Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Klassiska kontorsjobb ratas

Allt fler vill kunna välja var de ska jobba. Arbetsgivare som inte erbjuder flexibla arbetsplatser riskerar därför att gå miste om den vassaste arbetskraften, visar en färsk undersökning.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pressmaster/Colourbox
I dag vill många kunna jobba från andra platser än kontoret. Pressmaster/Colourbox

Klassiska kontorsjobb blir allt mindre attraktiva. Åtta av tio arbetstagare skulle tacka nej till ett jobb som inte erbjöd en flexibel arbetsplats. Drygt hälften tycker också att möjligheten till en valfri arbetsplats är viktigare än att jobba på ett prestigefyllt företag.  Det visar en färsk undersökning där 15 000 respondenter i 80 länder svarade på frågor om sin syn på flexibelt arbete och arbetsplatsförändringar. Med en flexibel arbetsplatspolicy avses möjligheten att välja och ändra platsen för sitt arbete.

Studien visar också att arbetstagarna får gehör för sina önskemål. Hela 85 procent av de tillfrågade företagen har antingen infört en flexibel arbetsplatspolicy de senaste tio åren eller planerar att göra det. De är, enligt studien, benägna att möta arbetstagarnas krav för att kunna behålla sina topprekryter.

Men alla arbetsgivare har inte kommit lika långt. De största hindren för att införa flexibla arbetsplatser är, enligt företagen som deltog i studien, att organisationskulturen måste förändras och rädslan för hur en flexibel arbetsplatspolicy skulle påverka resten av företagskulturen.

– Vår studie visar att företag som inte redan har funderat över de ekonomiska och strategiska fördelarna som flexibla arbetsytor innebär, behöver göra det nu. I annat fall får de förbereda sig på att bli betraktade som omoderna vad gäller synen på vad som utgör en bra arbetsdag – vilket gör att man riskerar att gå miste om de bästa rekryteringarna, säger Mark Dixon, vd och grundare av arbetsplatsspecialisten IWG som står bakom studien i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar också att Sverige följer den globala trenden.

– Vi ser att svenska arbetstagare i allt större utsträckning efterfrågar möjlighet till flexibelt arbete. Det är väldigt positivt, inte minst med tanke på att 91 procent av dem som infört flexibelt arbete faktiskt uppger att det gjort företaget mera produktivt, säger Patrik Ölvebäck, Country Manager för IWG i Sverige i pressmeddelandet.

Undersökningen genomfördes av i januari av företaget Mindmetre Research på uppdrag av arbetsplatsspecialisten IWG. 15 000 personer verksamma i olika branscher i 80 länder deltog, 98 av respondenterna kom från Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.