Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

5 förtroendevalda om sjuknärvaron på deras jobb

70 procent av alla sysselsatta går sjuka till jobbet trots att de känner att de borde ha stannat hemma och kurerat sig. Vilket enligt ny forskning kan leda till kraftigt försämrad hälsa och förtidspension. Här berättar fem fackligt förtroendevalda i Unionen om sin egen och kollegornas "sjuknärvaro".
Anita Täpp Publicerad
Illustration: Dennis Eriksson

De förtroendevalda har svarat på följande frågor:

1. Brukar du gå sjuk till jobbet?
2. När stannar du hemma?
3. Hur är det med sjuknärvaron i stort på din arbetsplats?
4. Kan sjuknärvaro också vara bra?

Läs mer: 7 av 10 jobbar när du är sjuka

Carina Nolte, ledamot i klubbstyrelsen och arbetsmiljöombud på Com Hem i Härnösand:

1. Inte vanligtvis numera. Tidigare har jag inte varit lika lyhörd och lyssnat på kroppen och inte riktigt greppat att jag varit sämre än jag har varit, som vid ett tidigt skede vid en förkylning. Man behöver vara lyhörd och lyssna på kroppens signaler. Man har ett ansvar som individ att sköta sin hälsa och hitta ett sunt tempo och balans mellan arbetsliv och privatliv.

2. Ja, nu stannar jag hemma när jag är sjuk, om jag har feber och infektioner.

3. I vår bransch har vi generellt ett högt tempo då många arbetar med effektivitet och mätverktyg som kan upplevas stressande. Man stannar kanske inte alltid upp och reflekterar över sin situation vilket i sig kan leda till infektioner, och man kanske går till arbetet med förkylningar fast man borde stanna hemma, vilket orsakar sjuknärvaro. Jag tror att i många fall har det med ekonomin att göra, och en pliktkänsla. Dels vill man inte belasta sina kollegor och lämna över arbetsuppgifter och sedan vill man inte halka efter med eget arbete. Det kan också beröra provisioner och måluppfyllnad. Plus en stolthet, att man är stolt över att inte vara sjukskriven. Dialogen om när man borde stanna hemma kan jag uppleva saknas på många arbetsplatser.

4. Det är en jättesvår fråga. Men nej, jag tycker inte det. Oavsett om ens sjukdom beror på fysiskt eller psykologisk orsak så tänker jag att vid sjuknärvaro förhindras återhämtning och nedvarvning som kan leda till ohälsa och längre sjukskrivningar som följd.

Axel Lundström, klubbordförande på Teleperformance i Göteborg:

1. Ja, det händer. Men det beror på vad man har för sjukdom. Är det en lättare förkylning så går jag till jobbet. Främst därför att jag förlorar väldigt mycket pengar i och med karensdagen.

2. Jag jobbar som real time analyst vilket innebär att jag bland annat sköter schemat och kontrollerar att de som sitter i kundservice gör det de ska. Och då vill jag också göra ett bra jobb. Så om jag exempelvis skulle ha halsfluss så jag inte kan koncentrera mig och prata med folk, och dessutom kan smitta andra, då stannar jag ändå hemma.

3. Sjuknärvaro är inte vanligt. Men det beror också på vilken yrkeskategori man tillhör, om du jobbar direkt i produktion, med kundservice eller försäljning. Och då kan det också vara tvärtom, att du stannar hemma fast du borde gå till jobbet. På kundservice har vi ganska hög sjukfrånvaro, runt tio procent. Medan det bland chefer och lite centrala positioner är vanligare att man kommer till jobbet, därför att de är väldigt överbelastade med arbete och vet att om de missar en dag så måste de ta igen det arbetet när de kommer tillbaka.

4. Nej, det är bara negativt. Det skulle i så fall vara att man slipper bli av med pengar. Men i grunden tror jag inte det är bra för hälsan. Även om det ibland, som om det också kan vara bra om man exempelvis skadat benet eller är deppig, ändå kan vara bra att vara på jobbet så man får stimulans och känner att man gör nytta.

Jan Knutsson, klubbordförande på DHL Express i Ljusdal:

1. Nja, det har hänt. Karensdagen spelar roll. Men också därför att jag jobbar i ett team där vi gör samma sak, vi söker gods som hamnar fel och som kunder inte får tag på, och då blir mina ärenden utlagda på andra som får mer att göra om jag är borta.

2. Om jag får magsjuka eller blir förkyld med hög feber så jag nästan hostar sönder mig.

3. Jag tror inte så många är det. Men det är också en gränsdragningsfråga, alltså hur sjuk man själv anser att man ska vara för att stanna hemma. De flesta går ändå till jobbet när man är lite halvförkyld.

4. Min personliga åsikt är att jag inte tror man alltid blir bättre av att stanna hemma. Om man exempelvis blir förkyld så blir man inte frisk av att sitta hemma i soffan, om man inte har ett tungt ansträngande arbete.

Tomas Jansson, klubbordförande på SSAB i Borlänge/Finnspång:

1. Ja det händer, därför att man är en lojal tjänsteman. Jag jobbar heltid som klubbordförande och då har man väldigt många möten och det kan exempelvis vara svårt att få en ersättare eftersom alla andra har ett annat jobb på heltid.

2. Om jag är rejält förkyld med feber eller har magsjuka.

3. Styrelsens gemensamma bedömning är att många kommer till jobbet fast de är sjuka. Generellt är man lojal och känner att man behöver ställa upp och inte vill lägga jobbet på någon annan. Därför att man tror att man gör de andra en otjänst. Samtidigt känner man att högarna växer om man är borta och folk jobbar redan in i kaklet.

4. Det beror naturligtvis på hur sjuk man är. Men om man exempelvis har en depression är det kanske ändå bra att komma tillbaka till jobbet en del av en dag som rehabilitering. Sedan kan fördelen för alla ändå vara att man känner mindre stress om man känner att man är klar med sina uppgifter när man går hem för dagen.

Birgitta Henriksson, ordförande i riksklubben på Fortum i Stockholm:

1. Jag är nästan aldrig sjuk. Men som skiftarbetare är man alltid sjuk när man är ledig. Vi övervakar vattenkraft dygnet runt och om jag är hemma måste en kollega jobba övertid eller blir inringd. Då utsätter jag alltså någon annan. Så särskilt vid storhelger vill man inte sjukskriva sig om man inte är dödssjuk. Då biter man ihop och går dit i stället.

2. Om jag blir magsjuk.

3. Det beror på vilken tjänst och roll man har. Vi har förtroendearbetstid och många kollegor som jobbar kontorstid kan också jobba hemifrån genom att vara uppkopplade och vara med vid viktiga möten via exempelvis Skype. Men det är ju också en slags sjuknärvaro. Men vi har inte fått några signaler om att det är något problem. Men om man som skiftarbetande går sjuk till jobbet är det nog främst därför att man inte vill utsätta kollegorna. Plus karensdagen.

4. Nej, jag ser inget bra med det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket