Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Oenighet på Ericsson om nya lokaler

Ericsson i Kista flyttar snart in i nya lokaler där man ska jobba aktivitetsbaserat. Men förhandlingarna mellan arbetsgivaren och Unionenklubben slutade i oenighet. Facket menar att Ericsson inte tagit hänsyn till de risker som klubben och arbetsmiljöombuden påtalat.
Linnea Andersson Publicerad
Ericsson
Ungefär hälften av de 9 000 anställda på Ericsson i Kista börjar snart jobba i aktivitetsbaserade kontorslokaler. Ericsson

Under två år framöver kommer de cirka 9 000 anställda på Ericsson i Kista att flytta till nya lokaler i ett gemensamt campus, där ungefär hälften ska sitta i så kallade aktivitetsbaserade kontor. Anledningen är enligt Stefan Borg, vice ordförande för Unionenklubben på Ericsson, att man vill spara pengar på lokalyta.

Facket har dock flera invändningar som gjort att förhandlingarna slutat i oenighet.

– I grund och botten är vi inte negativa till aktivitetsbaserade kontor om man gör sin hemläxa ordentligt. Men det känns som att man utsätter oss för ett experiment, säger Stefan Borg som menar att det inte finns tillräcklig forskning på aktivitetsbaserade kontor – varken när det gäller risker eller fördelar.

Eftersom skälet till flytten är ekonomiskt har Unionenklubben bett Ericsson att mäta och jämföra hur produktiviteten ser ut i dag jämfört med efter flytten, för att se om det var rätt väg att gå. Facket oroar sig till exempel för att det kommer bli långa ”ställtider” eftersom tanken med aktivitetsbaserade kontor är att man ska byta arbetsplats beroende på vilken arbetsuppgift man sysslar med för stunden, vilket kan innebära flera platsbyten per dag. Arbetsgivaren har dock motsatt sig en mätning av produktiviteten.

– Företaget betalar ut 100 procent lön oavsett om du är produktiv eller inte och då borde det vara i företagets intresse att se till att vi har en arbetsmiljö där alla kan nå sin högsta potential. Att inte göra det är egentligen att inte investera aktieägarnas pengar på ett klokt sätt.

Facket har även förhandlat med arbetsgivaren om att ta in en arbetstagarkonsult för att hitta ett sätt att mäta produktivitet, men även det förslaget har fått nobben. I stället tror Ericsson snarare att flytten och det nya arbetssättet kan leda till ökad produktivitet.

– Det är klart att det å ena sidan sker en produktivitetsökning om man sitter tillsammans i ett hus och många är positiva till att sitta tillsammans, men jag tror inte att man förstår konsekvenserna, som man heller inte har utrett, säger Stefan Borg.

Unionenklubben och arbetsmiljöombuden på Ericsson ser dessutom flera risker för arbetsmiljön. Dels kommer ljudnivån att gå upp eftersom det blir trängre och fler som kommer sitta tillsammans. Dels tror Stefan Borg att det även blir fler synstörningar i och med att människor kommer gå förbi ens arbetsplats och att det kan stjäla uppmärksamhet från arbetsuppgifterna.

– Du har samma arbetsuppgifter som ska göras som innan men om du inte hinner på grund av ställtider och störningar blir du stressad. Risken är då att det blir en uppförsbacke där man sakta men säkert börjar tulla på luncher, hoppar över träning eller kafferaster. Livskvaliteten blir försämrad och balansen i arbetslivet förskjuts till det sämre.

– Många klarar av sitt jobb under åtta timmar men är mentalt trötta i huvudet när de kommer hem för att man har ansträngt sig för att stänga ute allt onödigt buller, men det skiter ju arbetsgivaren i.

I och med att de nya lokalerna innebär ett helt nytt arbetssätt menar Stefan Borg att det krävs bättre kunskap hos cheferna och arbetsgivaren, som får ett ännu större ansvar för att lära ut och utbilda personalen i hur man jobbar aktivitetsbaserat.

– Företaget har inte råd att inte tillhandahålla de bästa förutsättningarna för de anställda att göra ett bra jobb.

Cheferna måste dessutom förstå de ergonomiska konsekvenserna av att inte ha ett eget skrivbord. Ericsson har gjort pilotstudier som visar att de anställda ofta inte bryr sig om att koppla in extrautrustning, som tangentbord och mus, när de måste flytta runt och jobbar därför i en miljö som inte är lika ergonomisk som vid en permanent arbetsplats. Stefan Borg tycker att företaget har en skyldighet att se till att personalen använder sina hjälpmedel.

Thomas Erséus, chef för fastighetsgruppen på Ericsson, skriver i en mejlkommentar att det aktivitetsbaserade konceptet tagits fram i ”nära samarbete med externa specialister, forskare och ergonomer samt stödjer sig på den moderna forskningen kring ergonomi såväl som välbefinnande på arbetsplatsen”.

Han menar också att Ericsson erbjuder stöd till chefer för att implementera och stötta i det nya arbetssättet, till exempel genom workshops, informationsmaterial och utbildningstillfällen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.