Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba hemma eller hemma på jobbet

Hemmamys på jobbet, mycket färg och avskildhet. Där har ni årets trender på möbelmässan, Stockholm Furniture & Light Fair, som öppnade i går.
Petra Rendik Publicerad
Andy Praht
Ett rum eller två i rummet, så kan man också skapa lite avskildhet i kontorslandskap. En ljuddämpande kreation, Mute floor från Horreds. Design: Fredrik Mattsson. Andy Praht

Det var klara kulörer och pasteller på var och varannan kontorstol som besökarna fick provsitta i går, när möbelmässan körde igång. Att färg dominerade bland utställarna som visade inredning för offentliga miljöer var tydligt. Visst finns det ljusa och fräscha som är så förknippat med skandinavisk design kvar men rött, orange och äppelgrönt dominerade tillsammans med medvetna miljöval.

Gränsen mellan hem och offentlig miljö suddas ut.

En annan trend är avskildhet. I takt med att kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor brer ut sig på våra arbetsplatser ökar också efterfrågan på tysta rum, ljudabsorberande skiljeväggar och cocoon-liknande möbler dit anställda kan dra sig undan för en lugn och tyst stund.

Men tydligast var att det gränslösa arbetlivet också gett avtryck inom möbeldesign och inredning. Gränsen mellan hem och offentlig miljö suddas ut mer och mer. Frågar man formgivarna om skrivbordet är tänkt för hemmabruk eller kontor, så lyder svaret nästan alltid ”det beror på, båda funkar”.

Vi tillbringar mer tid på jobbet och därför borde arbetsmiljön vara hemtrevlig och ombonad. Det var budskapet på mässans trendutställning, där fyra kreatörer fått chansen att gestalta varsitt rum - som kan finnas i hemmet eller på jobbet.

Formgivaren Johanna Asshoff fick inreda ett lunchrum. När många företag lägger energi och pengar på fräscha upp receptioner och mötesrum så ser lunchrummen nästan alltid likadana ut, oavsett arbetsplats.

Johanna Asshoff har skapat en välkomnande och rogivande plats med detaljer i naturmaterial och gröna växter, inte helt olikt ett hemmakök. Lunchrummet borde vara en plats att återhämta sig på, menar hon.

- Jag ville få in hemmiljö men med offentliga drag. Man ska få känslan av ljus för att återhämta sig och få lugnet för att fylla på energin. Fler arbetsgivare borde tänka så här, för det finns bara vinster med att personalen mår bättre, säger hon.

Att göra lunchrummet lite mer hemtrevligt behöver inte kosta mycket. Lite böcker, tidningar och växter ger omedelbar effekt, tipsar hon.

Vi behöver skapa olika rum i rummet.

Vilka möbeltrender spår du blir stora inom offentlig miljö?

- Öppna kontorsmiljöer kan vara bra men också stökiga. Vi kommer att behöva jobba med att få till avskildhet. Skapa olika rum i rummet och satsa mer på mjukare inredning.

I tider då vi kan ta med oss jobbet hem så är det föga överraskande att arbetsplatsen i hemmet fick ta plats på trendutställningen. Trendexperten Stefan Nilsson fick ge sig i kast med att inreda sitt drömhemkontor.

På väggen har han bland annat hängt bilder på kända feminister och framgångsrika kvinnor som ska inspirera, som: ”kan de, kan jag”.

Tidningar som ger ”utanförperspektiv”, foton, stilleben eller vad som helst som inspirerar just dig eller hjälper dig låta tankar vandra fritt när du kört fast, är ett tips från Stefan när du ska inreda hemarbetsplatsen.

- Ett annat generellt råd är att tänka kring förvaring så du kan plocka fram och plocka undan jobbet. Det är ett sätt att skilja på jobb och privatliv. Men vi är alla olika.

Vi sitter i köket och jobbar.

En av de viktigaste hälsoåtgärderna för att vi inte ska få stela ryggar och gamnacke är att jobba kortare stunder och ta pauser, oavsett om du arbetar hemma eller på kontoret. På jobbet finns ofta rutiner för att kontrollera arbetsmiljön, men där du sitter och jobbar i hemmet kommer sällan ergonomer på besök. Stefan är ändå rätt säker på att just den biten är lättare att uppfylla hemma eftersom man ofta rör sig mer där än på jobbet. Säg den som inte passar på att tvätta eller diska när man arbetar hemma, menar han.

Ännu mer säker är han på att det traditionella arbetsrummet i hemmet kommer att försvinna.

- Jag vet det helt säkert. Vi sitter i köket och jobbar. Köket har blivit allrummet; vi har datorn där, kaffet där och tidningarna. Barnen är oftare där än på sina rum. Arbetsrummet kommer att bli ett förråd där vi slänger in skräp och ovikt tvätt. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.