Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apoteket: Anställda tvingas arbeta långa pass utan rast

Hälften av de apoteksanställda kan jobba fler timmar utan rast än vad facket anser är tillåtet enligt kollektivavtalet, enligt en enkät. För en del av dessa kan det innebära sju timmars arbetspass utan rast.
Anita Täpp Publicerad
Bertil Ericson/TT
Anställda på Apoteket kan arbeta sju timmars arbetspass utan paus, visar en intern enkät. Bertil Ericson/TT

Enkäten är gjord med anledning av att Akademikerföreningen på Apoteket AB har tagit strid med arbetsgivaren om hur kollektivavtalet ska tolkas när det gäller apotekspersonalens rätt till måltidsuppehåll och rast.

Enligt facket innebär avtalet att de anställda inte ska jobba längre än fem timmar utan rast. Rasten får då heller inte bytas ut mot ett måltidsuppehåll om inte något oförutsett händer, som att en medarbetare blir sjuk.

Ingen rast på uppemot nio timmar

Men trots det så används nu måltidsuppehållen systematiskt genom att man regelbundet lägger in det vid schemaläggningen, hävdar facket.

– De används ofta för att täcka upp för låg grundbemanning. Och i våra ögon är en organisation som slimmats för att möta besparingskrav inte ett giltigt skäl att använda måltidsuppehåll, säger Kristina Maté, ordförande för Akademikerföreningen på Apoteket AB, till tidningen Svensk Farmaci och tillägger:

– Konsekvensen kan bli att man inte får rast på uppemot nio timmar, då man kanske inte får sätta sig, utan ständigt måste vara ”påslagen” och kanske inte hinner äta och dricka ordentligt.

Efter resultatlösa lokala förhandlingar mellan Akademikerföreningen och Apoteket AB har nu problemet lyfts upp till central förhandling mellan Sveriges Farmaceuter och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.

Kan driva frågan till AD

Och enligt uppgift i Svensk Farmaci kan facket vara berett på att driva frågan till AD, Arbetsdomstolen, för ett avgörande.

Enkätundersökningen är gjord gemensamt av Akademikerföreningen och Unionen.

– Vi har samma uppfattning som Sveriges Farmaceuter. Och att hela 653 av medlemmarna har svarat på enkäten visar att den här frågan engagerar många, säger Per Skoglund, ordförande för Unionens riksklubb på Apoteket AB.

– Vi är också övertygade om att man har samma problem i många av de andra apotekskedjorna.

Av enkäten framgår att 50 procent har längre arbetspass än de maximala fem timmar utan rast som, enligt facket, är tillåtet enligt kollektivavtalet och arbetstidslagen.

42 procent av dessa uppger att deras arbetspass kan vara upp till sex timmar långa medan 14 procent anger att de som mest jobbar sju timmar utan rast.

Pass över fem timmar i sträck

Av de medlemmar som har uppgett att de kan jobba mer än de tillåtna fem timmarna utan rast så får 31 procent inte heller paus i form av ett måltidsuppehåll.

Och bland dem som får ett måltidsuppehåll uppger en fjärdedel att de ändå sällan eller aldrig får möjlighet att nyttja det. Av enkäten framgår också att pass över fem timmar i sträck förekommer löpande under alla veckodagar och i många fall är schemalagda.

Enligt kollektivavtalet är ett villkor för att få göra undantag från 5-timmarsregeln att den som jobbar längre ska få någon slags kompensation för det, exempelvis mer ledig tid.

Vilket är något som 97 procent av de berörda medarbetarna uppger att de inte får.

– Nu har vi fått en bättre bild av hur vanligt förekommande det här är, och vissa uppgifter är alarmerande, säger Per Skoglund.

Anders Fredriksson, avtalsansvarig ombudsman på Unionen, påpekar att det i apotekspersonalens avtal står att rasten i vissa speciella fall kan ersättas med måltidsuppehåll.

– Men det gäller bara om något som arbetsgivaren inte har kunnat förutse händer. Som att en i personalen blir sjuk och behöver gå hem. Och det betyder alltså inte att arbetsgivaren kan schemalägga en arbetstid utan raster, säger han.

Fotnot: Akademikerföreningen på Apoteket AB företräder fackförbundet Sveriges Farmaceuters medlemmar.

