Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apoteket: Anställda tvingas arbeta långa pass utan rast

Hälften av de apoteksanställda kan jobba fler timmar utan rast än vad facket anser är tillåtet enligt kollektivavtalet, enligt en enkät. För en del av dessa kan det innebära sju timmars arbetspass utan rast.
Anita Täpp Publicerad 1 december 2021, kl 13:00
Bertil Ericson/TT
Anställda på Apoteket kan arbeta sju timmars arbetspass utan paus, visar en intern enkät. Bertil Ericson/TT

Enkäten är gjord med anledning av att Akademikerföreningen på Apoteket AB har tagit strid med arbetsgivaren om hur kollektivavtalet ska tolkas när det gäller apotekspersonalens rätt till måltidsuppehåll och rast.

Enligt facket innebär avtalet att de anställda inte ska jobba längre än fem timmar utan rast. Rasten får då heller inte bytas ut mot ett måltidsuppehåll om inte något oförutsett händer, som att en medarbetare blir sjuk.

Ingen rast på uppemot nio timmar

Men trots det så används nu måltidsuppehållen systematiskt genom att man regelbundet lägger in det vid schemaläggningen, hävdar facket.

– De används ofta för att täcka upp för låg grundbemanning. Och i våra ögon är en organisation som slimmats för att möta besparingskrav inte ett giltigt skäl att använda måltidsuppehåll, säger Kristina Maté, ordförande för Akademikerföreningen på Apoteket AB, till tidningen Svensk Farmaci och tillägger:

– Konsekvensen kan bli att man inte får rast på uppemot nio timmar, då man kanske inte får sätta sig, utan ständigt måste vara ”påslagen” och kanske inte hinner äta och dricka ordentligt.

Efter resultatlösa lokala förhandlingar mellan Akademikerföreningen och Apoteket AB har nu problemet lyfts upp till central förhandling mellan Sveriges Farmaceuter och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.

Kan driva frågan till AD

Och enligt uppgift i Svensk Farmaci kan facket vara berett på att driva frågan till AD, Arbetsdomstolen, för ett avgörande.

Enkätundersökningen är gjord gemensamt av Akademikerföreningen och Unionen.

– Vi har samma uppfattning som Sveriges Farmaceuter. Och att hela 653 av medlemmarna har svarat på enkäten visar att den här frågan engagerar många, säger Per Skoglund, ordförande för Unionens riksklubb på Apoteket AB.

– Vi är också övertygade om att man har samma problem i många av de andra apotekskedjorna.

Av enkäten framgår att 50 procent har längre arbetspass än de maximala fem timmar utan rast som, enligt facket, är tillåtet enligt kollektivavtalet och arbetstidslagen.

42 procent av dessa uppger att deras arbetspass kan vara upp till sex timmar långa medan 14 procent anger att de som mest jobbar sju timmar utan rast.

Pass över fem timmar i sträck

Av de medlemmar som har uppgett att de kan jobba mer än de tillåtna fem timmarna utan rast så får 31 procent inte heller paus i form av ett måltidsuppehåll.

Och bland dem som får ett måltidsuppehåll uppger en fjärdedel att de ändå sällan eller aldrig får möjlighet att nyttja det. Av enkäten framgår också att pass över fem timmar i sträck förekommer löpande under alla veckodagar och i många fall är schemalagda.

Enligt kollektivavtalet är ett villkor för att få göra undantag från 5-timmarsregeln att den som jobbar längre ska få någon slags kompensation för det, exempelvis mer ledig tid.

Vilket är något som 97 procent av de berörda medarbetarna uppger att de inte får.

– Nu har vi fått en bättre bild av hur vanligt förekommande det här är, och vissa uppgifter är alarmerande, säger Per Skoglund.

Anders Fredriksson, avtalsansvarig ombudsman på Unionen, påpekar att det i apotekspersonalens avtal står att rasten i vissa speciella fall kan ersättas med måltidsuppehåll.

