Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

ID-kontroller skapar köer

Sedan gränskontrollerna infördes har det blivit längre köer över Öresundsbron, särskilt i rusningstid. Men trots det tycker Marie Koraeus Eldh, som jobbar på bron, att kontrollerna fungerar bra.
Linnea Andersson Publicerad
Erland Vinberg / TT
Betalstation på svenska sidan av Öresundsbron. Erland Vinberg / TT

I vanliga fall är det en jämn genomströmning av bilar som passerar betalstationen där Marie Koraeus Eldh och hennes kollegor står. Men efter att gränskontrollerna kom till har det blivit längre köer på den svenska sidan, särskilt under rusningstid på kvällarna när de som jobbar i Danmark ska hem.

– Det räcker med att två lastbilar står stilla så stoppar de upp hela filen. Vi kan inte göra så mycket åt det mer än att be kunderna ta det lugnt och hjälpa dem att dela upp sig mellan de olika filerna, säger Marie Koraeus Eldh.

De flesta som pendlar har en så kallad bizz i bilen som gör att de kan passera betalstationen utan att stanna. Efter betalstationen står tullen och numera även passpolisen som stannar upp samtliga fordon.

Trots att det inte flyter på riktigt lika bra längre tycker Marie Koraeus Eldh att kunderna är förstående och att det fungerar förvånansvärt bra.

– Jag trodde att kunderna skulle bli lite sura men de ser lika glada ut som alltid. Jag tror att de flesta förstår varför det är som det är och så länge det rullar på är det ingen som klagar. Det hade nog varit värre om det hade stått helt stilla.

I vanliga fall sitter Marie Koraeus Eldh och hennes kollegor minst två och två i varje betalstation men nu har de dessutom sällskap av en polis på den svenska sidan.

– Jag tycker det är skönt och trevligt, det är ingen som bråkar när de ser en polis.

Hon vet inte om det har blivit mer biltrafik över Öresundsbron men kan tänka sig att det är fler som jobbar på samma arbetsplats som väljer att samåka och ta bilen i och med att gränskontrollerna krånglar till det betydligt mer för tågpendlarna. Men det gäller i så fall inga mängder. Vid tågstrejken sommaren 2014 märkte de av ett betydligt högre tryck i biltrafiken över bron.

De flesta som passerar sitter redan beredda med sina id-handlingar även om det i början var en del som glömde ta med sig passet till jobbet.

– Men det är många som inte blir insläppta för att de inte har giltig legitimation.

En annan effekt av gränskontrollerna är att tullen hittar en hel del annat som människor försökt smuggla in i Sverige. Tidigare gjordes bara stickkontroller men nu går man igenom varje fordon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Prevents vd: ”Viktigt att chefen vågar fatta beslut”

Susanna Ribrant är vd för Prevent, experterna på arbetsmiljö. Hon har nu varit chef längre än hon inte varit det. Och insett vad en sådan bör vara bra på – liksom beteenden som är mindre bra.
Sandra Lund Publicerad 6 maj 2026, kl 06:01
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.