Personal hinner inte äta

I den enkät som Akademikerföreningen och Unionen har gjort bland medlemmarna har dessa också kunnat lämna kompletterande fritextsvar om hur de påverkas av sin nuvarande arbetssituation. Några av de mest förekommande svaren är:

* Tar en tugga mellan kunderna/äter på språng/kastar i sig maten.

* Trött fysiskt och psykiskt såväl på som utanför arbetet, påverkar privatlivet.

* Oro för felexpeditioner och patientsäkerhet på grund av stress, fokus, lågt blodsocker.

* Hungrig/hunger till följd av att man inte hinner äta.

* Oro för att drabbas av eller uttalade symptom på utbrändhet/utmattning till följd av arbetsförhållandena.

Skillnad på rast och paus

Paus
Ingår enligt arbetstidslagen i arbetstiden. Hur många och långa pauserna ska vara är inte specificerat i lagen. Men arbetsgivaren är skyldig se till att du har tillräckliga pauser för att hinna dricka vatten och gå på toaletten.

Rast
Enligt arbetstidslagen får du inte jobba mer än fem timmar i följd utan rast. Ingår vanligtvis inte i arbetstiden vilket betyder att du har rätt att lämna arbetsplatsen, exempelvis för att äta lunch.

Måltidsuppehåll
Ingår i arbetstiden, vilket betyder att du måste vara kvar på arbetsplatsen. Enligt arbetstidslagen får raster bytas ut mot måltidsuppehåll, om det är nödvändigt utifrån arbetsförhållandena, eventuella sjukdomsfall eller annan oförutsägbar händelse.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Läkare utan gränser: Vi har ansvar för kollegorna i Gaza

Två år av hat och hot och hemska vittnesmål. Anställda på Läkare utan gränser i Sverige har aldrig tidigare haft det så tufft som under katastrofen i Gaza. Samtidigt dör deras kollegor i Gaza.
Johanna Rovira Publicerad 4 november 2025, kl 06:01
Tre medarbetare på Läkare utan gränser
Jonathan Bryskhe, Mia Hejdenberg och Linnea Carlsson Pettersson på Läkare utan gränser Sverige vittnar om två supertuffa år på grund av katastrofen i Gaza. Foto: Anders G Warne

En morgon i början av oktober stod ett gäng anställda vid Läkare utan gränser och väntade på bussen i en zon i Gaza som av Israel pekats ut som säker. Samtliga bar västar som visade att de var humanitär medicinsk personal. Trots det blev de beskjutna av israeliska styrkor. En dog omedelbart, en annan några dagar senare. Flera andra skadades allvarligt. 

– Det var vår fjortonde och vår femtonde kollega som fått sätta livet till i Gaza, säger Linnea Carlsson Pettersson, sociala mediespecialist på Läkare utan gränser Stockholm, men också huvudskyddsombud. 

– De var på väg till jobbet för att rädda liv och blev av med sina egna. 

Ett annat gäng anställda har samlats i en betydligt tryggare del av världen, konferensrummet Islamabad på Läkare utan gränsers kontor i Liljeholmen. De är här för att summera de senaste två åren och berätta om sin arbetsmiljö. 

Förutom Linnea Carlsson Pettersson, som också är huvudskyddsombud är där klubbordföranden Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare och Jonathan Bryskhe, enhetschef på kommunikationsavdelningen. 

– Vi är vana att jobba med kriser, men Gaza har tagit saker till en annan nivå. Dels handlar det om intensiteten - det har pågått längre än någon annan katastrof. Men också den starka polariseringen i Palestinafrågan som saknar motstycke, säger Mia Hejdenberg.

Grova påhopp i Gaza-inlägg

Att sprida vittnesmål om det teamen på plats upplever hör till organisationens viktigaste arbetsuppgifter. Flertalet av Gaza-inläggen på sociala medier får hundratals kommentarer, majoriteten kritiska. Ofta grova påhopp. Inte sällan rasistiska. 

– Från dag ett har vi fått kritik från folk som anser vi är vidriga för att vi ger sjukvård till människor som inte har någonstans att ta vägen, säger Jonathan Bryskhe.   

– Vi tycker ju att alla i hela världen borde stötta oss, men man får tycka olika. Men när man börjar kränka folk, där går gränsen, säger Mia Hejdenberg. 

