Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fortsatt distansjobb kan öka flyttviljan

Tre av fyra yrkesverksamma hoppas på en förändrad arbetssituation efter coronapandemin. Högst i kurs står att få större möjlighet att jobba hemifrån. Samtidigt är fyra av tio kontorsanställda beredda att flytta vid fortsatt distansarbete.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox, Karin Wesslén / TT
De flesta som kan tänka sig att flytta, om distansarbetet fortsätter, vill komma närmare naturen. Colourbox, Karin Wesslén / TT

Nästan 70 procent av de yrkesverksamma har svarat att deras jobb har påverkats till följd av coronapandemin i en Sifo-undersökning, gjord på uppdrag av Blocket jobb.

Den vanligaste orsaken är att man har fått mer att göra, vilket en fjärdedel har uppgett. För 17 respektive 16 procent har i stället förändringen berott på att man nu distansarbetar eller att man har fått mindre att göra.

Efter pandemin hoppas 74 procent av deltagarna i undersökningen på en förändrad arbetssituation. Näst högst på önskelistan står att få en högre lön, ett lugnare och mindre stressigt arbetstempo liksom att få en bättre balans mellan jobb och fritid.

Läs mer: Professor oroas över fortsatt distansarbete

Mest eftertraktat är dock att ha större möjlighet att jobba hemifrån, vilket nästan en tredjedel av de tillfrågade har uppgett.

Enligt en annan Sifo-undersökning, beställd av molntjänstföretaget Citrix, kan nästan 40 procent av de kontorsanställda också tänka sig att flytta, inom Sverige eller utomlands, om distansarbetet fortsätter under en längre tid.

Läs mer: Småbarnsföräldrar trivs bäst med hemmajobb

Det framför allt med motivet att få en ökad livskvalitet, där det främsta skälet enligt webbtidningen ComputerSweden är att komma närmare naturen, vilket 68 procent av de flyttbenägna uppgav som skäl. Men också faktorer som att komma närmare släkt och vänner liksom lägre boendekostnader spelar roll.

Fotnot: I båda Sifo-undersökningarna, gjorda på uppdrag av Blocket jobb respektive Citrix mellan den 27 juli till 6 augusti 2020 och 25 augusti till 2 september 2020 har drygt 1 000 yrkesverksamma deltagit.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.