– Men det gäller bara om något som arbetsgivaren inte har kunnat förutse händer. Som att en i personalen blir sjuk och behöver gå hem. Och det betyder alltså inte att arbetsgivaren kan schemalägga en arbetstid utan raster, säger han.

Fotnot: Akademikerföreningen på Apoteket AB företräder fackförbundet Sveriges Farmaceuters medlemmar.

Personal hinner inte äta

I den enkät som Akademikerföreningen och Unionen har gjort bland medlemmarna har dessa också kunnat lämna kompletterande fritextsvar om hur de påverkas av sin nuvarande arbetssituation. Några av de mest förekommande svaren är:

* Tar en tugga mellan kunderna/äter på språng/kastar i sig maten.

* Trött fysiskt och psykiskt såväl på som utanför arbetet, påverkar privatlivet.

* Oro för felexpeditioner och patientsäkerhet på grund av stress, fokus, lågt blodsocker.

* Hungrig/hunger till följd av att man inte hinner äta.

* Oro för att drabbas av eller uttalade symptom på utbrändhet/utmattning till följd av arbetsförhållandena.

Skillnad på rast och paus

Paus
Ingår enligt arbetstidslagen i arbetstiden. Hur många och långa pauserna ska vara är inte specificerat i lagen. Men arbetsgivaren är skyldig se till att du har tillräckliga pauser för att hinna dricka vatten och gå på toaletten.

Rast
Enligt arbetstidslagen får du inte jobba mer än fem timmar i följd utan rast. Ingår vanligtvis inte i arbetstiden vilket betyder att du har rätt att lämna arbetsplatsen, exempelvis för att äta lunch.

Måltidsuppehåll
Ingår i arbetstiden, vilket betyder att du måste vara kvar på arbetsplatsen. Enligt arbetstidslagen får raster bytas ut mot måltidsuppehåll, om det är nödvändigt utifrån arbetsförhållandena, eventuella sjukdomsfall eller annan oförutsägbar händelse.

Arbetsmiljö

Medarbetarenkäter löser sällan problem

De flesta tycker att den fyller en funktion. Samtidigt upplever 70 procent att det som skaver kvarstår efter en medarbetarenkät. Det visar den Novus-undersökning Kollega låtit göra.  
Lina Björk Publicerad 19 januari 2023, kl 10:12
illustration av papper med medarbetarundersökning
Många anställda suckar när det är dags för den årliga medarbetarenkäten. Kollegas undersökning visar att en majoritet tror att problemen de påtalar kommer att kvarstå även året efter. Illustration: Karolina Lilliequist

Ett mätinstrument som stjäl medarbetarnas tid eller ett bra finger i luften om hur anställda mår? Det råder delade meningar om vilka effekter medarbetarundersökningar egentligen har. 

I en undersökning som Kollega låtit göra bland medlemmar i Unionen uppger majoriteten att de har genomfört en medarbetarundersökning det senaste året. Efter att medarbetarundersökningen har genomförts uppger åtta av tio att den följts upp. Däremot svarar 70 procent att de problem som kom fram troligtvis kommer att kvarstå nästa år. Kollega har även pratat med flera som deltagit i den digitala enkäten.

Bra chefer kan skilja på sig själv och företaget

Andreas, som jobbar inom transportsektorn, är en av dem som nyligen svarat på frågor om sitt jobb.

– Enkäterna ger mig ingenting. I början fyllde jag i rätt utförligt, kom med förslag på förbättringar. Nu är det tredje året i rad med samma frågor och ingen förändring, så nu fyller jag i pliktskyldigt, men inte mer än så, säger han.

En man som jobbar på ett it-bolag säger:

– Vår ledningsgrupp har fått kritik flera år i rad. Men sedan är det ändå vi anställda som sitter i grupper och ska komma på lösningar på hur vi ska komma vidare. Jag skulle önska att dem kritiken handlade om fick avsätta tid för lite problemlösning ibland.

Sonja, som jobbar som ingenjör, tycker att resultatet behandlats olika från år till år beroende på vilken chef hon haft.

