Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnor och män reagerar olika på mobbning

Kvinnor som mobbas på jobbet har dubbelt så hög sjukfrånvaro som andra kvinnor. Män som utsätts blir däremot inte mer sjuka än andra män. Detta visar ny dansk forskning.
Ola Rennstam Publicerad
Jessica Gow/TT
Med kvinnor som utsatts för mobbning sjukskrivs i högre grad än andra kvinnor, syns ingen liknande ökning bland mobbade män. Jessica Gow/TT

Kvinnor och män reagerar annorlunda när de utsätts för mobbning på arbetsplatsen. Medan kvinnornas långtidssjukskrivning fördubblas och leder till en ökad användning av antidepressiva medel tycks män som mobbas inte ha mer sjukfrånvaro än andra män.

Å andra sidan pekar den danska undersökningen på att män i högre utsträckning än kvinnor överger arbetsmarknaden under en tidsperiod, tre procent av männen lämnar sitt jobb när de blir utsatta för mobbning.

Läs mer: Mobbade Annika ville ta sitt liv

–  Vi vet inte varför män och kvinnor reagerar annorlunda på mobbning, men undersökningen indikerar att män är mindre benägna att finna sig i situationen medan kvinnor behåller sitt jobb och ser om de kan få det att fungera, säger Åse Marie Hansen, professor vid Köpenhamns universitet och det danska centrat för arbetsmiljöforskning, som är en av forskarna bakom studien.

Läs mer: Mobbning på jobbet ökar

Studien omfattar drygt 3 000 anställda på såväl offentliga som privata arbetsplatser. Forskarna har studerat personernas sjukskrivning fem år före mobbningen ägde rum och fem år efteråt. För kvinnor är sjukfrånvaron dubbelt så hög två år efter mobbningen jämfört med kvinnor som inte har mobbats. Därefter minskar skillnaden för att försvinna helt efter fem år.

Siffrorna visar också att de utsatta personerna inte hade mer sjukskrivning än icke-mobbade innan trakasserierna började.

–  Det är först efter mobbningen sjukfrånvaron stiger för de kvinnor som har blivit mobbade. Det finns inga tecken på att de borde vara mer sårbara innan de blir mobbade, säger Åse Marie Hansen.

Läs mer: Så kan mobbning stoppas

Undersökningen visar att kvinnor upplever mobbning på jobbet i något högre utsträckning än män. Totalt anger sju procent av de tillfrågade att de utsatts för mobbning. Av dessa är 57 procent kvinnor och 43 procent män. Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Aarhus BBS vid Aarhus Universitet, Köpenhamns universitet och det danska Arbetsmiljöforskningscentret, NFA.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.