Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

5 myter om arbetsglädje

Vad innebär egentligen begreppet arbetsglädje? Här avlivas några vanliga myter.
Gabriella Westberg Publicerad

1. Alla skrattar och är oerhört lyckliga.
Flera studier av lycka har visat att människor blir mer sociala, altruistiska och kreativa när de är på gott humör. Men lyckan har också en baksida. När vi är glada tenderar vi att sänka garden och bli mer oförsiktiga, lättlurade och riskbenägna. Obekväma känslor som frustration och skam har också ett värde och kan bidra till ett större engagemang genom att medarbetarnas fokus skärps på de områden som kan och bör förbättras eller korrigeras.

Kommentar: En grundad arbetsglädje bygger på en sund balans mellan positiva och negativa känslor. Att förmå medarbetare att inta en positiv attityd och trycka ner eventuell oro, ilska och andra negativa känslor är ett tvättäkta recept på ökad alienering och minskat engagemang på arbetsplatsen.

2. Konflikter - inte så dumt ändå.
Visst är det jobbigt med motstånd. Konflikter som beror på dålig personkemi är sällan produktiva, men konflikter som gäller sakfrågor, som hur en uppgift bör hanteras eller ett arbete struktureras, leder ofta till bättre beslut, bättre prestation och en större känsla av delaktighet.

Kommentar: Arbetsplatser där man undviker konfrontationer och oenighet i syfte att skapa harmoni i gruppen gör sig själva en otjänst. Bättre är att uppmuntra till delaktighet genom att höja taket och bjuda in alla inblandade att lufta olika åsikter och potentiella alternativ.

3. Misstag begås. Och?
Forskning från Harvard University har visat att det rapporteras fler misstag på den goda arbetsplatsen än på en där arbetsmiljön och relationerna var sämre. Förklaringen är att medarbetarna på den goda arbetsplatsen var tryggare i att påtala sina misstag, som därmed kunde hanteras, korrigeras och inte behövde upprepas.

Kommentar: För att prestera på topp måste man tillåtas att göra misstag. För att lära av sina misstag måste man våga lyfta dem och titta på dem. Medarbetare bör uppmuntras att dela med sig av sina misstag och chefer bör fokusera på utvecklingspotential snarare än perfektion.

4. Att passa in i gruppen.
Social kompetens och vikten av att dela sin arbetsgivares värderingar lyfts ofta fram i rekryteringssammanhang. Men om fem personer som tänker likadant ska lösa ett problem är fyra av dem överflödiga. Allt för stor samstämmighet riskerar också att skapa övertro på den egna idén, analysen eller inriktningen.

Kommentar: När en arbetsgrupp berikas med någon med en annan bakgrund, andra erfarenheter eller någon som fungerar på ett annat sätt kan invanda föreställningar utmanas och man tvingas tänka efter. Särskilt viktigt i kreativa och innovationsdrivna verksamheter.

5. Ett kontor fullt av leksaker.
Vid millenieskiftets dotcom-boom sköt unga IT-bolag upp som svampar ur jorden och det var vanligt med pingisbord, kuddrum och bollhav på kontoren. I dag har IT-branschen mognat något, men fortfarande erbjuder de stora jättarna mycket skoj i arbetsmiljön. Twitter har en klättervägg på sitt huvudkontor. Google är inte sämre med egen bowlingbana, rullskridsko- och hockeyrink och egen beach-volleybollplan, komplett med sand och allt.

Kommentar: Inget ont i pingisbord, men det viktigaste för att må bra på jobbet är trots allt att få sina grundläggande mänskliga behov tillgodosedda: att känna sig trygg i sin roll och inför sina uppgifter, att känna att arbetsinsatsen betyder något, att vara delaktig i beslut som rör det egna arbetet och att ha en god relation till sina kollegor och till sin chef.


Med inspiration från boken: The Best Places to Work: The Art and Science of Creating an Extraordinary Workplace.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.