Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bubbel på jobbet får tummen upp av fler

Att dricka sig full på personalfesten är inte okej enligt allt fler av oss. Däremot har vi blivit mer toleranta till ett vardagsdrickande, som att fira framgångar på jobbet med lite bubbel, visar en rapport.
Anita Täpp Publicerad
Hans Punz / AP
En av fyra tycker att det känns rätt att skåla i mousserande vin på arbetstid när det går bra på jobbet, enligt IQ:s undersökning. Hans Punz / AP

En slutsats som dras i rapporten, som baseras på undersökningar om våra attityder till alkohol, är att vi både vad gäller arbetslivet och privatlivet blivit allt mer negativa till att någon dricker sig berusad.

2010 tyckte exempelvis 38 procent av de tillfrågade att det var fel att någon gång emellanåt bli berusad på en firmafest medan det 2013 var 54 procent som tyckte så.

Däremot ser vi allt mer positivt på att dricka mindre mängder alkohol i vardagliga situationer. Som att dricka några öl vid en afterwork eller ta några glas vin när vi träffar en vän på fritiden. 2010 tyckte 21 procent att det kändes rätt att skåla i mousserande vin på arbetstid när det går bra på jobbet medan 25 procent hade den inställningen 2013.

- Att dricka sig berusad är i dag allt mindre socialt accepterat. Men vi ser också att vardagskonsumtionen har ökat och blivit allt mer normaliserat och risken med det är att vi långsamt dricker oss in i ett beroende, säger Magnus Jäderskog, vd för företaget IQ som står bakom rapporten.

I rapporten påpekas att det främst är de yngre som blivit mer kritiska till att dricka sig berusade. Ändå är det fortfarande de yngre som är mest tillåtande till att någon blir full på firmafesten. Bland de äldre syns inte någon tydlig förändring vare sig när det gäller den egna konsumtionen eller attityden.

Men när det gäller att dricka mindre mängder med alkohol i vardagliga situationer är det de yngre, och då framför allt unga män, som har den mest tillåtande attityden. Bland kvinnor, liksom bland högutbildade av båda könen finns en mer återhållsam attityd. Vilken inkomst man har spelar däremot ingen större roll för vilken inställning man har till alkohol.

Fotnot:
IQ, är ett dotterbolag till Systembolaget, med uppgift ”att verka för en smartare syn på alkoholen”.  Sedan 2010 gör man årligen en undersökning bland svenskar i åldern 16 år och äldre med hjälp av Novus. Den aktuella rapporten; IQs Alkoholindex 2010–2013, bygger alltså på svar från fem undersökningar med sammanlagt 8 000 personer.

Så ser cheferna på alkohol

Av en undersökning som kommer att presenteras i nästa nummer Unionens chefstidning Position i maj framgår bland annat att:

  • Två av tre chefer har funderat på om en medarbetare dricker för mycket
  • Fyra av tio säger det har hänt att det luktat alkohol på arbetsplatsen
  • Var tredje chef svarar att någon på arbetsplatsen visat tecken på alkoholmissbruk

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Bob Hansson: ”Snälla människor är bättre på sitt jobb”

Att vara snäll är inte bara den högsta formen av intelligens – vänliga handlingar sprider sig som löss på förskolan. Det är dags att starta en snällgerilla på Sveriges arbetsplatser, säger Bob Hansson, som skrivit boken ”Snällast vinner”.
Lina Björk Publicerad 25 november 2024, kl 06:01
hjärtan i en hand, Bob Hansson
Snällhet är en grogrund både för egen och kollektiv intelligens, skriver Bob Hansson i sin nya bok "Snällast vinner". Foto: Shutterstock/Henrik Montgomery

Lagsporten uppfanns för 3,5 miljarder år sedan. Då bestämde sig två celler för att för första gången i jordens historia börja samarbeta. De tog på sig samma lagtröja och evolutionen exploderade. Plötsligt kunde det skapas högre livsformer och vips så fanns det både civilisation och melodifestival. Men för att vi skulle överleva behöver vi mer än syre, sömn och makaroner. Vi behöver relationer, skriver poeten och föreläsaren Bob Hansson i sin nya bok, där han tittat på vad forskningen säger om snälla människor. 

– Forskning visar att en snäll människa är bättre på sitt jobb, är en bättre ledare, partner och förälder och anledningen är enkel: för att uppnå framgång behövs samarbete och för ett lyckat samarbete krävs snällhet, säger han. 

Att vara vänlig och kunna samarbeta sker dock inte i en handvändning. Det kräver övning och det sker varje dag. Ta bekräftelse till exempel. Har du gett ett förslag på ett möte som möts av tystnad eller blickar som riktar sig bort? Chansen för att du ska komma med en idé på nästa möte minskar rejält. Eller att du hälsar på någon men får ett snäsigt svar tillbaka. Det påverkar oss, får oss att krypa ihop och undra om det är något fel. 

Bob Hansson kallar det för pupilltid, alltså hur vi möter någons blick och bekräftar att den är värd att lyssna på. 

–Snällhet genomsyrar allt det. Det är när jag känner mig sedd, när jag har fokus på någon annan än mig själv. När jag visar att jag ser dig och lägger energi på att lyssna. 

Berätta för chefen när din kollega gör något bra

Vi tillbringar oerhört mycket tid med våra kollegor. Ibland mer tid än med vår familj. När relationerna fungerar på jobbet är vi mer produktiva och mår bättre. 

Ändå tenderar vi att lägga rätt lite energi på våra arbetskamrater. Vi går till jobbet för att få en lön och sedan gå hem. Är det ett kul jobb är det en bonus. Men att skapa en snällhetskultur på jobbet går rätt fort, med små handlingar. 

– Starta en enmansgerilla i snällföring. Öppna dörren till någon, hämta en kopp kaffe, bjud på en pralin, möt blickar och le till okända människor. Gå in till din chef och berätta att din kollega gjort något bra. Och som chef eller kollega belöna snällheten. 

Hurdå?

– Synliggör den. Varför inte ha en stor jävla plastbanan. Gå runt med den till personer som är snälla, det är ju skitkul. Forskningen är tydlig på den punkten, snabba tydliga belöningar av snällhet får den att öka.

Bob Hansson menar att det även är intelligent att vara snäll. När man gjort studier på vilka team som fungerar bäst blev svaret att det är de team som hjälper varandra. De som frågar om råd, bollar idéer och ventilerade sådant de inte förstod. De grupper som misslyckas är de som vill lösa allt själva. 

Men att ha ett klimat där det går att ställa frågor och ”visa sig dum” kräver också att det finns några andra variabler, psykologiskt trygghet och tillit till exempel. Om stämningen i ett rum är vänlig så är den också tillåtande för att blotta svagheter. 

– Jag blir bättre på att lösa en uppgift om jag inte känner mig stressad och trängd. Men det handlar inte om att allt ska vara bekvämt. Du ska bli utmanad, du ska bli arg, du ska känna att saker blir obekväma - för det är så vi lär oss. Men du ska kunna lära dig i en trygg miljö.

Snällhet grund för kollektiv intelligens

Snällhet är även en grogrund för kollektiv intelligens. Du kan lägga hur mycket energi som helst på att anställa intelligenta personer utan att få till fungerande team. För att få personer att fungera i grupp har forskningen enats om att det behövs åtminstone två parametrar: empati alltså förmågan att läsa av andra människor och att man håller sitt eget kakhål stängt ibland och låter andra tala.   

– Om en person babblar igenom möten så sjunker den kollektiva intelligensen. Och i en grupp där snällhet och empati är eftersatt skapas en gruppdynamik där medarbetarna slutar att lära sig saker.

Viktigt vara snäll mot dig själv

Ska vi bara gå runt och vara snälla mot andra hela tiden? Nej, inte bara mot andra. Lika viktigt är det att vara snäll mot sig själv, enligt Bob Hansson, som till vardags även håller ”snällhetskurser”.

– Det handlar om att reflektera över vad jag gör bra, vad jag behöver för att växa, vad mitt hjärta längtar efter och när jag känner mig som mest stark. Det är kanske inte mycket pengar jag behöver eller titeln chef. Men jag är en glad jävel, hur mår du själv? 

Bob Hanssons snällhetstips:

  • Håll om någon
  • Överraska någon
  • Gör så mycket du orkar och förbanna inte dig själv när du inte orkar.
  • Gör något som andra upplever som konstigt så att de kan känna sig normala.
  • Ta tre minuters semester. Sätt dig eller lägg dig ner och gör inget som helst nyttigt för en stund.
  • Om du har barn, påminn dig vid behov: ”jag tar hand om mitt barn för att mitt barn ska lära sig att ta hand om andra. Jag tar hand om mig själv för att mitt barn ska lära sig att ta hand om sig själv”.
  • När du hör dig kritisera dig själv, böj på knäna och sträck ut armarna och säg med så ljus röst du kan ”nu tänkte jag något tokigt igen” Det pinsamma som uppstår kommer göra att din hjärna gör allt den kan för att situationen inte ska uppstå igen. 
  • Om du har en chef som är rädd och därför elak, underskatta inte hur det påverkar dig. Överväg att byta till en annan arbetsplats. Du är inte överkänslig, du är värdefull.