Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Klassiska kontorsjobb blir allt mindre attraktiva. Åtta av tio arbetstagare skulle tacka nej till ett jobb som inte erbjöd en flexibel arbetsplats. Drygt hälften tycker också att möjligheten till en valfri arbetsplats är viktigare än att jobba på ett prestigefyllt företag. Det visar en färsk undersökning där 15 000 respondenter i 80 länder svarade på frågor om sin syn på flexibelt arbete och arbetsplatsförändringar. Med en flexibel arbetsplatspolicy avses möjligheten att välja och ändra platsen för sitt arbete.
Studien visar också att arbetstagarna får gehör för sina önskemål. Hela 85 procent av de tillfrågade företagen har antingen infört en flexibel arbetsplatspolicy de senaste tio åren eller planerar att göra det. De är, enligt studien, benägna att möta arbetstagarnas krav för att kunna behålla sina topprekryter.
Men alla arbetsgivare har inte kommit lika långt. De största hindren för att införa flexibla arbetsplatser är, enligt företagen som deltog i studien, att organisationskulturen måste förändras och rädslan för hur en flexibel arbetsplatspolicy skulle påverka resten av företagskulturen.
– Vår studie visar att företag som inte redan har funderat över de ekonomiska och strategiska fördelarna som flexibla arbetsytor innebär, behöver göra det nu. I annat fall får de förbereda sig på att bli betraktade som omoderna vad gäller synen på vad som utgör en bra arbetsdag – vilket gör att man riskerar att gå miste om de bästa rekryteringarna, säger Mark Dixon, vd och grundare av arbetsplatsspecialisten IWG som står bakom studien i ett pressmeddelande.
Undersökningen visar också att Sverige följer den globala trenden.
– Vi ser att svenska arbetstagare i allt större utsträckning efterfrågar möjlighet till flexibelt arbete. Det är väldigt positivt, inte minst med tanke på att 91 procent av dem som infört flexibelt arbete faktiskt uppger att det gjort företaget mera produktivt, säger Patrik Ölvebäck, Country Manager för IWG i Sverige i pressmeddelandet.
Undersökningen genomfördes av i januari av företaget Mindmetre Research på uppdrag av arbetsplatsspecialisten IWG. 15 000 personer verksamma i olika branscher i 80 länder deltog, 98 av respondenterna kom från Sverige.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
