Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

5 myter om arbetsglädje

Vad innebär egentligen begreppet arbetsglädje? Här avlivas några vanliga myter.
Gabriella Westberg Publicerad

1. Alla skrattar och är oerhört lyckliga.
Flera studier av lycka har visat att människor blir mer sociala, altruistiska och kreativa när de är på gott humör. Men lyckan har också en baksida. När vi är glada tenderar vi att sänka garden och bli mer oförsiktiga, lättlurade och riskbenägna. Obekväma känslor som frustration och skam har också ett värde och kan bidra till ett större engagemang genom att medarbetarnas fokus skärps på de områden som kan och bör förbättras eller korrigeras.

Kommentar: En grundad arbetsglädje bygger på en sund balans mellan positiva och negativa känslor. Att förmå medarbetare att inta en positiv attityd och trycka ner eventuell oro, ilska och andra negativa känslor är ett tvättäkta recept på ökad alienering och minskat engagemang på arbetsplatsen.

2. Konflikter - inte så dumt ändå.
Visst är det jobbigt med motstånd. Konflikter som beror på dålig personkemi är sällan produktiva, men konflikter som gäller sakfrågor, som hur en uppgift bör hanteras eller ett arbete struktureras, leder ofta till bättre beslut, bättre prestation och en större känsla av delaktighet.

Kommentar: Arbetsplatser där man undviker konfrontationer och oenighet i syfte att skapa harmoni i gruppen gör sig själva en otjänst. Bättre är att uppmuntra till delaktighet genom att höja taket och bjuda in alla inblandade att lufta olika åsikter och potentiella alternativ.

3. Misstag begås. Och?
Forskning från Harvard University har visat att det rapporteras fler misstag på den goda arbetsplatsen än på en där arbetsmiljön och relationerna var sämre. Förklaringen är att medarbetarna på den goda arbetsplatsen var tryggare i att påtala sina misstag, som därmed kunde hanteras, korrigeras och inte behövde upprepas.

Kommentar: För att prestera på topp måste man tillåtas att göra misstag. För att lära av sina misstag måste man våga lyfta dem och titta på dem. Medarbetare bör uppmuntras att dela med sig av sina misstag och chefer bör fokusera på utvecklingspotential snarare än perfektion.

4. Att passa in i gruppen.
Social kompetens och vikten av att dela sin arbetsgivares värderingar lyfts ofta fram i rekryteringssammanhang. Men om fem personer som tänker likadant ska lösa ett problem är fyra av dem överflödiga. Allt för stor samstämmighet riskerar också att skapa övertro på den egna idén, analysen eller inriktningen.

Kommentar: När en arbetsgrupp berikas med någon med en annan bakgrund, andra erfarenheter eller någon som fungerar på ett annat sätt kan invanda föreställningar utmanas och man tvingas tänka efter. Särskilt viktigt i kreativa och innovationsdrivna verksamheter.

5. Ett kontor fullt av leksaker.
Vid millenieskiftets dotcom-boom sköt unga IT-bolag upp som svampar ur jorden och det var vanligt med pingisbord, kuddrum och bollhav på kontoren. I dag har IT-branschen mognat något, men fortfarande erbjuder de stora jättarna mycket skoj i arbetsmiljön. Twitter har en klättervägg på sitt huvudkontor. Google är inte sämre med egen bowlingbana, rullskridsko- och hockeyrink och egen beach-volleybollplan, komplett med sand och allt.

Kommentar: Inget ont i pingisbord, men det viktigaste för att må bra på jobbet är trots allt att få sina grundläggande mänskliga behov tillgodosedda: att känna sig trygg i sin roll och inför sina uppgifter, att känna att arbetsinsatsen betyder något, att vara delaktig i beslut som rör det egna arbetet och att ha en god relation till sina kollegor och till sin chef.


Med inspiration från boken: The Best Places to Work: The Art and Science of Creating an Extraordinary Workplace.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Därför snackar vi skit på jobbet – tystnad värre än skitsnack

Snackas det skit på jobbet? Lugn – skitsnack i lagom doser är bara nyttigt. Men det finns en gräns och det gäller att vara på observant på när den är nådd.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2026, kl 06:00
Tre kvinnor som pratar runt fikabordet
"Vi snackar om allt mellan himmel och jord, både om sådant som är bra, men också sådant som vi är missnöjda med", säger Maria Cutova (i mitten), grupp- och konferenssäljare på Idre fjäll. Foto: Klas Sjöberg

Alla, eller åtminstone det stora flertalet av oss gör det. Snackar skit bakom ryggen om kollegans mystiska frånvaro, om chefens reaktion på senaste mötet eller ledningens enögda syn på kontorsmiljön. 

– Så klart vi snackar skit på jobbet, säger Maria Cutova, grupp- och konferenssäljare på Idre fjäll. 

– Vi snackar om allt mellan himmel och jord, både om sådant som är bra, men också sådant som vi är missnöjda med. Det finns ju skavanker på alla arbetsplatser. 

Brist på skitsnack får varningsklockan att ringa

Skitsnack på jobbet är otroligt spritt, men inte en naturlag. Det finns arbetsplatser där det inte snackas skit alls och då börjar varningsklockorna ringa hos beteendevetaren Nina Jansdotter.

Nina Jansdotter
Nina Jansdotter Foto: Jens C Hilner

– Total tystnad på en arbetsplats är mycket värre än skitsnack. Det innebär att det råder en tystnadskultur där alla har garden uppe och ingen litar tillräckligt mycket på någon annan för att våga säga något negativt. 

Skitsnack skapar sammanhållning

För skitsnack i lagom doser kan vara nyttigt, menar Nina Jansdotter. Att våga blotta sig för någon annan och få bekräftelse på sina olustkänslor kan skapa samhörighet kollegor emellan, en känsla av att man sitter i samma båt. 

– Skitsnack kan ge en känsla av lättnad för den som känner sig vilsen. Det fungerar som en ventil där man låter stress och oro pysa över och skapar ett gemensamt kitt mellan kollegor, säger Nina Jansdotter. 

– Att snacka skit kan dessutom leda till något konstruktivt. Om man märker att fler faktiskt tycker samma sak kan det ge någon modet att lyfta upp det som skaver på dagordningen och kanske lösa några knutar. 

Maria Cutova är inne på samma linje: 

– Jag tror det är viktigt att snacka skit i den närmaste gruppen, för det betyder att vi är ärliga mot varandra. För att åstadkomma förändring måste man kunna lyfta det som bubblar under ytan. Merparten av alla bra lösningar kommer från sådana diskussioner.

Svårt veta var gränsen går

Men det finns en gräns för skitsnacket som man bör vara observant på så inte skitsnacket går överstyr, menar Nina Jansdotter. 

– Exakt var gränsen går är svårt att säga, det är en gråzon. Men om skitsnacket blir elakt och med avsikt att såra är det inte okej. Om man till exempel märker att någon inte är ute efter att lösa något, utan går bakom ryggen på andra av ren illvilja, sprider rykten och lögner och utser syndabockar. 

Nina Jansdotter tycker att man ska ställa sig frågan: Vem gagnar skitsnacket? 

Det förekommer att folk har en agenda med sitt etter, och försöker manipulera andra, kanske i konkurrenssyfte. Om någon ideligen talar bakom ryggen på en kollega utan att någonsin försöka ge feedback direkt till denne, så har man inte gett vederbörande en chans att ändra sitt beteende. 

Du bör sätta ner foten när du upplever att skitsnacket blivit för skadligt, anser Nina Jansdotter.  

– Man kan behöva sätta stopp för egen del och fundera på om det är något i arbetslivet jag saknar som jag fyller skvallret eller skitsnacket med. Men ibland kan man behöva stoppa andra genom att säga: Jag känner mig inte bekväm att prata så om henne när hon inte är här och kan ge svar på tal. 

Otydlig organisation göder skitsnack

Skitsnackandet kan också behöva tacklas på chefsnivå. Inte genom att lägga locket på, för det fungerar inte, enligt Nina Jansdotter, men genom att se över hur organisationen kan förbättras. 

– Råder det oklarhet och ovisshet i organisationen? Det är då skitsnacket tar fart. De som leder måste komma med mer information och tydligare riktlinjer för att minska skvaller och skitsnack. Kanske kan man hitta en gemensam vision framåt i stället, säger Nina Jansdotter. 

Så hanterar du skitsnack på jobbet

  • Fråga dig vem skitsnacket gagnar och om samtalet kan leda till en lösning.
  • Undvik att sprida rykten, lögner eller utse en kollega till syndabock.
  • Ge den berörda personen återkoppling direkt i stället för att bara prata bakom ryggen.
  • Sätt stopp om samtalet blir elakt: Jag känner mig inte bekväm med att prata så om henne när hon inte är här och kan svara.
  • Fundera på om missnöjet visar att något behöver förändras i arbetet eller organisationen.
  • Vid återkommande skitsnack behöver chefen minska ovissheten genom tydligare information och riktlinjer.