Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Framtidens arbetsplats

Hur kommer din arbetsplats att se ut i framtiden? Redan i dag pågår en uppluckring av den fasta arbetsplatsen med införandet av aktivitetsbaserade kontor, flexibel arbetstid och stora möjligheter att jobba hemifrån.
Johanna Rovira, Anita Täpp Publicerad
www.hamsterwheeldesk.com
Sittandet är det nya röka, säger forskarna. Kanske är ekorrrhjulet framtidens melodi? (Se video via länken i rutan till höger.) www.hamsterwheeldesk.com

Den senaste trenden i kontorslösningar stavas aktivitetsbaserat. Det innebär bland annat att antalet arbetsplatser ofta är färre än antalet anställda, då man förutsätts jobba hemifrån någon eller några dagar i veckan, och att de som är på plats inte sitter vid samma skrivbord dag efter dag, men i stället väljer sitt- eller ståplats utifrån dagens uppdrag. De aktivitetsbaserade kontoren sägs öka samarbetet och kreativiteten.

Men framtidsforskaren Magnus Lindkvist är ganska säker på att de aktivitetsbaserade kontoren och andra öppna landskaps tid snart är förbi och de egna rummen kommer tillbaka. Han tror att framtidens melodi är att fokusera.

- Det här med en aktivitetsbaserad arbetsplats har blivit som ett litet lämmeltåg där ingen riktigt vet varför man gör det, man bara gör så.

- Man har gjort många tester med olika modeller för hur man ska jobba. För tio år sedan var det kreativitet som stod i fokus, man kanske skulle sitta på kuddar i ett rum och komma på idéer. Sedan blev det aktivitetsbaserade arbetsplatser och nu ska alla göra det.

Var ifrån man utför sitt jobb är inget forskaren Roland Paulsen funderar så mycket på. Tvärtom tycker han att vi hänger kvar i en förlegad syn på tid och arbete i grund och botten för att det är enkelt att mäta.

- Det är enklare att anställa en person för en viss tid och plats än att sätta sig in i vad arbetet egentligen går ut på. Tid och plats är simpla och primitiva styrmedel som lever kvar trots att det inte finns någon rationell grund för det. I en utopisk värld ska man kunna arbeta varifrån man vill, säger han.

Varifrån vi än väljer att utföra vårt jobb har vi nått en punkt som Magnus Lindkvist kallar peak distrahering, i vilket ett aktivitetsbaserat lärande, öppna landskap, sociala medier och all teknologi i vår omgivning ingår. Och det kommer att bli en stor utmaning för framtiden, tror han.

- Vi är så distraherade i dag av alla plingande e-mejl, ringande mobiler och möten på språng förbi någons skrivbord. Allt sådant är på max nu och då är det svårt att fokusera.

Han har besökt företag i Sverige och utomlands där man börjat utforma kontoren för att optimera de anställdas möjlighet att fokusera, vilket han ser som den avgörande skillnaden mellan vilka som lyckas och vilka som inte gör det.

Bodil Mellblom, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, tror att vi kommer att se alla möjliga olika typer av arbetsmiljöer och arbetssätt framöver – huvudsaken är att de är anpassade för verksamheten, menar hon.

- I dag blir det lätt att man följer olika trender, men det behövs mycket bättre medvetenhet och konsekvensanalys för att se vad som passar vilken organisation.

Jobba i ekorrhjulet?

Kommer vi att sitta ned vid våra skrivbord i framtiden, eller kommer vi att jobba på löpande bandet, stillsamt promenerande i ett ekorrhjul med datorn på handleden och skärmen i glasögonen?

Se video på ekorrhjulet här.

Så långt kanske det inte behöver gå, men det finns några olika scenarier som arbetsmarknaden redan i dag bör ta höjd för.

"I dag är vårt stillasittande samma folkhälsoproblem som rökningen var förut. Därför kommer arbetsgivarna framöver att se till att vi jobbar mer stående och flytta kaffemaskinen längre bort så att vi rör oss mer", säger framtidsforskaren Magnus Lindkvist.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält