Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig arbetsmiljö ökar risk för hjärt-kärlsjukdom

Anställda med alltför höga krav men med liten möjlighet att påverka sin arbetssituation har större sannolikhet att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Risken är dubbelt så hög för män jämfört med kvinnor att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt under ett yrkesliv. Colourbox

Det finns en tydlig koppling mellan en dålig arbetsmiljö och hjärtsjukdom, stroke samt högt blodtryck. Det visar SBU i sin nya rapport där myndigheten har gått igenom de senaste 30 årens forskning om sambandet mellan arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom. Man har bland annat undersökt organisatoriska och psykosociala faktorer, fysisk ansträngning, buller, strålning och vibrationer.

Vilka arbetsmiljöfaktorer som har betydelse skiljer sig delvis åt mellan de olika sjukdomarna. Hjärtsjukdom kopplas till exempel samman med upplevelsen av små möjligheter att påverka sin arbetssituation i kombination med alltför höga krav. Lågt stöd i arbetet och buller har också betydelse.

För stroke finns bland annat ett samband mellan upplevelsen av låg kontroll över sitt arbete, skiftarbete och exponering av joniserande strålning.

Kvinnor och män som utsätts för samma typ av exponering i arbetet utvecklar lika stor relativ ökning av hjärt-kärlsjukdom. Däremot är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt eller stroke dubbelt så hög som för kvinnor under ett arbetsliv.

Hjärt-kärlsjukdom

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Mer än vart tredje dödsfall har hjärt-kärlsjukdom som underliggande orsak. Varje år drabbas ungefär 30 000 personer av hjärtinfarkt och cirka 25 000 personer av stroke. Uppskattningsvis har en tredjedel av Europas vuxna befolkning högt blodtryck.

SBU

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Prevents vd: ”Viktigt att chefen vågar fatta beslut”

Susanna Ribrant är vd för Prevent, experterna på arbetsmiljö. Hon har nu varit chef längre än hon inte varit det. Och insett vad en sådan bör vara bra på – liksom beteenden som är mindre bra.
Sandra Lund Publicerad 6 maj 2026, kl 06:01
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.