rektangulärt förväntar sig alla att den som sätter sig vid kortändan ska leda mötet. 

– Ska du inte leda mötet blir det konstigt om du sätter dig där, särskilt om det inte anlänt så många andra och flera platser är lediga. Är bordet däremot fullt och det sitter någon vid ena kortsidan kan du sätta sig vid den andra. Då är det inte lika laddat.

Dagordningen är ett maktvapen för chefen. Beroende på vilken ordning frågorna hamnar i kan de få olika tyngd.

– Vill du som chef skapa en arbetsgrupp där människor ges likvärdiga villkor bör du vara medveten om hur de här mönstren ser ut på din arbetsplats. Vilka har mest inflytande och kan räknas som informella ledare? Vilka har lägre status? 

Susanne Andersson framhåller vikten av att skapa möten där alla får komma till tals och bidra med idéer. Det gynnar inte bara arbetsgruppen utan hela organisationen.

 – Att ha fokus på bekräftelsemönstren kan vara ett sätt att få syn på hur vi fungerar tillsammans. Om det fungerar dåligt har vi alla ett ansvar att förändra kulturen, men det är chefen som har det formella ansvaret.

 Susanne Andersson ser också könsskillnader i möteskulturen. 

– Idag är kvinnor högutbildade, oerhört kompetenta, vältaliga och kan ta för sig på möten. Men vilket inflytande en enskild kvinna får beror på hur de andra mottar de idéer hon kommer med. 

Marginaliseringen sker inte alltid med hjälp av en tydlig härskarteknik. 

– Ofta sker det här mer subtilt. Den som har ordet kan få mycket eller lite gehör.

Kulturen kan ändras

Facket kan spela en viktig roll i att motverka destruktiva bekräftelsemönster på arbetsplatserna, framhåller Susanne Andersson. 

– I grunden är det här en arbetsmiljöfråga. Men kulturen sitter inte i väggarna. Den skapas när vi människor samspelar och det är där i samspelet den också kan förändras, säger hon.

Susanne Andersson gjorde sin studie före pandemin, när de flesta möten fortfarande var fysiska. I dag är många möten digitala, eller hybrider där några sitter tillsammans på arbetsplatsen och andra deltar från hemmet. Hur den digitala formen påverkar maktrelationer och det sociala spelet har Susanne Andersson inte själv studerat, men det har däremot en av hennes masterstudenter gjort.

– Han fann att mötena blev mer formaliserade i betydelsen att chefen pratar mer. Det blev inte samma spelrum för bekräftelse, men på bekostnad av att mötena blev stelare och mindre kreativa.

Susanne Andersson delar upp det sociala maktspelet i positiva och negativa bekräftelsemönster:

 

Negativa bekräftelsemönster

Säga rakt ut att man inte håller med.

Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.

Inte lyssna aktivt.

Titta på mobilen eller kolla på klockan.

Skriva på datorn.

Himla med ögonen, stöna eller sucka.

 

Positiva bekräftelsemönster

Instämma, eller berömma ett förslag.

Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.

Nicka, le eller se glad ut. Visar att man håller med

Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.

Nicka, eller humma gillande.

 

 

Signaler att vara uppmärksam på för den som vill förstå sociala och informella maktstrukturer på jobbet:

Vem kommer först till mötet.

Vem kommer i sällskap med vem. Har de pratat ihop sig?

Vem väntar man på innan att mötet börjar. 

Vem bryr man sig inte om ifall hen kommer i tid eller inte till mötet? Man startar ändå.

Vem bekräftar vem?