Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnor och män reagerar olika på mobbning

Kvinnor som mobbas på jobbet har dubbelt så hög sjukfrånvaro som andra kvinnor. Män som utsätts blir däremot inte mer sjuka än andra män. Detta visar ny dansk forskning.
Ola Rennstam Publicerad
Jessica Gow/TT
Med kvinnor som utsatts för mobbning sjukskrivs i högre grad än andra kvinnor, syns ingen liknande ökning bland mobbade män. Jessica Gow/TT

Kvinnor och män reagerar annorlunda när de utsätts för mobbning på arbetsplatsen. Medan kvinnornas långtidssjukskrivning fördubblas och leder till en ökad användning av antidepressiva medel tycks män som mobbas inte ha mer sjukfrånvaro än andra män.

Å andra sidan pekar den danska undersökningen på att män i högre utsträckning än kvinnor överger arbetsmarknaden under en tidsperiod, tre procent av männen lämnar sitt jobb när de blir utsatta för mobbning.

Läs mer: Mobbade Annika ville ta sitt liv

–  Vi vet inte varför män och kvinnor reagerar annorlunda på mobbning, men undersökningen indikerar att män är mindre benägna att finna sig i situationen medan kvinnor behåller sitt jobb och ser om de kan få det att fungera, säger Åse Marie Hansen, professor vid Köpenhamns universitet och det danska centrat för arbetsmiljöforskning, som är en av forskarna bakom studien.

Läs mer: Mobbning på jobbet ökar

Studien omfattar drygt 3 000 anställda på såväl offentliga som privata arbetsplatser. Forskarna har studerat personernas sjukskrivning fem år före mobbningen ägde rum och fem år efteråt. För kvinnor är sjukfrånvaron dubbelt så hög två år efter mobbningen jämfört med kvinnor som inte har mobbats. Därefter minskar skillnaden för att försvinna helt efter fem år.

Siffrorna visar också att de utsatta personerna inte hade mer sjukskrivning än icke-mobbade innan trakasserierna började.

–  Det är först efter mobbningen sjukfrånvaron stiger för de kvinnor som har blivit mobbade. Det finns inga tecken på att de borde vara mer sårbara innan de blir mobbade, säger Åse Marie Hansen.

Läs mer: Så kan mobbning stoppas

Undersökningen visar att kvinnor upplever mobbning på jobbet i något högre utsträckning än män. Totalt anger sju procent av de tillfrågade att de utsatts för mobbning. Av dessa är 57 procent kvinnor och 43 procent män. Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Aarhus BBS vid Aarhus Universitet, Köpenhamns universitet och det danska Arbetsmiljöforskningscentret, NFA.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.