Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
ID-kontroller skapar köer
Sedan gränskontrollerna infördes har det blivit längre köer över Öresundsbron, särskilt i rusningstid. Men trots det tycker Marie Koraeus Eldh, som jobbar på bron, att kontrollerna fungerar bra.
I vanliga fall är det en jämn genomströmning av bilar som passerar betalstationen där Marie Koraeus Eldh och hennes kollegor står. Men efter att gränskontrollerna kom till har det blivit längre köer på den svenska sidan, särskilt under rusningstid på kvällarna när de som jobbar i Danmark ska hem.
– Det räcker med att två lastbilar står stilla så stoppar de upp hela filen. Vi kan inte göra så mycket åt det mer än att be kunderna ta det lugnt och hjälpa dem att dela upp sig mellan de olika filerna, säger Marie Koraeus Eldh.
De flesta som pendlar har en så kallad bizz i bilen som gör att de kan passera betalstationen utan att stanna. Efter betalstationen står tullen och numera även passpolisen som stannar upp samtliga fordon.
Trots att det inte flyter på riktigt lika bra längre tycker Marie Koraeus Eldh att kunderna är förstående och att det fungerar förvånansvärt bra.
– Jag trodde att kunderna skulle bli lite sura men de ser lika glada ut som alltid. Jag tror att de flesta förstår varför det är som det är och så länge det rullar på är det ingen som klagar. Det hade nog varit värre om det hade stått helt stilla.
I vanliga fall sitter Marie Koraeus Eldh och hennes kollegor minst två och två i varje betalstation men nu har de dessutom sällskap av en polis på den svenska sidan.
– Jag tycker det är skönt och trevligt, det är ingen som bråkar när de ser en polis.
Hon vet inte om det har blivit mer biltrafik över Öresundsbron men kan tänka sig att det är fler som jobbar på samma arbetsplats som väljer att samåka och ta bilen i och med att gränskontrollerna krånglar till det betydligt mer för tågpendlarna. Men det gäller i så fall inga mängder. Vid tågstrejken sommaren 2014 märkte de av ett betydligt högre tryck i biltrafiken över bron.
De flesta som passerar sitter redan beredda med sina id-handlingar även om det i början var en del som glömde ta med sig passet till jobbet.
– Men det är många som inte blir insläppta för att de inte har giltig legitimation.
En annan effekt av gränskontrollerna är att tullen hittar en hel del annat som människor försökt smuggla in i Sverige. Tidigare gjordes bara stickkontroller men nu går man igenom varje fordon.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
