Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Oenighet på Ericsson om nya lokaler

Ericsson i Kista flyttar snart in i nya lokaler där man ska jobba aktivitetsbaserat. Men förhandlingarna mellan arbetsgivaren och Unionenklubben slutade i oenighet. Facket menar att Ericsson inte tagit hänsyn till de risker som klubben och arbetsmiljöombuden påtalat.
Linnea Andersson Publicerad 30 mars 2016, kl 15:55
Ericsson
Ungefär hälften av de 9 000 anställda på Ericsson i Kista börjar snart jobba i aktivitetsbaserade kontorslokaler. Ericsson

Under två år framöver kommer de cirka 9 000 anställda på Ericsson i Kista att flytta till nya lokaler i ett gemensamt campus, där ungefär hälften ska sitta i så kallade aktivitetsbaserade kontor. Anledningen är enligt Stefan Borg, vice ordförande för Unionenklubben på Ericsson, att man vill spara pengar på lokalyta.

Facket har dock flera invändningar som gjort att förhandlingarna slutat i oenighet.

– I grund och botten är vi inte negativa till aktivitetsbaserade kontor om man gör sin hemläxa ordentligt. Men det känns som att man utsätter oss för ett experiment, säger Stefan Borg som menar att det inte finns tillräcklig forskning på aktivitetsbaserade kontor – varken när det gäller risker eller fördelar.

Eftersom skälet till flytten är ekonomiskt har Unionenklubben bett Ericsson att mäta och jämföra hur produktiviteten ser ut i dag jämfört med efter flytten, för att se om det var rätt väg att gå. Facket oroar sig till exempel för att det kommer bli långa ”ställtider” eftersom tanken med aktivitetsbaserade kontor är att man ska byta arbetsplats beroende på vilken arbetsuppgift man sysslar med för stunden, vilket kan innebära flera platsbyten per dag. Arbetsgivaren har dock motsatt sig en mätning av produktiviteten.

– Företaget betalar ut 100 procent lön oavsett om du är produktiv eller inte och då borde det vara i företagets intresse att se till att vi har en arbetsmiljö där alla kan nå sin högsta potential. Att inte göra det är egentligen att inte investera aktieägarnas pengar på ett klokt sätt.

Facket har även förhandlat med arbetsgivaren om att ta in en arbetstagarkonsult för att hitta ett sätt att mäta produktivitet, men även det förslaget har fått nobben. I stället tror Ericsson snarare att flytten och det nya arbetssättet kan leda till ökad produktivitet.

– Det är klart att det å ena sidan sker en produktivitetsökning om man sitter tillsammans i ett hus och många är positiva till att sitta tillsammans, men jag tror inte att man förstår konsekvenserna, som man heller inte har utrett, säger Stefan Borg.

Unionenklubben och arbetsmiljöombuden på Ericsson ser dessutom flera risker för arbetsmiljön. Dels kommer ljudnivån att gå upp eftersom det blir trängre och fler som kommer sitta tillsammans. Dels tror Stefan Borg att det även blir fler synstörningar i och med att människor kommer gå förbi ens arbetsplats och att det kan stjäla uppmärksamhet från arbetsuppgifterna.

– Du har samma arbetsuppgifter som ska göras som innan men om du inte hinner på grund av ställtider och störningar blir du stressad. Risken är då att det blir en uppförsbacke där man sakta men säkert börjar tulla på luncher, hoppar över träning eller kafferaster. Livskvaliteten blir försämrad och balansen i arbetslivet förskjuts till det sämre.

– Många klarar av sitt jobb under åtta timmar men är mentalt trötta i huvudet när de kommer hem för att man har ansträngt sig för att stänga ute allt onödigt buller, men det skiter ju arbetsgivaren i.

I och med att de nya lokalerna innebär ett helt nytt arbetssätt menar Stefan Borg att det krävs bättre kunskap hos cheferna och arbetsgivaren, som får ett ännu större ansvar för att lära ut och utbilda personalen i hur man jobbar aktivitetsbaserat.

– Företaget har inte råd att inte tillhandahålla de bästa förutsättningarna för de anställda att göra ett bra jobb.

Cheferna måste dessutom förstå de ergonomiska konsekvenserna av att inte ha ett eget skrivbord. Ericsson har gjort pilotstudier som visar att de anställda ofta inte bryr sig om att koppla in extrautrustning, som tangentbord och mus, när de måste flytta runt och jobbar därför i en miljö som inte är lika ergonomisk som vid en permanent arbetsplats. Stefan Borg tycker att företaget har en skyldighet att se till att personalen använder sina hjälpmedel.

Thomas Erséus, chef för fastighetsgruppen på Ericsson, skriver i en mejlkommentar att det aktivitetsbaserade konceptet tagits fram i ”nära samarbete med externa specialister, forskare och ergonomer samt stödjer sig på den moderna forskningen kring ergonomi såväl som välbefinnande på arbetsplatsen”.

Han menar också att Ericsson erbjuder stöd till chefer för att implementera och stötta i det nya arbetssättet, till exempel genom workshops, informationsmaterial och utbildningstillfällen.

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.