Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
1. Alla skrattar och är oerhört lyckliga.
Flera studier av lycka har visat att människor blir mer sociala, altruistiska och kreativa när de är på gott humör. Men lyckan har också en baksida. När vi är glada tenderar vi att sänka garden och bli mer oförsiktiga, lättlurade och riskbenägna. Obekväma känslor som frustration och skam har också ett värde och kan bidra till ett större engagemang genom att medarbetarnas fokus skärps på de områden som kan och bör förbättras eller korrigeras.
Kommentar: En grundad arbetsglädje bygger på en sund balans mellan positiva och negativa känslor. Att förmå medarbetare att inta en positiv attityd och trycka ner eventuell oro, ilska och andra negativa känslor är ett tvättäkta recept på ökad alienering och minskat engagemang på arbetsplatsen.
2. Konflikter - inte så dumt ändå.
Visst är det jobbigt med motstånd. Konflikter som beror på dålig personkemi är sällan produktiva, men konflikter som gäller sakfrågor, som hur en uppgift bör hanteras eller ett arbete struktureras, leder ofta till bättre beslut, bättre prestation och en större känsla av delaktighet.
Kommentar: Arbetsplatser där man undviker konfrontationer och oenighet i syfte att skapa harmoni i gruppen gör sig själva en otjänst. Bättre är att uppmuntra till delaktighet genom att höja taket och bjuda in alla inblandade att lufta olika åsikter och potentiella alternativ.
3. Misstag begås. Och?
Forskning från Harvard University har visat att det rapporteras fler misstag på den goda arbetsplatsen än på en där arbetsmiljön och relationerna var sämre. Förklaringen är att medarbetarna på den goda arbetsplatsen var tryggare i att påtala sina misstag, som därmed kunde hanteras, korrigeras och inte behövde upprepas.
Kommentar: För att prestera på topp måste man tillåtas att göra misstag. För att lära av sina misstag måste man våga lyfta dem och titta på dem. Medarbetare bör uppmuntras att dela med sig av sina misstag och chefer bör fokusera på utvecklingspotential snarare än perfektion.
4. Att passa in i gruppen.
Social kompetens och vikten av att dela sin arbetsgivares värderingar lyfts ofta fram i rekryteringssammanhang. Men om fem personer som tänker likadant ska lösa ett problem är fyra av dem överflödiga. Allt för stor samstämmighet riskerar också att skapa övertro på den egna idén, analysen eller inriktningen.
Kommentar: När en arbetsgrupp berikas med någon med en annan bakgrund, andra erfarenheter eller någon som fungerar på ett annat sätt kan invanda föreställningar utmanas och man tvingas tänka efter. Särskilt viktigt i kreativa och innovationsdrivna verksamheter.
5. Ett kontor fullt av leksaker.
Vid millenieskiftets dotcom-boom sköt unga IT-bolag upp som svampar ur jorden och det var vanligt med pingisbord, kuddrum och bollhav på kontoren. I dag har IT-branschen mognat något, men fortfarande erbjuder de stora jättarna mycket skoj i arbetsmiljön. Twitter har en klättervägg på sitt huvudkontor. Google är inte sämre med egen bowlingbana, rullskridsko- och hockeyrink och egen beach-volleybollplan, komplett med sand och allt.
Kommentar: Inget ont i pingisbord, men det viktigaste för att må bra på jobbet är trots allt att få sina grundläggande mänskliga behov tillgodosedda: att känna sig trygg i sin roll och inför sina uppgifter, att känna att arbetsinsatsen betyder något, att vara delaktig i beslut som rör det egna arbetet och att ha en god relation till sina kollegor och till sin chef.
Med inspiration från boken: The Best Places to Work: The Art and Science of Creating an Extraordinary Workplace.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket