Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apoteket: Anställda tvingas arbeta långa pass utan rast

Hälften av de apoteksanställda kan jobba fler timmar utan rast än vad facket anser är tillåtet enligt kollektivavtalet, enligt en enkät. För en del av dessa kan det innebära sju timmars arbetspass utan rast.
Anita Täpp Publicerad
Bertil Ericson/TT
Anställda på Apoteket kan arbeta sju timmars arbetspass utan paus, visar en intern enkät. Bertil Ericson/TT

Enkäten är gjord med anledning av att Akademikerföreningen på Apoteket AB har tagit strid med arbetsgivaren om hur kollektivavtalet ska tolkas när det gäller apotekspersonalens rätt till måltidsuppehåll och rast.

Enligt facket innebär avtalet att de anställda inte ska jobba längre än fem timmar utan rast. Rasten får då heller inte bytas ut mot ett måltidsuppehåll om inte något oförutsett händer, som att en medarbetare blir sjuk.

Ingen rast på uppemot nio timmar

Men trots det så används nu måltidsuppehållen systematiskt genom att man regelbundet lägger in det vid schemaläggningen, hävdar facket.

– De används ofta för att täcka upp för låg grundbemanning. Och i våra ögon är en organisation som slimmats för att möta besparingskrav inte ett giltigt skäl att använda måltidsuppehåll, säger Kristina Maté, ordförande för Akademikerföreningen på Apoteket AB, till tidningen Svensk Farmaci och tillägger:

– Konsekvensen kan bli att man inte får rast på uppemot nio timmar, då man kanske inte får sätta sig, utan ständigt måste vara ”påslagen” och kanske inte hinner äta och dricka ordentligt.

Efter resultatlösa lokala förhandlingar mellan Akademikerföreningen och Apoteket AB har nu problemet lyfts upp till central förhandling mellan Sveriges Farmaceuter och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.

Kan driva frågan till AD

Och enligt uppgift i Svensk Farmaci kan facket vara berett på att driva frågan till AD, Arbetsdomstolen, för ett avgörande.

Enkätundersökningen är gjord gemensamt av Akademikerföreningen och Unionen.

– Vi har samma uppfattning som Sveriges Farmaceuter. Och att hela 653 av medlemmarna har svarat på enkäten visar att den här frågan engagerar många, säger Per Skoglund, ordförande för Unionens riksklubb på Apoteket AB.

– Vi är också övertygade om att man har samma problem i många av de andra apotekskedjorna.

Av enkäten framgår att 50 procent har längre arbetspass än de maximala fem timmar utan rast som, enligt facket, är tillåtet enligt kollektivavtalet och arbetstidslagen.

42 procent av dessa uppger att deras arbetspass kan vara upp till sex timmar långa medan 14 procent anger att de som mest jobbar sju timmar utan rast.

Pass över fem timmar i sträck

Av de medlemmar som har uppgett att de kan jobba mer än de tillåtna fem timmarna utan rast så får 31 procent inte heller paus i form av ett måltidsuppehåll.

Och bland dem som får ett måltidsuppehåll uppger en fjärdedel att de ändå sällan eller aldrig får möjlighet att nyttja det. Av enkäten framgår också att pass över fem timmar i sträck förekommer löpande under alla veckodagar och i många fall är schemalagda.

Enligt kollektivavtalet är ett villkor för att få göra undantag från 5-timmarsregeln att den som jobbar längre ska få någon slags kompensation för det, exempelvis mer ledig tid.

Vilket är något som 97 procent av de berörda medarbetarna uppger att de inte får.

– Nu har vi fått en bättre bild av hur vanligt förekommande det här är, och vissa uppgifter är alarmerande, säger Per Skoglund.

Anders Fredriksson, avtalsansvarig ombudsman på Unionen, påpekar att det i apotekspersonalens avtal står att rasten i vissa speciella fall kan ersättas med måltidsuppehåll.

– Men det gäller bara om något som arbetsgivaren inte har kunnat förutse händer. Som att en i personalen blir sjuk och behöver gå hem. Och det betyder alltså inte att arbetsgivaren kan schemalägga en arbetstid utan raster, säger han.

Fotnot: Akademikerföreningen på Apoteket AB företräder fackförbundet Sveriges Farmaceuters medlemmar.

Personal hinner inte äta

I den enkät som Akademikerföreningen och Unionen har gjort bland medlemmarna har dessa också kunnat lämna kompletterande fritextsvar om hur de påverkas av sin nuvarande arbetssituation. Några av de mest förekommande svaren är:

* Tar en tugga mellan kunderna/äter på språng/kastar i sig maten.

* Trött fysiskt och psykiskt såväl på som utanför arbetet, påverkar privatlivet.

* Oro för felexpeditioner och patientsäkerhet på grund av stress, fokus, lågt blodsocker.

* Hungrig/hunger till följd av att man inte hinner äta.

* Oro för att drabbas av eller uttalade symptom på utbrändhet/utmattning till följd av arbetsförhållandena.

Skillnad på rast och paus

Paus
Ingår enligt arbetstidslagen i arbetstiden. Hur många och långa pauserna ska vara är inte specificerat i lagen. Men arbetsgivaren är skyldig se till att du har tillräckliga pauser för att hinna dricka vatten och gå på toaletten.

Rast
Enligt arbetstidslagen får du inte jobba mer än fem timmar i följd utan rast. Ingår vanligtvis inte i arbetstiden vilket betyder att du har rätt att lämna arbetsplatsen, exempelvis för att äta lunch.

Måltidsuppehåll
Ingår i arbetstiden, vilket betyder att du måste vara kvar på arbetsplatsen. Enligt arbetstidslagen får raster bytas ut mot måltidsuppehåll, om det är nödvändigt utifrån arbetsförhållandena, eventuella sjukdomsfall eller annan oförutsägbar händelse.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.