Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fortsatt distansjobb kan öka flyttviljan

Tre av fyra yrkesverksamma hoppas på en förändrad arbetssituation efter coronapandemin. Högst i kurs står att få större möjlighet att jobba hemifrån. Samtidigt är fyra av tio kontorsanställda beredda att flytta vid fortsatt distansarbete.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox, Karin Wesslén / TT
De flesta som kan tänka sig att flytta, om distansarbetet fortsätter, vill komma närmare naturen. Colourbox, Karin Wesslén / TT

Nästan 70 procent av de yrkesverksamma har svarat att deras jobb har påverkats till följd av coronapandemin i en Sifo-undersökning, gjord på uppdrag av Blocket jobb.

Den vanligaste orsaken är att man har fått mer att göra, vilket en fjärdedel har uppgett. För 17 respektive 16 procent har i stället förändringen berott på att man nu distansarbetar eller att man har fått mindre att göra.

Efter pandemin hoppas 74 procent av deltagarna i undersökningen på en förändrad arbetssituation. Näst högst på önskelistan står att få en högre lön, ett lugnare och mindre stressigt arbetstempo liksom att få en bättre balans mellan jobb och fritid.

Läs mer: Professor oroas över fortsatt distansarbete

Mest eftertraktat är dock att ha större möjlighet att jobba hemifrån, vilket nästan en tredjedel av de tillfrågade har uppgett.

Enligt en annan Sifo-undersökning, beställd av molntjänstföretaget Citrix, kan nästan 40 procent av de kontorsanställda också tänka sig att flytta, inom Sverige eller utomlands, om distansarbetet fortsätter under en längre tid.

Läs mer: Småbarnsföräldrar trivs bäst med hemmajobb

Det framför allt med motivet att få en ökad livskvalitet, där det främsta skälet enligt webbtidningen ComputerSweden är att komma närmare naturen, vilket 68 procent av de flyttbenägna uppgav som skäl. Men också faktorer som att komma närmare släkt och vänner liksom lägre boendekostnader spelar roll.

Fotnot: I båda Sifo-undersökningarna, gjorda på uppdrag av Blocket jobb respektive Citrix mellan den 27 juli till 6 augusti 2020 och 25 augusti till 2 september 2020 har drygt 1 000 yrkesverksamma deltagit.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna. Giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barnen ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt för ormen, ned en snok i mitt barns vagn. Mina barn är inte rädda för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek