Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mugg och mellis i ett på framtidens kontor

I framtiden kan arbetsgivarna spara in på fruktkorgarna på jobbet. Som anställd får du kanske hålla tillgodo med att äta engångsmuggen kaffet kommer i – den kan dock vara gjord av äppelskruttar och apelsinskal.
Johanna Rovira Publicerad
www.colourbox.com
Engångsmuggen - snart lika ätbar som en croissant. Men om den kommer att smaka lika gott återstår att se. www.colourbox.com

Två i ett – både mugg och mellanmål. Forskare vid högskolan i Borås har konstaterat att avfall från apelsin och äpple kan funka som material i engångsartiklar och bioplastfilm. Veronika Bátori som nyligen disputerat inom resursåtervinning,  har valt att forska kring fruktavfall eftersom det skapar okontrollerad metangas om det bara dumpas på soptippen. Frukt funkar inte heller så bra som djurfoder eftersom det innehåller för mycket socker.

Men däremot kan det användas för att ta fram bioplast och ekovänliga 3D-produkter. Bátori använde sig av två olika metoder och fick fram plastfilm med olika egenskaper – apelsinskalsfilmen var starkare med ena metoden, men produkten som kom från äppelpressmassan smakade godare.

– Jag har smakat på nästan alla mina produkter. Och de är glutenfria, säger Veronika Bátori, i ett pressmeddelande.

Förutom engångsmuggar eller engångstallrikar kan fruktavfallet användas för att tillverka soppåsar, menar Veronika Bátori. Men mer forskning krävs innan det går att dricka helt säkert ur äppelskruttsmuggarna -  i nuläget upplöses materialet i kontakt med vätska, inte optimalt om man tänker sig dricka något ur muggen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.