Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

10 punkter för hemmajobbaren

Flextid, förtroendetid, vobb och globala team. För att inte tala om bilköer och trasiga tågspår. Det finns i dag många anledningar att jobba hemifrån, istället för att ta sig till kontoret. Men hemma lurar många distraktioner. Här får du tio tips på hur du undviker dem!
Gabriella Westberg Publicerad
Kvinna ligger på sängen iförd morgonrock och jobbar på laptop.
Lycklig den som får jobba från sängen iklädd mysiga morgonrocken! Men olycklig den som inte kan somna i sängen som blev ett kontor. Foto: Colourbox
  1. Tanken på att kunna dra på sig mysoverallen och krypa ner i sängen – och jobba därifrån – kan kännas oemotståndligt lyxig. Men gör det inte! Då kommer du aldrig att kunna släppa jobbet när du sedan lägger dig för att verkligen sova, och inte heller kommer ditt jobb att bli effektivt gjort. Blanda aldrig jobb och sömn! Slå inte heller på TV:n och titta inte i kylskåpet en gång till. Intala dig att du är en lutheransk stoiker som lätt står emot sirenernas sång. Upprepa.
     
  2. Sätt gränser! När man redan är hemma är det lätt att missa att klockan går och att det börjar bli dags att avsluta arbetsdagen. Finns ingen naturlig gräns för när du gjort klart dagens jobb, sätt på alarmklockan. Tänk igenom redan till frukost hur länge du vill jobba, och följ det! Stäng av datorn, res dig upp och gör något annat. Eller ladda ner en stämpelklocka i form av en app till mobilen! 
     
  3. Om du inte har möjlighet att ha en avsedd arbetsplats hemma, se till att skapa ett tillfälligt arbetshörn. Visst går det utmärkt bra att jobba med sin laptop från köksbordet eller soffan, men städa först undan alla papper, tidningar, muggar och grejer som inte hör jobbet till. Dels underlättar det koncentration och gör det lättare att stå emot hemmets alla distraktioner, dels skyddar du din hemmiljö från jobbet! Ju oftare du jobbar hemifrån, desto viktigare att markera en tydlig gräns för var du jobbar och var du inte jobbar. Här är några trendriktiga inredningstips.
     
  4. Avskärma dig inte från omvärlden. Har man ingen familj som kommer hem och avbryter och är man inte oerhört social finns en risk att hemmajobbaren blir lite väl avskärmad från omvärlden. Det kan kännas befriande att slippa snicksnacka om kollegans snoriga 12-åring vid kaffeautomaten, men i längden blir den sociala kompetensen lidande. Och det kan i sin tur få effekter för affärerna och kommande uppdrag - och därmed möjligheten till framtida hemmajobb.  Boka upp en lunch, ett möte eller en after work åtminstone varannan hemmajobbardag. Men håll tiden! Och återvänd sedan till dina arbetsuppgifter, pronto.
     
  5. Gör ett schema – och följ det. Men inte nödvändigtvis helt exakt. En av fördelarna med att jobba hemifrån är ju att man till exempel kan slänga in en tvätt, sticka ut och jogga eller dra igång ett långkok till veckans matlådor mitt under arbetsdagen. Det vill säga: flexibilitet. Gör ett schema över vilka uppgifter du ska hinna slutföra och vilken tid på dagen du ska städa undan jobbet – och tillåt dig flexibilitet i övrigt.
     
  6. En arbetsdag hemma är en arbetsdag. Låt inte dina familjemedlemmar eller andra vänner ta för givet att du kan fixa också deras tvätt, bara för att du ändå är hemma. Var tydlig från början (också en anledning att inte sitta i soffan med laptopen i knät – visa att du jobbar!).
     
  7. Arbetskläder. Försåvitt att du inte har videokonferens med din chef brukar det gå ganska bra att jobba också i morgonrock. Men gränsen mellan jobb och privatliv kan komma ikläm också här, och mysiga morgonrocken smittas med frustrationen över sinkade projekt och datastrul. Dessutom finns samma risk som under punkt 4, om man gör det till vana att toffla omkring i pyjamas om dagarna, att man glömmer av att tänka på vilket intryck man vill ge när man väl träffar kunder, kollegor och chefer igen. Sätt åtminstone på dig ett par jeans och en t-shirt! Känner du dig ändå osäker? Knäck klädkoden!
     
  8. IT-avdelningen på jobbet gör sitt jobb. För det mesta. Är du anställd på en tillräckligt stor arbetsplats finns sannolikt någon som ser till att företagshemligheter och kundregister inte kommer på avvägar, att din arbetsdator inte infekteras med virus och maskar och som gör back-ups på datan. Ska du jobba hemifrån mer än någon gång då och då, se till att ta hand om din data! Gäller även dig som är din egen. Laddar du upp dina filer i molnet? Läs mer: Hur säkert är molnet?
     
  9. Se också över din digitala arbetsmiljö – IT-stress är en ohälsofaktor. Snåla inte på bredbandet, om du behöver uppkoppling. Ladda dina enheter. Kontrollera att allt är som det ska i tid – så att hela arbetsdagen inte går åt till att synka kalendern. Läs mer: Dags för digital skyddsrond.
     
  10. Sitt ordentligt! När du är på kontoret har din arbetsgivare ansvar för din arbetsmiljö och ska se till att du har en ergonomiskt lämplig arbetsplats, höj- och sänkbart skrivbord osv. Hur sitter du när du jobbar hemma? Många gör det vid köksbordet, med en liten laptop eller surfplatta framför sig. Bygg upp ett litet extrabord under datorn, så att den hamnar i en höjd som känns bekväm och som inte gör att du måste böja huvudet framåt/nedåt. Orkar du jobba en hel dag utan mus och separat tangentbord? Skaffa det, annars. Kostar mindre än man kan tro. Utnyttja också det faktum att du är hemma hos dig själv. Rör på dig, ställ dig upp, lägg dig ned, kryp ihop – ändra arbetsställning så ofta du kan! 
     

Med inspiration från TechRepublic

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.