Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba hemma eller hemma på jobbet

Hemmamys på jobbet, mycket färg och avskildhet. Där har ni årets trender på möbelmässan, Stockholm Furniture & Light Fair, som öppnade i går.
Petra Rendik Publicerad
Andy Praht
Ett rum eller två i rummet, så kan man också skapa lite avskildhet i kontorslandskap. En ljuddämpande kreation, Mute floor från Horreds. Design: Fredrik Mattsson. Andy Praht

Det var klara kulörer och pasteller på var och varannan kontorstol som besökarna fick provsitta i går, när möbelmässan körde igång. Att färg dominerade bland utställarna som visade inredning för offentliga miljöer var tydligt. Visst finns det ljusa och fräscha som är så förknippat med skandinavisk design kvar men rött, orange och äppelgrönt dominerade tillsammans med medvetna miljöval.

Gränsen mellan hem och offentlig miljö suddas ut.

En annan trend är avskildhet. I takt med att kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor brer ut sig på våra arbetsplatser ökar också efterfrågan på tysta rum, ljudabsorberande skiljeväggar och cocoon-liknande möbler dit anställda kan dra sig undan för en lugn och tyst stund.

Men tydligast var att det gränslösa arbetlivet också gett avtryck inom möbeldesign och inredning. Gränsen mellan hem och offentlig miljö suddas ut mer och mer. Frågar man formgivarna om skrivbordet är tänkt för hemmabruk eller kontor, så lyder svaret nästan alltid ”det beror på, båda funkar”.

Vi tillbringar mer tid på jobbet och därför borde arbetsmiljön vara hemtrevlig och ombonad. Det var budskapet på mässans trendutställning, där fyra kreatörer fått chansen att gestalta varsitt rum - som kan finnas i hemmet eller på jobbet.

Formgivaren Johanna Asshoff fick inreda ett lunchrum. När många företag lägger energi och pengar på fräscha upp receptioner och mötesrum så ser lunchrummen nästan alltid likadana ut, oavsett arbetsplats.

Johanna Asshoff har skapat en välkomnande och rogivande plats med detaljer i naturmaterial och gröna växter, inte helt olikt ett hemmakök. Lunchrummet borde vara en plats att återhämta sig på, menar hon.

- Jag ville få in hemmiljö men med offentliga drag. Man ska få känslan av ljus för att återhämta sig och få lugnet för att fylla på energin. Fler arbetsgivare borde tänka så här, för det finns bara vinster med att personalen mår bättre, säger hon.

Att göra lunchrummet lite mer hemtrevligt behöver inte kosta mycket. Lite böcker, tidningar och växter ger omedelbar effekt, tipsar hon.

Vi behöver skapa olika rum i rummet.

Vilka möbeltrender spår du blir stora inom offentlig miljö?

- Öppna kontorsmiljöer kan vara bra men också stökiga. Vi kommer att behöva jobba med att få till avskildhet. Skapa olika rum i rummet och satsa mer på mjukare inredning.

I tider då vi kan ta med oss jobbet hem så är det föga överraskande att arbetsplatsen i hemmet fick ta plats på trendutställningen. Trendexperten Stefan Nilsson fick ge sig i kast med att inreda sitt drömhemkontor.

På väggen har han bland annat hängt bilder på kända feminister och framgångsrika kvinnor som ska inspirera, som: ”kan de, kan jag”.

Tidningar som ger ”utanförperspektiv”, foton, stilleben eller vad som helst som inspirerar just dig eller hjälper dig låta tankar vandra fritt när du kört fast, är ett tips från Stefan när du ska inreda hemarbetsplatsen.

- Ett annat generellt råd är att tänka kring förvaring så du kan plocka fram och plocka undan jobbet. Det är ett sätt att skilja på jobb och privatliv. Men vi är alla olika.

Vi sitter i köket och jobbar.

En av de viktigaste hälsoåtgärderna för att vi inte ska få stela ryggar och gamnacke är att jobba kortare stunder och ta pauser, oavsett om du arbetar hemma eller på kontoret. På jobbet finns ofta rutiner för att kontrollera arbetsmiljön, men där du sitter och jobbar i hemmet kommer sällan ergonomer på besök. Stefan är ändå rätt säker på att just den biten är lättare att uppfylla hemma eftersom man ofta rör sig mer där än på jobbet. Säg den som inte passar på att tvätta eller diska när man arbetar hemma, menar han.

Ännu mer säker är han på att det traditionella arbetsrummet i hemmet kommer att försvinna.

- Jag vet det helt säkert. Vi sitter i köket och jobbar. Köket har blivit allrummet; vi har datorn där, kaffet där och tidningarna. Barnen är oftare där än på sina rum. Arbetsrummet kommer att bli ett förråd där vi slänger in skräp och ovikt tvätt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Unionen: ”Behövs tydligare regler kring mobbning på jobbet”

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.