Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många anställda mår dåligt på Ericsson

Återkommande personalneddragningar och omorganisationer i kombination med hög arbetsbelastning gör att anställda på Ericsson mår dåligt. Det senaste året har Unionenklubben tagit emot många samtal från oroliga medlemmar.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Maja Suslin/TT
Arbetsmiljön på Ericsson i Kista är tuff enligt flera anställda. Maja Suslin/TT

Telekomföretaget Ericsson har tvingats dra ner på personal regelbundet under en längre tid. Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet har antalet anställda i Sverige minskat från drygt 40 000 år 2000 till 12 500 i slutet av 2018. Och personalneddragningarna har påverkat arbetsmiljön negativt. Flera medarbetare har kontaktat Svenska Dagbladet och berättat om en tidvis omänskligt hård arbetsbelastning.

Unionens klubbordförande i Kista, Annika Salomonsson, vittnar också om ett ökat tryck på de medarbetare som finns kvar i organisationen efter neddragningarna.

– Färre ska göra samma arbetsuppgifter som tidigare. Ofta är det bara en individ som ansvarar för en arbetsuppgift. Den enskilda känner då lätt en förväntan på sig att ständigt vara tillgänglig, att jobba över och svara i telefonen under semestern – för att undvika att någon annan blir lidande. Risken att må dåligt ökar om man aldrig hinner återhämta sig, säger hon.

År 2017 beslutade bolaget att satsa på forskning och utveckling. Besparingarna är därför mest kännbara för dem som inte arbetar inom FoU-verksamheten. Deras arbetsuppgifter har i flera fall flyttats utomlands.

– Vi har blivit kontaktade av många det senaste året, som känner en oro inför framtiden. När arbetsuppgifter flyttar ut tvingas den som gjorde jobbet tidigare att se sig om efter en ny tjänst inom eller utanför organisationen. Det är jättetråkigt att inte själv kunna ta beslutet att lämna en tjänst, säger Annika Salomonsson.

Läs också: Uppsagd från Ericsson för andra gången

Ericssons vd Börje Ekholm medger att företaget behöver jobba med arbetsmiljön.

– Det här bolaget har under tio års tid haft kontinuerliga neddragningar och nedskärningar. Det är klart att det skapar en jobbig miljö. Det är ingen tvekan om att vi måste jobba med det. Vi har underinvesterat i arbetsmiljö och i miljö runt omkring under de kostnadsbesparingar som varit under väldigt lång tid, säger han till Svenska Dagbladet.

Annika Salomonsson tycker dock att ledningen tar personalens problem med hög arbetsbelastning och oro inför framtiden på allvar.

– De försöker inte dölja något eller lägga locket på. Jag tycker att Ericsson tar hand som sin personal och känner att vi har ledningens stöd. Men det går förstås inte att säga att arbetsmiljön är bra när det finns någon som mår dåligt, säger hon.

För att komma till rätta med hög arbetsbelastning råder facket utsatta medlemmar att ta en diskussion med sina kollegor och sin närmaste chef.

– Det är inte okej att jobba helger hela tiden. Vi uppmanar varje del av organisationen att ha en konkret handlingsplan när det gäller tillgänglighet – vem kan vara backup när en individ är ledig.

Läs också: Bye bye Ericsson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.