Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sexköpet raderade ut varumärket Paolos

Paolo Robertos sexköp fick enorma konsekvenser för de anställda på Evanoff group. När varumärket Paolos raderades ut över en natt fick allt arbete inriktas på att hantera krisen. I dag, fem veckor senare, är deras arbetsmiljö fortfarande påverkad av det som hände.
Ola Rennstam Publicerad
Henrik Isaksson / TT, Anna-Karin Nilsson / Expressen / TT
Många butiker reade ut varumräket Paolos produkter efter att Paolo Roberto erkänt att han köpt sex. Henrik Isaksson / TT, Anna-Karin Nilsson / Expressen / TT

Morgonen fredagen den 15 maj vaknar marknadschefen Ken Nygren av ett sms. Det kommer från hans chef och är kortfattat: ”Ring mig!”.

– Jag förstod direkt att något allvarligt hade hänt eftersom vi skulle ses på kontoret klockan nio och brukar avhandla alla viktiga frågor där och då. Han har aldrig kontaktat mig på det viset tidigare, berättar han.

Ken Nygrens magkänsla visade sig stämma – det hade hänt något allvarligt. Under natten hade entreprenören och tv-kändisen Paolo Roberto gripits av polis då han köpt sex, en gärning han senare valde att erkänna. Nyhetsbomben var ett faktum – mitt i coronapandemin. För Ken Nygren och de andra anställda på Evanoff group, som äger och driver varumärket Paolos, stod mycket på spel. Nu gällde det att agera.


Ken Nygren, marknadschef på Evanoff group. Bild: Evanoff group.

– Vi samlades här på kontoret för att först och främst få koll på vad som faktiskt hade hänt. Alla i ledningsgruppen var överens om att samarbetet med Paolo Roberto var avslutat. Det kändes fullständigt självklart, det han gjort strider mot allt som vi står för. Alla insåg också att varumärket inte skulle gå att rädda, säger Ken Nygren.

"Känns fortfarande overkligt"

Nu, en dryg månad senare, försöker de anställda sätta ord på sina känslor och upplevelser. Många beskriver beskedet om Paolos sexköp som en total chock.

– Jag trodde inte att det var sant när jag fick höra vad som hänt. Det var så overkligt, det känns fortfarande overkligt. När chocken lagt sig lite övergick känslan mer till besvikelse, ilska och sorg, berättar Anna.

Hennes kollega Stefan instämmer:

– Jag kände en enorm besvikelse. Allt som vi kämpat hårt för att bygga upp under de senaste två åren hade raserats över en natt.

På Evanoffs huvudkontor, beläget högst upp i en kontorsbyggnad intill Friends arena, gick arbetet på högtryck under de följande dagarna: kunder ville ha besked och leverantörer i Italien behövde informeras. Därutöver kom mängder med frågor från konsumenter och media.

– Vi jobbade dag som natt, men valde att inte ta in professionell hjälp utifrån för krishanteringen. Vi är en liten tajt grupp medarbetare och kände instinktivt hur vi skulle agera och vad som kändes rätt, säger Ken Nygren.

Paolo Roberto på Evanoffs huvudkontor i Solna den 20 januari i år. Källa: Paolo Roberto/Instagram

Enligt Ken Nygren har Paolo Roberto haft relativt lite med varumärket Paolo att göra. Sedan Evanoff group kom in i bilden 2017 har matprofilen godkänt alla produkter men i övrigt inte haft något direkt inflytande över verksamheten. När sexskandalen inträffade ägde han fem procent av varumärket.

– Många har trott att det är Paolo Roberto som ägt hela företaget. Han har själv bidragit till bilden av sig själv som en stor företagare som har hundratals anställda. Det är ett luftslott som har kraschat, konstaterar Ken Nygren.

Ilska mot varumärket

Direkt efter att nyheten briserat riktades allmänhetens ilska inte bara mot Paolo Roberto som person utan även mot varumärket som bär hans namn. Hånen haglade i sociala medier, proffstyckare rasade och handlare över hela landet stod plötsligt med jättelager av produkter som ingen ville befatta sig med. Butikshyllorna rensades, varor tippades i containrar.

– I början riktades ilskan mot oss, många ville bestraffa honom genom att inte köpa våra produkter. Men när vi lyckades få ut information i media om hur ägandet låg till vändes opinionen och vi fick i stället stöd från konsumenterna. Vi har blivit överösta med förslag på vad man kan göra med produkterna och från folk som vill hjälpa till, hävdar marknadschefen.

Sedan Evanoff group kom in som ägare i Paolos har sortimentet breddats och omsättningen ökat stadigt. Företaget har däremot aldrig gått med vinst. Enligt Ken Nygren har varken Paolo Roberto, eller någon annan för den delen, tjänat en krona på bolaget.

– Det är helt enligt vår affärsplan eftersom vi gjort stora investeringar. 2020 var första året som vi skulle gå med vinst och första kvartalet såg väldigt bra ut. Sen händer detta. Jag känner inte till något annat varumärke som raderats ut över en natt, säger han och skakar på huvudet.

Kontroversiell person

Paolo Roberto har haft en sällsynt förmåga att ständigt vara aktuell, som programledare i tv, med böcker om mat och träning, som debattör och genom sina sociala medier-kanaler. Ken Nygren medger att företagets expansion inte hade gått lika snabbt utan Paolo Roberto som frontfigur.

– Så är det. Vi har dragit nytta av att han har varit en profil inom italiensk mat och är en känd person som väcker känslor. Men jag tror det är produkterna som konsumenterna har uppskattat, om de inte håller bra kvalitet köper man dem inte igen.

Genom åren har Paolo Roberto uttryckt starka och ibland kontroversiella åsikter, han har exempelvis sagt sig vara militant motståndare till feminism och hamnat i blåsväder efter ett skämt om bröstInstagram.

Paolo Roberto har varit en kontroversiell person, hade ni någon plan för om det skulle uppstå någon slags kris?
– Detta var absolut inget vi var beredda på. Däremot har vi hela tiden haft med i vår riskkalkyl att han skulle kunna uttrycka sig olämpligt i en debatt i tv och att vi skulle kunna få negativa reaktioner. Men vi hade givetvis aldrig lagt ner så många års hårt arbete och investerat så mycket pengar om vi hade haft minsta misstanke om att han skulle begå någon form av brott, oavsett kategori.

I stället för att slänga alla Paoloprodukter köpte företaget Matsmart.se upp hela Evanoffs lager med torrvaror och konserver. Från försäljningen skänker man 350 000 kronor till organisationen Child10 som jobbar mot trafficking. Många andra stora kunder, som Ica, Axfood och Coop, har genom lokala initiativ sett till att deras lager har tagits till vara och skänkt pengarna till välgörenhet.

Kommer produkterna dyka upp under ett namn framöver?
– De kommer tillbaka i någon form men vad de kommer att heta och vilka det blir är för tidigt att säga. Vi hade aldrig kunnat föreställa oss att engagemanget för dem var så starkt, säger Ken Nygren.

Kommer ni att bli mer restriktiva kring att samarbeta med kända ansikten i framtiden?
– Ja, absolut. Vi har blivit kontaktade av ett dussintal kända matprofiler som har velat ta över platsen, men att ersätta Paolo med en ny profil och sätta det namnet på produkterna är inte aktuellt.

Kontorslandskapets stora glaspartier bjuder på en magnifik utsikt över Nationalarenan och den vackra Råstasjön i Solna. Ljudnivån mellan arbetsplatserna är dämpad, många jobbar hemifrån på grund av corona. För Stefan och Anna och de andra på Evanoff group har arbetsmiljön påverkats efter skandalen. Nu när den första chocken lagt sig har det funnits tid att känna efter.

– I början var det tufft, det kändes som man fått en käftsmäll. Jag fick verkligen kämpa för att inte ta det som hänt alltför personligt. De första dagarna fanns en viss oro kring vad som skulle hända med mitt jobb. Samtidigt var det bara och bita ihop och göra det bästa av situationen, säger Stefan.

Anna beskriver det som att vardagen har blivit annorlunda än vad hon är van vid.

– Vi har hjälpts åt och stöttat varandra, vilket varit fint. Vi som jobbar här är flexibla, det är ju en del av att arbeta på ett entreprenörsdrivet företag. Jag tror att det varit till en stor fördel när det kommer till hur vi alla har hanterat den här situationen.


Bild: Joachim Stokstad/Kollega

På en stor metallhylla i företagets konferensrum står Paoloprodukterna kvar och minner om en annan tid. Olivoljor, pastasåser, konserver och pasta i alla former. Marknadschefen Ken Nygren begrundar dem och berättar att han fortfarande har lite svårt att ta in allt som hänt.

– De första dagarna skämdes många av oss litegrann men sen insåg vi att vi faktiskt inte är involverade i det här som hänt och då växte snarare en revanschlust fram. Jag är nog fortfarande lite i chock, det känns lite overkligt men det har ju hänt och det har fått enorma konsekvenser, säger han.

Kollega har sökt Paolo Roberto för en kommentar. Anna och Stefan heter egentligen något annat.

Evanoff group AB

  • Varumärket Paolos bildades 2012 med ett sortiment av främst färsk pasta, såser och fryspizzor. 2017 gick Evanoff Group in som delägare i företaget Peoples Kitchen Concept AB som äger varumärket Paolos. När skandalen inträffade den 15 maj hade Paolos omkring 120 produkter och Paolo Roberto ägde fem procent av varumärket genom sitt bolag Punch Drunk Entertainment som han äger tillsammans med sin före detta fru. Efter att Evanoff group avbrutit allt samarbete med Paolo Roberto köptes han ut för 126 kronor, en krona per stamaktie.
  • Evanoff group ägs av entreprenören Dani Evanoff som bildade bolaget efter att ha sålt Candy King till konfektyrkoncernen Cloetta. Evanoff Group äger en rad olika varumärken inom livsmedelsbranschen, exempelvis korvtillverkaren Taylor & Jones, Lakritsroten och matprofilen Zeinas produkter, godistillverkaren Aroma samt det plantbaserade varumärket The Plant.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Grön omställning i pappersbruket: Här gifter sig tyg med skog

På Mörrums bruk i Blekinge omvandlas återvunnet tyg och lövskog till fibermassa – som blir nya kläder. Bristen på välsorterade gamla textilier sätter dock käppar i hjulen för den cirkulära ekonomin.
Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2026, kl 11:00
Tjänstemännen Lars ”Krille” Björck och Åsa Degerman jobbar med en unik teknik för tygåtervinning på Södra Mörrum. Men det är brist på bra tygsortering i Sverige. Foto: Hanna Franzén

Lars ”Krille” Björck rör sig vant mellan brukets grönvita silor. Mörrum är skogskoncernen Södras minsta fabrik, men ändå två kilometer lång. Här cyklar han mellan uppgifterna på vedgården, fabriksrum och kontoret, när det inte är smällkallt som i dag.

– Akta isfläckarna, varnar han under rundvandringen.

Lars Björck kom hit för två år sedan för en tjänst som driftsingenjör och för att arbeta med delvis återvunnen textilmassa. Han är själv före detta skogsägare i kooperativet och tycker det är bra att skogsägarna skapar nya produkter på marknaden.

– Jag hade aldrig bytt jobb om jag inte kände att det var utmanande, lite i det gröna tänket, säger han.

Fibern säljs till modeföretag som Lindex

Sedan 2019 gör Södra en speciell massa av trä och 20 procent återvunnet tyg. Fibern kallas Oncemore och finns i plagg från klädföretag som Lindex och Filippa K.

– Vi jobbar stenhårt för att få ut det här, säger Åsa Degerman, senior affärsutvecklare på Södra Innovation och strategi i Värö, som besöker bruket i Mörrum för dagen.

Hon bor i Göteborg och jobbar med att utveckla den cirkulära affären och möter klädföretag och beslutsfattare.

I det blekingska skogsbruket bryts gamla kläder ner till ny fibermassa. Foto: Hanna Franzén

"Världsunik teknik"

Den teknik de har utvecklat här är världsunik, enligt Åsa Degerman, eftersom de tar emot blandplagg som består av både bomull och polyester. De flesta nya kläder består av så kallad polycotton, vilket försvårar återvinning eftersom fibrerna är svåra att skilja åt. Men Södras textilavskiljare tar emot blandade tyger som separeras först torrt och manuellt och sedan med kemikalier.

– Vi vill åt bomullen, den gifter sig väl med cellulosan från träden, förklarar Lars Björck.

Bomullen blir till nya tygfibrer medan polyestern går till energiåtervinning och förbränns i värmeverk.

Vill skala upp 

Södra skulle vilja skala upp från dagens kapacitet på 2 000 ton textilavfall per år till 50 000 ton. Men det finns utmaningar. En är bristen på insamling och tygsortering.

I januari 2025 infördes EU:s lag om separat insamling av textilavfall i Sverige. Vi svenskar sorterade genast gamla kläder så att högarna svämmade över på återvinningar och secondhand. Det fanns dock inget system för att ta emot allt. På grund av det kom en tillfällig lag om att små mängder trasiga kläder får slängas i brännsopen.

Vad gäller? Får jag slänga en trasig strumpa?

Sedan januari 2025 ska textilavfall sorteras och samlas in separat. Syftet är en mer cirkulär textilmarknad i EU.

Samtidigt finns ett undantag. Strumpor och underkläder, tyg som är mögligt, har skadedjur eller är så smutsigt eller trasigt att återanvändning eller återvinning inte är möjlig får slängas i brännbart.

Kommunerna ansvarar för att samla in textilavfall från hushållen.

Textiltillverkare och grossister ansvarar för att sortera och lämna sitt textilavfall till behandlingsanläggningar.

EU:s nya producentansvar för textilindustrin nationellt ska vara inrättat senast 2028. 

Källa: Naturvårdsverket.

Tygåtervinning haltar i Sverige - behövs AI

Tygåtervinningen haltar fortfarande i Sverige, konstaterar Åsa Degerman. Dessutom saknas en kvalitativ sortering. Precis som plast består kläder av olika råvaror, som plast, växtfiber och metall.

Åsa Degerman
Åsa Degerman. Foto: Hanna Franzén

– Det är jättebra att samla in, men nästa steg är mer sortering och återvinning. Vi behöver bygga upp mer kompetens, AI och automatisering inom det här, säger Åsa Degerman.

Smuts, dragkedjor och stora delar elastan i kläder gör dem svåra att återvinna i Mörrum.

– Det krävs råvara som är någorlunda beständig. Att vi kan lita på det vi får in så det inte är kontaminerat med material som inte framgår, säger Lars Björck.

Tygavfall till Mörrum från Bangladesh och Finland 

Textilavfallet som kommer till Mörrum letar de upp från många olika håll. Det är produktionsspill från Bangladesh, uttjänt tyg från tvätterier och avlagda kläder från hem i Finland, Sverige och Nederländerna. Enklast att återanvända är vitt bomullstyg. Men anläggningen provar även färgade kläder.

– Som Icas gamla jobbuniformer, säger Åsa Degerman.

Grön omställning står och stampar i startboxen

Framtiden är oviss för den gröna industriomställningen i Sverige. EU har beslutat om en omställning, en mer cirkulär ekonomi och mindre beroende av fossil råvara. Men omvärlden är orolig och lönsamheten dröjer. Exempelvis har företaget Renewcell, som Kollega skrivit om tidigare, gått i konkurs. Men tekniken finns kvar och en ny ägare har tagit över produktionen. 

Nya EU-regler ska ge mer hållbart mode

Det finns dock ljus i sikte. I april 2028 införs EU-regler om ett producentansvar för textilier. Då ska företag börja betala en avgift för nya kläders miljöpåverkan. Ju mer hållbart material en tröja innehåller, desto lägre ska avgiften bli. Men ett osäkert geopolitiskt läge och hård konkurrens utifrån skapar ovisshet.

– Många står i osäkerhet. Vad är det som händer lagstiftningsmässigt? Hur mycket ska vi satsa och när blir det lag att till exempel använda återvunnet material? säger Åsa Degerman.

Kommer nya EU-lagkrav fungera?

– Vet inte, tidigare har de försökt med politiska morötter som inte har räckt, säger Åsa Degerman.

Samarbete och problemlösning är något av det roligaste i jobbet tycker kollegorna Åsa Degerman och Lars Björck. Foto: Hanna Franzén

Självförsörjande på el - "känns tryggt"

Över Blekingebruket ligger en svavellukt blandad med trädoft från vedhögarna. 65 meter över havet tronar fabrikens högsta torn – Åsa Degerman kallar det brukets hjärta – av plåt och betong. Värmen från ångan i turbinerna förser både anläggningen och omgivande samhällen med fjärrvärme. Bruket är självförsörjande på el, både för fabriken och orterna. En trygghet, tycker Lars Björck.

