Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba hemma eller hemma på jobbet

Hemmamys på jobbet, mycket färg och avskildhet. Där har ni årets trender på möbelmässan, Stockholm Furniture & Light Fair, som öppnade i går.
Petra Rendik Publicerad
Andy Praht
Ett rum eller två i rummet, så kan man också skapa lite avskildhet i kontorslandskap. En ljuddämpande kreation, Mute floor från Horreds. Design: Fredrik Mattsson. Andy Praht

Det var klara kulörer och pasteller på var och varannan kontorstol som besökarna fick provsitta i går, när möbelmässan körde igång. Att färg dominerade bland utställarna som visade inredning för offentliga miljöer var tydligt. Visst finns det ljusa och fräscha som är så förknippat med skandinavisk design kvar men rött, orange och äppelgrönt dominerade tillsammans med medvetna miljöval.

Gränsen mellan hem och offentlig miljö suddas ut.

En annan trend är avskildhet. I takt med att kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor brer ut sig på våra arbetsplatser ökar också efterfrågan på tysta rum, ljudabsorberande skiljeväggar och cocoon-liknande möbler dit anställda kan dra sig undan för en lugn och tyst stund.

Men tydligast var att det gränslösa arbetlivet också gett avtryck inom möbeldesign och inredning. Gränsen mellan hem och offentlig miljö suddas ut mer och mer. Frågar man formgivarna om skrivbordet är tänkt för hemmabruk eller kontor, så lyder svaret nästan alltid ”det beror på, båda funkar”.

Vi tillbringar mer tid på jobbet och därför borde arbetsmiljön vara hemtrevlig och ombonad. Det var budskapet på mässans trendutställning, där fyra kreatörer fått chansen att gestalta varsitt rum - som kan finnas i hemmet eller på jobbet.

Formgivaren Johanna Asshoff fick inreda ett lunchrum. När många företag lägger energi och pengar på fräscha upp receptioner och mötesrum så ser lunchrummen nästan alltid likadana ut, oavsett arbetsplats.

Johanna Asshoff har skapat en välkomnande och rogivande plats med detaljer i naturmaterial och gröna växter, inte helt olikt ett hemmakök. Lunchrummet borde vara en plats att återhämta sig på, menar hon.

- Jag ville få in hemmiljö men med offentliga drag. Man ska få känslan av ljus för att återhämta sig och få lugnet för att fylla på energin. Fler arbetsgivare borde tänka så här, för det finns bara vinster med att personalen mår bättre, säger hon.

Att göra lunchrummet lite mer hemtrevligt behöver inte kosta mycket. Lite böcker, tidningar och växter ger omedelbar effekt, tipsar hon.

Vi behöver skapa olika rum i rummet.

Vilka möbeltrender spår du blir stora inom offentlig miljö?

- Öppna kontorsmiljöer kan vara bra men också stökiga. Vi kommer att behöva jobba med att få till avskildhet. Skapa olika rum i rummet och satsa mer på mjukare inredning.

I tider då vi kan ta med oss jobbet hem så är det föga överraskande att arbetsplatsen i hemmet fick ta plats på trendutställningen. Trendexperten Stefan Nilsson fick ge sig i kast med att inreda sitt drömhemkontor.

På väggen har han bland annat hängt bilder på kända feminister och framgångsrika kvinnor som ska inspirera, som: ”kan de, kan jag”.

Tidningar som ger ”utanförperspektiv”, foton, stilleben eller vad som helst som inspirerar just dig eller hjälper dig låta tankar vandra fritt när du kört fast, är ett tips från Stefan när du ska inreda hemarbetsplatsen.

- Ett annat generellt råd är att tänka kring förvaring så du kan plocka fram och plocka undan jobbet. Det är ett sätt att skilja på jobb och privatliv. Men vi är alla olika.

Vi sitter i köket och jobbar.

En av de viktigaste hälsoåtgärderna för att vi inte ska få stela ryggar och gamnacke är att jobba kortare stunder och ta pauser, oavsett om du arbetar hemma eller på kontoret. På jobbet finns ofta rutiner för att kontrollera arbetsmiljön, men där du sitter och jobbar i hemmet kommer sällan ergonomer på besök. Stefan är ändå rätt säker på att just den biten är lättare att uppfylla hemma eftersom man ofta rör sig mer där än på jobbet. Säg den som inte passar på att tvätta eller diska när man arbetar hemma, menar han.

Ännu mer säker är han på att det traditionella arbetsrummet i hemmet kommer att försvinna.

- Jag vet det helt säkert. Vi sitter i köket och jobbar. Köket har blivit allrummet; vi har datorn där, kaffet där och tidningarna. Barnen är oftare där än på sina rum. Arbetsrummet kommer att bli ett förråd där vi slänger in skräp och ovikt tvätt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.