Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

10 punkter för hemmajobbaren

Flextid, förtroendetid, vobb och globala team. För att inte tala om bilköer och trasiga tågspår. Det finns i dag många anledningar att jobba hemifrån, istället för att ta sig till kontoret. Men hemma lurar många distraktioner. Här får du tio tips på hur du undviker dem!
Gabriella Westberg Publicerad 30 mars 2015, kl 15:52
Kvinna ligger på sängen iförd morgonrock och jobbar på laptop.
Lycklig den som får jobba från sängen iklädd mysiga morgonrocken! Men olycklig den som inte kan somna i sängen som blev ett kontor. Foto: Colourbox
  1. Tanken på att kunna dra på sig mysoverallen och krypa ner i sängen – och jobba därifrån – kan kännas oemotståndligt lyxig. Men gör det inte! Då kommer du aldrig att kunna släppa jobbet när du sedan lägger dig för att verkligen sova, och inte heller kommer ditt jobb att bli effektivt gjort. Blanda aldrig jobb och sömn! Slå inte heller på TV:n och titta inte i kylskåpet en gång till. Intala dig att du är en lutheransk stoiker som lätt står emot sirenernas sång. Upprepa.
     
  2. Sätt gränser! När man redan är hemma är det lätt att missa att klockan går och att det börjar bli dags att avsluta arbetsdagen. Finns ingen naturlig gräns för när du gjort klart dagens jobb, sätt på alarmklockan. Tänk igenom redan till frukost hur länge du vill jobba, och följ det! Stäng av datorn, res dig upp och gör något annat. Eller ladda ner en stämpelklocka i form av en app till mobilen! 
     
  3. Om du inte har möjlighet att ha en avsedd arbetsplats hemma, se till att skapa ett tillfälligt arbetshörn. Visst går det utmärkt bra att jobba med sin laptop från köksbordet eller soffan, men städa först undan alla papper, tidningar, muggar och grejer som inte hör jobbet till. Dels underlättar det koncentration och gör det lättare att stå emot hemmets alla distraktioner, dels skyddar du din hemmiljö från jobbet! Ju oftare du jobbar hemifrån, desto viktigare att markera en tydlig gräns för var du jobbar och var du inte jobbar. Här är några trendriktiga inredningstips.
     
  4. Avskärma dig inte från omvärlden. Har man ingen familj som kommer hem och avbryter och är man inte oerhört social finns en risk att hemmajobbaren blir lite väl avskärmad från omvärlden. Det kan kännas befriande att slippa snicksnacka om kollegans snoriga 12-åring vid kaffeautomaten, men i längden blir den sociala kompetensen lidande. Och det kan i sin tur få effekter för affärerna och kommande uppdrag - och därmed möjligheten till framtida hemmajobb.  Boka upp en lunch, ett möte eller en after work åtminstone varannan hemmajobbardag. Men håll tiden! Och återvänd sedan till dina arbetsuppgifter, pronto.
     
  5. Gör ett schema – och följ det. Men inte nödvändigtvis helt exakt. En av fördelarna med att jobba hemifrån är ju att man till exempel kan slänga in en tvätt, sticka ut och jogga eller dra igång ett långkok till veckans matlådor mitt under arbetsdagen. Det vill säga: flexibilitet. Gör ett schema över vilka uppgifter du ska hinna slutföra och vilken tid på dagen du ska städa undan jobbet – och tillåt dig flexibilitet i övrigt.
     
  6. En arbetsdag hemma är en arbetsdag. Låt inte dina familjemedlemmar eller andra vänner ta för givet att du kan fixa också deras tvätt, bara för att du ändå är hemma. Var tydlig från början (också en anledning att inte sitta i soffan med laptopen i knät – visa att du jobbar!).
     
  7. Arbetskläder. Försåvitt att du inte har videokonferens med din chef brukar det gå ganska bra att jobba också i morgonrock. Men gränsen mellan jobb och privatliv kan komma ikläm också här, och mysiga morgonrocken smittas med frustrationen över sinkade projekt och datastrul. Dessutom finns samma risk som under punkt 4, om man gör det till vana att toffla omkring i pyjamas om dagarna, att man glömmer av att tänka på vilket intryck man vill ge när man väl träffar kunder, kollegor och chefer igen. Sätt åtminstone på dig ett par jeans och en t-shirt! Känner du dig ändå osäker? Knäck klädkoden!
     
  8. IT-avdelningen på jobbet gör sitt jobb. För det mesta. Är du anställd på en tillräckligt stor arbetsplats finns sannolikt någon som ser till att företagshemligheter och kundregister inte kommer på avvägar, att din arbetsdator inte infekteras med virus och maskar och som gör back-ups på datan. Ska du jobba hemifrån mer än någon gång då och då, se till att ta hand om din data! Gäller även dig som är din egen. Laddar du upp dina filer i molnet? Läs mer: Hur säkert är molnet?
     
  9. Se också över din digitala arbetsmiljö – IT-stress är en ohälsofaktor. Snåla inte på bredbandet, om du behöver uppkoppling. Ladda dina enheter. Kontrollera att allt är som det ska i tid – så att hela arbetsdagen inte går åt till att synka kalendern. Läs mer: Dags för digital skyddsrond.
     
  10. Sitt ordentligt! När du är på kontoret har din arbetsgivare ansvar för din arbetsmiljö och ska se till att du har en ergonomiskt lämplig arbetsplats, höj- och sänkbart skrivbord osv. Hur sitter du när du jobbar hemma? Många gör det vid köksbordet, med en liten laptop eller surfplatta framför sig. Bygg upp ett litet extrabord under datorn, så att den hamnar i en höjd som känns bekväm och som inte gör att du måste böja huvudet framåt/nedåt. Orkar du jobba en hel dag utan mus och separat tangentbord? Skaffa det, annars. Kostar mindre än man kan tro. Utnyttja också det faktum att du är hemma hos dig själv. Rör på dig, ställ dig upp, lägg dig ned, kryp ihop – ändra arbetsställning så ofta du kan! 
     

Med inspiration från TechRepublic

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.