Hon har fått sin beskärda del kränkningar och hat. Eftersom journalister inte släpps in i Gaza har Läkare utan gränser hamnat i fokus. Mia Hejdenberg har i sin roll figurerat mycket på tv och reaktionerna efteråt låter inte vänta på sig. 

– Det har varit alltifrån beröm till ord som jag helst inte vill uttala. Mig veterligen har vi aldrig tagit emot direkta hot, säger Mia Hejdenberg, men citerar i nästa andetag ett meddelande hon fått som utförligt beskriver vad avsändaren anser om henne och ska göra med henne när han väl hittar henne.

Är inte det ett hot? 

– Jo, kanske, men det har kommit på mina privata kanaler, säger Mia Hejdenberg, till synes obekymrad.   

– Vi som jobbar här har blivit lite avtrubbade. Vi nås av så ofattbara vittnesmål att man knappt kan tro dem, säger Jonathan Bryskhe och Linnea Carlsson Pettersson håller med: 

– Jag kan faktiskt bli rädd för mig själv. Det som påverkade mig starkt i början har nästan blivit vardag. Det är en skrämmande insikt.  

Kollegor i Gaza dödas

Fast det är inte de horribla vittnesmålen eller den obevekliga kritiken som utgör den största påfrestningen för teamet, utan det faktum att deras kollegor på plats i Gaza lider och dödas. Den vetskapen finns det ingen chans att vifta bort. 

– Vi har ansvar för våra kollegor i Gaza, det är en otrolig psykisk press att veta hur de har det, säger Jonathan Bryskhe. 

– De kan inte ta sig därifrån. Vi har kollegor som ägnar dygnets lediga timmar med att jaga mat till sina barn.  Ett par kollegor har dött i samband med matleverenser, säger Mia Hejdenberg. 

Teamet i Gaza ständigt i centrum

Kollegorna i Gaza är ständigt i centrum för Läkare utan gränser Stockholm. Men det är kollegorna i teamet och lagandan som fått trion att inte gå sönder under de senaste två åren. 

– Hade jag varit ensam hade jag kraschat på en gång.  Men vi har ett starkt team, vi stöttar varandra till 100 procent, säger Jonathan Bryskhe. 

– Vi har en tillåtande miljö. Vi kan säga ”Jag orkar inte mer, jag måste ta ett steg tillbaka”. Alla respekterar det, säger Mia Hejdenberg. 

Det finns också tydliga regler och strikta gränser för hur mycket man får jobba och man har ändrat rutinerna för hur inläggen på sociala medier modereras. 

Personalen har fått psykosocialt stöd tidigare och nu sneglar man på brandkåren för att se om deras modell med kamratstöd för att bearbeta trauman kan vara något att ta efter. Allt kan bli bättre. Det finns flera förslag på önskelistan. 

”Önskar att Meta tog ansvar”

– Jag önskar att Meta tog ansvar. Jag är innerligt trött på att arbeta med en plattform som väljer att tillåta desinformation och påhopp bortom vad man skulle acceptera i ett offentligt samtal. Det driver på en utveckling i samhället som är otroligt farlig, säger Jonathan Bryskhe. 

– Min önskan är mer tid. Vi får otroligt många vittnesmål och vårt jobb är att få ut även rösterna från andra platser än Gaza. Vi arbetar trots allt i 74 andra länder, säger Linnea Carlsson Petterson. 

Fred står så klart också på önskelistan och knappt en vecka efter intervjun ser det ut som att det kanske, kanske finns en liten chans till det. 

– Vapenvilan ger naturligtvis andrum för människor som levt i ständig rädsla – men efter två år av krig är behoven i Gaza enorma, och vi måste snabbt få in mer humanitär hjälp för att lindra det värsta, säger Mia Hejdenberg. 

Vad är läkare utan gränser?

  • Médecins Sans Frontières, MSF grundades i Frankrike av en grupp journalister och läkare. MSF arbetar för närvarande i 75 länder.
     
  • Läkare utan gränser i Sverige jobbar med insamling, rekrytering,  kommunikation och visst stöd till den operativa verksamheten.
     
  • I Stockholm finns runt 100 anställda, varav 60 är medlemmar i Unionen. 
     
  • 1100 kollegor finns på plats i Gaza. Under de senaste två åren har de tagit emot över en miljon patientbesök.