Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

10 punkter för hemmajobbaren

Flextid, förtroendetid, vobb och globala team. För att inte tala om bilköer och trasiga tågspår. Det finns i dag många anledningar att jobba hemifrån, istället för att ta sig till kontoret. Men hemma lurar många distraktioner. Här får du tio tips på hur du undviker dem!
Gabriella Westberg Publicerad
Kvinna ligger på sängen iförd morgonrock och jobbar på laptop.
Lycklig den som får jobba från sängen iklädd mysiga morgonrocken! Men olycklig den som inte kan somna i sängen som blev ett kontor. Foto: Colourbox
  1. Tanken på att kunna dra på sig mysoverallen och krypa ner i sängen – och jobba därifrån – kan kännas oemotståndligt lyxig. Men gör det inte! Då kommer du aldrig att kunna släppa jobbet när du sedan lägger dig för att verkligen sova, och inte heller kommer ditt jobb att bli effektivt gjort. Blanda aldrig jobb och sömn! Slå inte heller på TV:n och titta inte i kylskåpet en gång till. Intala dig att du är en lutheransk stoiker som lätt står emot sirenernas sång. Upprepa.
     
  2. Sätt gränser! När man redan är hemma är det lätt att missa att klockan går och att det börjar bli dags att avsluta arbetsdagen. Finns ingen naturlig gräns för när du gjort klart dagens jobb, sätt på alarmklockan. Tänk igenom redan till frukost hur länge du vill jobba, och följ det! Stäng av datorn, res dig upp och gör något annat. Eller ladda ner en stämpelklocka i form av en app till mobilen! 
     
  3. Om du inte har möjlighet att ha en avsedd arbetsplats hemma, se till att skapa ett tillfälligt arbetshörn. Visst går det utmärkt bra att jobba med sin laptop från köksbordet eller soffan, men städa först undan alla papper, tidningar, muggar och grejer som inte hör jobbet till. Dels underlättar det koncentration och gör det lättare att stå emot hemmets alla distraktioner, dels skyddar du din hemmiljö från jobbet! Ju oftare du jobbar hemifrån, desto viktigare att markera en tydlig gräns för var du jobbar och var du inte jobbar. Här är några trendriktiga inredningstips.
     
  4. Avskärma dig inte från omvärlden. Har man ingen familj som kommer hem och avbryter och är man inte oerhört social finns en risk att hemmajobbaren blir lite väl avskärmad från omvärlden. Det kan kännas befriande att slippa snicksnacka om kollegans snoriga 12-åring vid kaffeautomaten, men i längden blir den sociala kompetensen lidande. Och det kan i sin tur få effekter för affärerna och kommande uppdrag - och därmed möjligheten till framtida hemmajobb.  Boka upp en lunch, ett möte eller en after work åtminstone varannan hemmajobbardag. Men håll tiden! Och återvänd sedan till dina arbetsuppgifter, pronto.
     
  5. Gör ett schema – och följ det. Men inte nödvändigtvis helt exakt. En av fördelarna med att jobba hemifrån är ju att man till exempel kan slänga in en tvätt, sticka ut och jogga eller dra igång ett långkok till veckans matlådor mitt under arbetsdagen. Det vill säga: flexibilitet. Gör ett schema över vilka uppgifter du ska hinna slutföra och vilken tid på dagen du ska städa undan jobbet – och tillåt dig flexibilitet i övrigt.
     
  6. En arbetsdag hemma är en arbetsdag. Låt inte dina familjemedlemmar eller andra vänner ta för givet att du kan fixa också deras tvätt, bara för att du ändå är hemma. Var tydlig från början (också en anledning att inte sitta i soffan med laptopen i knät – visa att du jobbar!).
     
  7. Arbetskläder. Försåvitt att du inte har videokonferens med din chef brukar det gå ganska bra att jobba också i morgonrock. Men gränsen mellan jobb och privatliv kan komma ikläm också här, och mysiga morgonrocken smittas med frustrationen över sinkade projekt och datastrul. Dessutom finns samma risk som under punkt 4, om man gör det till vana att toffla omkring i pyjamas om dagarna, att man glömmer av att tänka på vilket intryck man vill ge när man väl träffar kunder, kollegor och chefer igen. Sätt åtminstone på dig ett par jeans och en t-shirt! Känner du dig ändå osäker? Knäck klädkoden!
     
  8. IT-avdelningen på jobbet gör sitt jobb. För det mesta. Är du anställd på en tillräckligt stor arbetsplats finns sannolikt någon som ser till att företagshemligheter och kundregister inte kommer på avvägar, att din arbetsdator inte infekteras med virus och maskar och som gör back-ups på datan. Ska du jobba hemifrån mer än någon gång då och då, se till att ta hand om din data! Gäller även dig som är din egen. Laddar du upp dina filer i molnet? Läs mer: Hur säkert är molnet?
     
  9. Se också över din digitala arbetsmiljö – IT-stress är en ohälsofaktor. Snåla inte på bredbandet, om du behöver uppkoppling. Ladda dina enheter. Kontrollera att allt är som det ska i tid – så att hela arbetsdagen inte går åt till att synka kalendern. Läs mer: Dags för digital skyddsrond.
     
  10. Sitt ordentligt! När du är på kontoret har din arbetsgivare ansvar för din arbetsmiljö och ska se till att du har en ergonomiskt lämplig arbetsplats, höj- och sänkbart skrivbord osv. Hur sitter du när du jobbar hemma? Många gör det vid köksbordet, med en liten laptop eller surfplatta framför sig. Bygg upp ett litet extrabord under datorn, så att den hamnar i en höjd som känns bekväm och som inte gör att du måste böja huvudet framåt/nedåt. Orkar du jobba en hel dag utan mus och separat tangentbord? Skaffa det, annars. Kostar mindre än man kan tro. Utnyttja också det faktum att du är hemma hos dig själv. Rör på dig, ställ dig upp, lägg dig ned, kryp ihop – ändra arbetsställning så ofta du kan! 
     

Med inspiration från TechRepublic

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket