Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sexköpet raderade ut varumärket Paolos

Paolo Robertos sexköp fick enorma konsekvenser för de anställda på Evanoff group. När varumärket Paolos raderades ut över en natt fick allt arbete inriktas på att hantera krisen. I dag, fem veckor senare, är deras arbetsmiljö fortfarande påverkad av det som hände.
Ola Rennstam Publicerad
Henrik Isaksson / TT, Anna-Karin Nilsson / Expressen / TT
Många butiker reade ut varumräket Paolos produkter efter att Paolo Roberto erkänt att han köpt sex. Henrik Isaksson / TT, Anna-Karin Nilsson / Expressen / TT

Morgonen fredagen den 15 maj vaknar marknadschefen Ken Nygren av ett sms. Det kommer från hans chef och är kortfattat: ”Ring mig!”.

– Jag förstod direkt att något allvarligt hade hänt eftersom vi skulle ses på kontoret klockan nio och brukar avhandla alla viktiga frågor där och då. Han har aldrig kontaktat mig på det viset tidigare, berättar han.

Ken Nygrens magkänsla visade sig stämma – det hade hänt något allvarligt. Under natten hade entreprenören och tv-kändisen Paolo Roberto gripits av polis då han köpt sex, en gärning han senare valde att erkänna. Nyhetsbomben var ett faktum – mitt i coronapandemin. För Ken Nygren och de andra anställda på Evanoff group, som äger och driver varumärket Paolos, stod mycket på spel. Nu gällde det att agera.


Ken Nygren, marknadschef på Evanoff group. Bild: Evanoff group.

– Vi samlades här på kontoret för att först och främst få koll på vad som faktiskt hade hänt. Alla i ledningsgruppen var överens om att samarbetet med Paolo Roberto var avslutat. Det kändes fullständigt självklart, det han gjort strider mot allt som vi står för. Alla insåg också att varumärket inte skulle gå att rädda, säger Ken Nygren.

"Känns fortfarande overkligt"

Nu, en dryg månad senare, försöker de anställda sätta ord på sina känslor och upplevelser. Många beskriver beskedet om Paolos sexköp som en total chock.

– Jag trodde inte att det var sant när jag fick höra vad som hänt. Det var så overkligt, det känns fortfarande overkligt. När chocken lagt sig lite övergick känslan mer till besvikelse, ilska och sorg, berättar Anna.

Hennes kollega Stefan instämmer:

– Jag kände en enorm besvikelse. Allt som vi kämpat hårt för att bygga upp under de senaste två åren hade raserats över en natt.

På Evanoffs huvudkontor, beläget högst upp i en kontorsbyggnad intill Friends arena, gick arbetet på högtryck under de följande dagarna: kunder ville ha besked och leverantörer i Italien behövde informeras. Därutöver kom mängder med frågor från konsumenter och media.

– Vi jobbade dag som natt, men valde att inte ta in professionell hjälp utifrån för krishanteringen. Vi är en liten tajt grupp medarbetare och kände instinktivt hur vi skulle agera och vad som kändes rätt, säger Ken Nygren.

Paolo Roberto på Evanoffs huvudkontor i Solna den 20 januari i år. Källa: Paolo Roberto/Instagram

Enligt Ken Nygren har Paolo Roberto haft relativt lite med varumärket Paolo att göra. Sedan Evanoff group kom in i bilden 2017 har matprofilen godkänt alla produkter men i övrigt inte haft något direkt inflytande över verksamheten. När sexskandalen inträffade ägde han fem procent av varumärket.

– Många har trott att det är Paolo Roberto som ägt hela företaget. Han har själv bidragit till bilden av sig själv som en stor företagare som har hundratals anställda. Det är ett luftslott som har kraschat, konstaterar Ken Nygren.

Ilska mot varumärket

Direkt efter att nyheten briserat riktades allmänhetens ilska inte bara mot Paolo Roberto som person utan även mot varumärket som bär hans namn. Hånen haglade i sociala medier, proffstyckare rasade och handlare över hela landet stod plötsligt med jättelager av produkter som ingen ville befatta sig med. Butikshyllorna rensades, varor tippades i containrar.

– I början riktades ilskan mot oss, många ville bestraffa honom genom att inte köpa våra produkter. Men när vi lyckades få ut information i media om hur ägandet låg till vändes opinionen och vi fick i stället stöd från konsumenterna. Vi har blivit överösta med förslag på vad man kan göra med produkterna och från folk som vill hjälpa till, hävdar marknadschefen.

Sedan Evanoff group kom in som ägare i Paolos har sortimentet breddats och omsättningen ökat stadigt. Företaget har däremot aldrig gått med vinst. Enligt Ken Nygren har varken Paolo Roberto, eller någon annan för den delen, tjänat en krona på bolaget.

– Det är helt enligt vår affärsplan eftersom vi gjort stora investeringar. 2020 var första året som vi skulle gå med vinst och första kvartalet såg väldigt bra ut. Sen händer detta. Jag känner inte till något annat varumärke som raderats ut över en natt, säger han och skakar på huvudet.

Kontroversiell person

Paolo Roberto har haft en sällsynt förmåga att ständigt vara aktuell, som programledare i tv, med böcker om mat och träning, som debattör och genom sina sociala medier-kanaler. Ken Nygren medger att företagets expansion inte hade gått lika snabbt utan Paolo Roberto som frontfigur.

– Så är det. Vi har dragit nytta av att han har varit en profil inom italiensk mat och är en känd person som väcker känslor. Men jag tror det är produkterna som konsumenterna har uppskattat, om de inte håller bra kvalitet köper man dem inte igen.

Genom åren har Paolo Roberto uttryckt starka och ibland kontroversiella åsikter, han har exempelvis sagt sig vara militant motståndare till feminism och hamnat i blåsväder efter ett skämt om bröst på Instagram.

Paolo Roberto har varit en kontroversiell person, hade ni någon plan för om det skulle uppstå någon slags kris?
– Detta var absolut inget vi var beredda på. Däremot har vi hela tiden haft med i vår riskkalkyl att han skulle kunna uttrycka sig olämpligt i en debatt i tv och att vi skulle kunna få negativa reaktioner. Men vi hade givetvis aldrig lagt ner så många års hårt arbete och investerat så mycket pengar om vi hade haft minsta misstanke om att han skulle begå någon form av brott, oavsett kategori.

I stället för att slänga alla Paoloprodukter köpte företaget Matsmart.se upp hela Evanoffs lager med torrvaror och konserver. Från försäljningen skänker man 350 000 kronor till organisationen Child10 som jobbar mot trafficking. Många andra stora kunder, som Ica, Axfood och Coop, har genom lokala initiativ sett till att deras lager har tagits till vara och skänkt pengarna till välgörenhet.

Kommer produkterna dyka upp under ett namn framöver?
– De kommer tillbaka i någon form men vad de kommer att heta och vilka det blir är för tidigt att säga. Vi hade aldrig kunnat föreställa oss att engagemanget för dem var så starkt, säger Ken Nygren.

Kommer ni att bli mer restriktiva kring att samarbeta med kända ansikten i framtiden?
– Ja, absolut. Vi har blivit kontaktade av ett dussintal kända matprofiler som har velat ta över platsen, men att ersätta Paolo med en ny profil och sätta det namnet på produkterna är inte aktuellt.

Kontorslandskapets stora glaspartier bjuder på en magnifik utsikt över Nationalarenan och den vackra Råstasjön i Solna. Ljudnivån mellan arbetsplatserna är dämpad, många jobbar hemifrån på grund av corona. För Stefan och Anna och de andra på Evanoff group har arbetsmiljön påverkats efter skandalen. Nu när den första chocken lagt sig har det funnits tid att känna efter.

– I början var det tufft, det kändes som man fått en käftsmäll. Jag fick verkligen kämpa för att inte ta det som hänt alltför personligt. De första dagarna fanns en viss oro kring vad som skulle hända med mitt jobb. Samtidigt var det bara och bita ihop och göra det bästa av situationen, säger Stefan.

Anna beskriver det som att vardagen har blivit annorlunda än vad hon är van vid.

– Vi har hjälpts åt och stöttat varandra, vilket varit fint. Vi som jobbar här är flexibla, det är ju en del av att arbeta på ett entreprenörsdrivet företag. Jag tror att det varit till en stor fördel när det kommer till hur vi alla har hanterat den här situationen.


Bild: Joachim Stokstad/Kollega

På en stor metallhylla i företagets konferensrum står Paoloprodukterna kvar och minner om en annan tid. Olivoljor, pastasåser, konserver och pasta i alla former. Marknadschefen Ken Nygren begrundar dem och berättar att han fortfarande har lite svårt att ta in allt som hänt.

– De första dagarna skämdes många av oss litegrann men sen insåg vi att vi faktiskt inte är involverade i det här som hänt och då växte snarare en revanschlust fram. Jag är nog fortfarande lite i chock, det känns lite overkligt men det har ju hänt och det har fått enorma konsekvenser, säger han.

Kollega har sökt Paolo Roberto för en kommentar. Anna och Stefan heter egentligen något annat.

Evanoff group AB

  • Varumärket Paolos bildades 2012 med ett sortiment av främst färsk pasta, såser och fryspizzor. 2017 gick Evanoff Group in som delägare i företaget Peoples Kitchen Concept AB som äger varumärket Paolos. När skandalen inträffade den 15 maj hade Paolos omkring 120 produkter och Paolo Roberto ägde fem procent av varumärket genom sitt bolag Punch Drunk Entertainment som han äger tillsammans med sin före detta fru. Efter att Evanoff group avbrutit allt samarbete med Paolo Roberto köptes han ut för 126 kronor, en krona per stamaktie.
  • Evanoff group ägs av entreprenören Dani Evanoff som bildade bolaget efter att ha sålt Candy King till konfektyrkoncernen Cloetta. Evanoff Group äger en rad olika varumärken inom livsmedelsbranschen, exempelvis korvtillverkaren Taylor & Jones, Lakritsroten och matprofilen Zeinas produkter, godistillverkaren Aroma samt det plantbaserade varumärket The Plant.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.