Inne i massafabriken bullrar det högt, men få människor syns till. Säkerhetstänket syns överallt i skyltar och skyddskläder. De flesta anställda sitter i kontrollrum eller på kontor.

Men i de asiatiska länder där massan blir till tyg ser arbetsmiljön annorlunda ut.

Diskussioner om arbetsmiljön i textilindustrin

I produktionsleden till kläder finns många underleverantörer som spinnare, vävare och stickare. Till sist sys plaggen i fabriker, ofta i Bangladesh, innan de skeppas till butikerna. Många varor reser långt och rör vid många människors liv och händer. Viskostyg, som Södras, kräver starka kemikalier som hanteras i andra länder där produktionen ibland kan vara hälsofarlig, enligt flera granskningar.

När er fibermassa åker från Mörrum – vart reser den då?

– Den kan till exempel åka till Österrike, Kina eller Thailand. Vi säljer till fibertillverkare. Men dem vi säljer till är rankade som de med minst miljöpåverkan. Vi har en uppförandekod, säger Åsa Degerman.

Blir det ett miljövänligare tyg, trots den här globala processen?

– Ja, det ger lägre miljöpåverkan att använda vår fiber än generell viskos från Kina, säger Åsa Degerman.

Hon och kollegan Lars Björck tycker att det är synd att mode från kinesiska företag som Temu och Shein – det vill säga ultrasnabbt producerade kläder till extremt låga priser – konkurrerar med europeiska klädföretag som har helt andra miljö- och arbetsrättskrav.

Åsa Degerman påpekar också att kläder bara behöver innehålla 5 procent återvunnet material för att få miljömärkningen Recycled Claim Standard, RCS, men att Södras fiber innehåller 20 procent återvunnet tyg. Dessutom är skogsråvaran miljöcertifierad.

Vitaliserar bruksarbetet 

Något av det roligaste med jobbet tycker hon och Lars Björck är att bryta ny mark och skapa något innovativt med kollegor i helt andra yrkesroller.

– Det är många olika funktioner och miljöer här. Vi har skogen, bruken, innovation och labb, det är jättehäftigt. Jag som kontorsråtta ser alltid fram emot att komma hit, säger Åsa Degerman.

Lars Björck instämmer – att återvinna textilier vitaliserar arbetet i skogsindustrin.

– Ingen kan säga att det inte går. Jag tycker om det öppna klimatet – att tekniker, processingenjörer och innovation sitter runt samma bord. När utvecklingsarbete pågår finns svaren i samarbetet och tillsammans hittar vi lösningarna. Lite som när de värker fram ett svar i På spåret.

SVENSK TEXTILÅTERVINNING PÅ GÅNG

Sverige ligger långt fram inom teknik och forskning kring textil fiberåtervinning, men det råder brist på storskaliga anläggningar för sortering och återvinning. Här är några fler anläggningar och initiativ: 

ORTVIKEN: Circulose (tidigare Renewcell) gör textilmassa av klädavfall.

SÖDERTÄLJE: Telge. Textilåtervinning.

MÄRSTA: Human Bridge. Sorteringsanläggning för textil.

MALMÖ: Sysav/Siptex. Automatiserad sorteringsanläggning för textil.

STOCKHOLM/USA: Syre, som grundats av H&M-gruppen och Vargas Holding, bygger en anläggning i North Carolina för polyesteråtervinning.

STOCKHOLM: Cellucircle. Återvinner polyester till plast. 

Källa: Naturvårdsverket.

Stor textilkonsumtion

➧ Vi köper 13–14 kilo kläder och textilier per person i Sverige (2024).

➧ En t-shirt används i snitt 30 gånger. 

➧ 30 procent av kläderna i en garderob används inte. 

Källa: Stockholm Vatten och Avfall.

➧10 procent av världens koldioxidutsläpp står textilsektorn för globalt. 

➧1 procent av alla använda kläder återvinns till nya klädfibrer.

Mer om EU:s lagar för mer hållbart mode. 
Tips och råd för hållbar textilkonsumtion