Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig arbetsmiljö ökar risk för hjärt-kärlsjukdom

Anställda med alltför höga krav men med liten möjlighet att påverka sin arbetssituation har större sannolikhet att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Risken är dubbelt så hög för män jämfört med kvinnor att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt under ett yrkesliv. Colourbox

Det finns en tydlig koppling mellan en dålig arbetsmiljö och hjärtsjukdom, stroke samt högt blodtryck. Det visar SBU i sin nya rapport där myndigheten har gått igenom de senaste 30 årens forskning om sambandet mellan arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom. Man har bland annat undersökt organisatoriska och psykosociala faktorer, fysisk ansträngning, buller, strålning och vibrationer.

Vilka arbetsmiljöfaktorer som har betydelse skiljer sig delvis åt mellan de olika sjukdomarna. Hjärtsjukdom kopplas till exempel samman med upplevelsen av små möjligheter att påverka sin arbetssituation i kombination med alltför höga krav. Lågt stöd i arbetet och buller har också betydelse.

För stroke finns bland annat ett samband mellan upplevelsen av låg kontroll över sitt arbete, skiftarbete och exponering av joniserande strålning.

Kvinnor och män som utsätts för samma typ av exponering i arbetet utvecklar lika stor relativ ökning av hjärt-kärlsjukdom. Däremot är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt eller stroke dubbelt så hög som för kvinnor under ett arbetsliv.

Hjärt-kärlsjukdom

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Mer än vart tredje dödsfall har hjärt-kärlsjukdom som underliggande orsak. Varje år drabbas ungefär 30 000 personer av hjärtinfarkt och cirka 25 000 personer av stroke. Uppskattningsvis har en tredjedel av Europas vuxna befolkning högt blodtryck.

SBU

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.