– Bra chefer kan skilja på sig själv och företaget, tar till sig kritik och vill göra något åt saken. Men jag har också haft dåliga chefer som blivit arga på dåliga siffror, anklagat personalen för att ljuga och vara överdrivet gnälliga. Det ökar ju inte viljan att påtala brister, säger hon.
 

Chefer får lite stöd

I Kollegas systertidning Chef & Karriär fick chefer svara på liknande frågor om medarbetarenkäter. Där svarade majoriteten att de tyckte att de var bra, men över hälften upplevde också att man bara fått lite eller inget stöd från ledningen för att komma till rätta med de problem som framkommit.

Anna, som jobbar som chef på ett it-bolag känner igen problemet.– Min känsla är att chefen står rätt ensam med resultatet. Framför allt om det handlar om kritik mot en själv. Jag har själv fått feedback som gjort mig ledsen och fundersam och hade behövt hjälp att skilja ut vad som är sak och person. Kan man göra det så växer man som ledare, men utan stöd blir det bara ett konstaterande att du är dålig, säger hon.

Enkäten kändes som ett hån

Peter Svensson, docent inom marknadsföring vid Lunds universitet och som forskat om medarbetarundersökningar, anser att det finns flera problem med enkäterna. Som vår oreflekterade tilltro till siffror och vilja att förenkla komplexa relationer till kategorier och statistik.

– Att be människor beskriva känslor och hur de mår genom att sätta ett kryss i en ruta är att reducera deras röst. Även om intentionen är god så håller väldigt få enkäter och undersökningar måttet, säger han.

Det är något som Anna, som är anställd inom handeln, har erfarenhet av. Hon blev illa behandlad på ett tidigare jobb, något hon hade svårt att ge uttryck för i den årliga medarbetarundersökningen.

– Jag blev mobbad av mina kollegor och de känslorna gick omöjligt att få ner eller förklara i några förvalda alternativ. Enkäten kändes som ett hån och ingenting gjordes heller trots att mina staplar blev röda, säger hon.
 

Svårt att jämföra över tid

Ett annat problem, anser forskaren Peter Svensson, är svårigheten att mäta resultat över tid. En organisation är i ständig rörelse, människor slutar och nya börjar, man byter lokaler och chefer, gör omorganisationer och sätter upp nya mål. Den arbetsplats som mättes för tio år sedan är troligtvis inte exakt densamma som i dag.

– Även språket förändras. Utbrändhet har inte samma betydelse i dag som för tio år sedan. Dessutom lägger vi helt olika värde i ord. Stress för en brandman är inte alls samma sak som stress för en socialarbetare. Att lägga dem i samma korg är problematiskt, eftersom ordet inte har samma innebörd, säger han.

För att få reda på hur medarbetarna egentligen mår finns bara ett alternativ, enligt Peter Svensson. Genom att i samtalet ställa öppna frågor som: ”Hur känns det?” eller ”Vad upplever du?”. En förvisso icke-anonym och tidskrävande metod.

– Samtalet är det enda sättet att både visa att man verkligen bryr sig och få en bättre bild av verkligheten. Då får medarbetarna med egna ord beskriva sin vardag och hur de mår, säger han.

Siffror från undersökningen

Vågar du vara kritisk mot din närmaste chef i enkäter?

Ja – 80 %

Har din arbetsgivare genomfört minst en medarbetarundersökning de senaste 12 månaderna?

Ja, och jag besvarade den – 69 %

Hur såg uppföljningen av medarbetarenkäten ut?

Den följdes upp helt – 38 %

Den följdes upp delvis – 42 %

Hur stor bedömer du risken att de problem som påtalades kvarstår/kommer att upprepas i kommande medarbetarundersökning?

Väldigt sannolikt – 20 %

Ganska sannolikt – 50 %

Så gjordes undersökningen

Kollega lät Novus ställa frågor om medarbetarundersökningar till en panel bestående av medlemmar i Unionen. 859 personer (ej chefer) besvarade enkäten.