Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Oenighet på Ericsson om nya lokaler

Ericsson i Kista flyttar snart in i nya lokaler där man ska jobba aktivitetsbaserat. Men förhandlingarna mellan arbetsgivaren och Unionenklubben slutade i oenighet. Facket menar att Ericsson inte tagit hänsyn till de risker som klubben och arbetsmiljöombuden påtalat.
Linnea Andersson Publicerad
Ericsson
Ungefär hälften av de 9 000 anställda på Ericsson i Kista börjar snart jobba i aktivitetsbaserade kontorslokaler. Ericsson

Under två år framöver kommer de cirka 9 000 anställda på Ericsson i Kista att flytta till nya lokaler i ett gemensamt campus, där ungefär hälften ska sitta i så kallade aktivitetsbaserade kontor. Anledningen är enligt Stefan Borg, vice ordförande för Unionenklubben på Ericsson, att man vill spara pengar på lokalyta.

Facket har dock flera invändningar som gjort att förhandlingarna slutat i oenighet.

– I grund och botten är vi inte negativa till aktivitetsbaserade kontor om man gör sin hemläxa ordentligt. Men det känns som att man utsätter oss för ett experiment, säger Stefan Borg som menar att det inte finns tillräcklig forskning på aktivitetsbaserade kontor – varken när det gäller risker eller fördelar.

Eftersom skälet till flytten är ekonomiskt har Unionenklubben bett Ericsson att mäta och jämföra hur produktiviteten ser ut i dag jämfört med efter flytten, för att se om det var rätt väg att gå. Facket oroar sig till exempel för att det kommer bli långa ”ställtider” eftersom tanken med aktivitetsbaserade kontor är att man ska byta arbetsplats beroende på vilken arbetsuppgift man sysslar med för stunden, vilket kan innebära flera platsbyten per dag. Arbetsgivaren har dock motsatt sig en mätning av produktiviteten.

– Företaget betalar ut 100 procent lön oavsett om du är produktiv eller inte och då borde det vara i företagets intresse att se till att vi har en arbetsmiljö där alla kan nå sin högsta potential. Att inte göra det är egentligen att inte investera aktieägarnas pengar på ett klokt sätt.

Facket har även förhandlat med arbetsgivaren om att ta in en arbetstagarkonsult för att hitta ett sätt att mäta produktivitet, men även det förslaget har fått nobben. I stället tror Ericsson snarare att flytten och det nya arbetssättet kan leda till ökad produktivitet.

– Det är klart att det å ena sidan sker en produktivitetsökning om man sitter tillsammans i ett hus och många är positiva till att sitta tillsammans, men jag tror inte att man förstår konsekvenserna, som man heller inte har utrett, säger Stefan Borg.

Unionenklubben och arbetsmiljöombuden på Ericsson ser dessutom flera risker för arbetsmiljön. Dels kommer ljudnivån att gå upp eftersom det blir trängre och fler som kommer sitta tillsammans. Dels tror Stefan Borg att det även blir fler synstörningar i och med att människor kommer gå förbi ens arbetsplats och att det kan stjäla uppmärksamhet från arbetsuppgifterna.

– Du har samma arbetsuppgifter som ska göras som innan men om du inte hinner på grund av ställtider och störningar blir du stressad. Risken är då att det blir en uppförsbacke där man sakta men säkert börjar tulla på luncher, hoppar över träning eller kafferaster. Livskvaliteten blir försämrad och balansen i arbetslivet förskjuts till det sämre.

– Många klarar av sitt jobb under åtta timmar men är mentalt trötta i huvudet när de kommer hem för att man har ansträngt sig för att stänga ute allt onödigt buller, men det skiter ju arbetsgivaren i.

I och med att de nya lokalerna innebär ett helt nytt arbetssätt menar Stefan Borg att det krävs bättre kunskap hos cheferna och arbetsgivaren, som får ett ännu större ansvar för att lära ut och utbilda personalen i hur man jobbar aktivitetsbaserat.

– Företaget har inte råd att inte tillhandahålla de bästa förutsättningarna för de anställda att göra ett bra jobb.

Cheferna måste dessutom förstå de ergonomiska konsekvenserna av att inte ha ett eget skrivbord. Ericsson har gjort pilotstudier som visar att de anställda ofta inte bryr sig om att koppla in extrautrustning, som tangentbord och mus, när de måste flytta runt och jobbar därför i en miljö som inte är lika ergonomisk som vid en permanent arbetsplats. Stefan Borg tycker att företaget har en skyldighet att se till att personalen använder sina hjälpmedel.

Thomas Erséus, chef för fastighetsgruppen på Ericsson, skriver i en mejlkommentar att det aktivitetsbaserade konceptet tagits fram i ”nära samarbete med externa specialister, forskare och ergonomer samt stödjer sig på den moderna forskningen kring ergonomi såväl som välbefinnande på arbetsplatsen”.

Han menar också att Ericsson erbjuder stöd till chefer för att implementera och stötta i det nya arbetssättet, till exempel genom workshops, informationsmaterial och utbildningstillfällen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.