Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Klassiska kontorsjobb ratas

Allt fler vill kunna välja var de ska jobba. Arbetsgivare som inte erbjuder flexibla arbetsplatser riskerar därför att gå miste om den vassaste arbetskraften, visar en färsk undersökning.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pressmaster/Colourbox
I dag vill många kunna jobba från andra platser än kontoret. Pressmaster/Colourbox

Klassiska kontorsjobb blir allt mindre attraktiva. Åtta av tio arbetstagare skulle tacka nej till ett jobb som inte erbjöd en flexibel arbetsplats. Drygt hälften tycker också att möjligheten till en valfri arbetsplats är viktigare än att jobba på ett prestigefyllt företag.  Det visar en färsk undersökning där 15 000 respondenter i 80 länder svarade på frågor om sin syn på flexibelt arbete och arbetsplatsförändringar. Med en flexibel arbetsplatspolicy avses möjligheten att välja och ändra platsen för sitt arbete.

Studien visar också att arbetstagarna får gehör för sina önskemål. Hela 85 procent av de tillfrågade företagen har antingen infört en flexibel arbetsplatspolicy de senaste tio åren eller planerar att göra det. De är, enligt studien, benägna att möta arbetstagarnas krav för att kunna behålla sina topprekryter.

Men alla arbetsgivare har inte kommit lika långt. De största hindren för att införa flexibla arbetsplatser är, enligt företagen som deltog i studien, att organisationskulturen måste förändras och rädslan för hur en flexibel arbetsplatspolicy skulle påverka resten av företagskulturen.

– Vår studie visar att företag som inte redan har funderat över de ekonomiska och strategiska fördelarna som flexibla arbetsytor innebär, behöver göra det nu. I annat fall får de förbereda sig på att bli betraktade som omoderna vad gäller synen på vad som utgör en bra arbetsdag – vilket gör att man riskerar att gå miste om de bästa rekryteringarna, säger Mark Dixon, vd och grundare av arbetsplatsspecialisten IWG som står bakom studien i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar också att Sverige följer den globala trenden.

– Vi ser att svenska arbetstagare i allt större utsträckning efterfrågar möjlighet till flexibelt arbete. Det är väldigt positivt, inte minst med tanke på att 91 procent av dem som infört flexibelt arbete faktiskt uppger att det gjort företaget mera produktivt, säger Patrik Ölvebäck, Country Manager för IWG i Sverige i pressmeddelandet.

Undersökningen genomfördes av i januari av företaget Mindmetre Research på uppdrag av arbetsplatsspecialisten IWG. 15 000 personer verksamma i olika branscher i 80 länder deltog, 98 av respondenterna kom från Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält