Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Inhyrda känner lägre tillit

Inhyrd personal känner sämre tillit än direktanställda. Det gäller både förtroendet för kollegor och för andra människor. Men tilliten kan förbättras med hjälp av kompetensutveckling, visar ny forskning.
Linnea Andersson Publicerad
ANDERS WIKLUND / TT
Det är lägre sannolikhet att bemanningsanställda känner stark tillit till sina kollegor än direktanställda. ANDERS WIKLUND / TT

Managementforskning har tidigare kommit fram till att personal som inte är anställd av organisationen där de jobbar, är svårare att reglera och kontrollera för arbetsgivare. Forskningen har utgått ifrån att människor som känner förtroende för varandra har lättare att samarbeta och föreslagit att tillit därför ska användas som ett kontrollredskap. Men en ny avhandling i sociologi, som studerat vilka förutsättningar inhyrd personal har att utveckla tillit, ifrågasätter den idén.

Resultaten visar att bemanningsanställda skiljer sig åt från direktanställd personal när det gäller såväl tillit till jobbarkompisar som till andra människor i samhället. Dessutom finns det ett samband mellan upplevelsen av att ofrivilligt arbeta som inhyrd personal och att känna lägre förtroende för organisationen där man är inhyrd. Förtroendet kan dock öka med hjälp av kompetensutveckling i arbetet.

Att den bristfälliga tilliten skulle bero på att bemanningsanställda känner sig utanför den sociala gemenskapen verkar inte vara fallet. Det går åtminstone inte att konstatera att den inhyrda personalen känner sig mer isolerad från det sociala sammanhanget än vad den direktanställda personalen gör.

Läs hela avhandlingen Delad tillit: studier av personalinhyrning, av Sven Svensson vid Mittuniversitetet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.