Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

10 punkter för hemmajobbaren

Flextid, förtroendetid, vobb och globala team. För att inte tala om bilköer och trasiga tågspår. Det finns i dag många anledningar att jobba hemifrån, istället för att ta sig till kontoret. Men hemma lurar många distraktioner. Här får du tio tips på hur du undviker dem!
Gabriella Westberg Publicerad
Kvinna ligger på sängen iförd morgonrock och jobbar på laptop.
Lycklig den som får jobba från sängen iklädd mysiga morgonrocken! Men olycklig den som inte kan somna i sängen som blev ett kontor. Foto: Colourbox
  1. Tanken på att kunna dra på sig mysoverallen och krypa ner i sängen – och jobba därifrån – kan kännas oemotståndligt lyxig. Men gör det inte! Då kommer du aldrig att kunna släppa jobbet när du sedan lägger dig för att verkligen sova, och inte heller kommer ditt jobb att bli effektivt gjort. Blanda aldrig jobb och sömn! Slå inte heller på TV:n och titta inte i kylskåpet en gång till. Intala dig att du är en lutheransk stoiker som lätt står emot sirenernas sång. Upprepa.
     
  2. Sätt gränser! När man redan är hemma är det lätt att missa att klockan går och att det börjar bli dags att avsluta arbetsdagen. Finns ingen naturlig gräns för när du gjort klart dagens jobb, sätt på alarmklockan. Tänk igenom redan till frukost hur länge du vill jobba, och följ det! Stäng av datorn, res dig upp och gör något annat. Eller ladda ner en stämpelklocka i form av en app till mobilen! 
     
  3. Om du inte har möjlighet att ha en avsedd arbetsplats hemma, se till att skapa ett tillfälligt arbetshörn. Visst går det utmärkt bra att jobba med sin laptop från köksbordet eller soffan, men städa först undan alla papper, tidningar, muggar och grejer som inte hör jobbet till. Dels underlättar det koncentration och gör det lättare att stå emot hemmets alla distraktioner, dels skyddar du din hemmiljö från jobbet! Ju oftare du jobbar hemifrån, desto viktigare att markera en tydlig gräns för var du jobbar och var du inte jobbar. Här är några trendriktiga inredningstips.
     
  4. Avskärma dig inte från omvärlden. Har man ingen familj som kommer hem och avbryter och är man inte oerhört social finns en risk att hemmajobbaren blir lite väl avskärmad från omvärlden. Det kan kännas befriande att slippa snicksnacka om kollegans snoriga 12-åring vid kaffeautomaten, men i längden blir den sociala kompetensen lidande. Och det kan i sin tur få effekter för affärerna och kommande uppdrag - och därmed möjligheten till framtida hemmajobb.  Boka upp en lunch, ett möte eller en after work åtminstone varannan hemmajobbardag. Men håll tiden! Och återvänd sedan till dina arbetsuppgifter, pronto.
     
  5. Gör ett schema – och följ det. Men inte nödvändigtvis helt exakt. En av fördelarna med att jobba hemifrån är ju att man till exempel kan slänga in en tvätt, sticka ut och jogga eller dra igång ett långkok till veckans matlådor mitt under arbetsdagen. Det vill säga: flexibilitet. Gör ett schema över vilka uppgifter du ska hinna slutföra och vilken tid på dagen du ska städa undan jobbet – och tillåt dig flexibilitet i övrigt.
     
  6. En arbetsdag hemma är en arbetsdag. Låt inte dina familjemedlemmar eller andra vänner ta för givet att du kan fixa också deras tvätt, bara för att du ändå är hemma. Var tydlig från början (också en anledning att inte sitta i soffan med laptopen i knät – visa att du jobbar!).
     
  7. Arbetskläder. Försåvitt att du inte har videokonferens med din chef brukar det gå ganska bra att jobba också i morgonrock. Men gränsen mellan jobb och privatliv kan komma ikläm också här, och mysiga morgonrocken smittas med frustrationen över sinkade projekt och datastrul. Dessutom finns samma risk som under punkt 4, om man gör det till vana att toffla omkring i pyjamas om dagarna, att man glömmer av att tänka på vilket intryck man vill ge när man väl träffar kunder, kollegor och chefer igen. Sätt åtminstone på dig ett par jeans och en t-shirt! Känner du dig ändå osäker? Knäck klädkoden!
     
  8. IT-avdelningen på jobbet gör sitt jobb. För det mesta. Är du anställd på en tillräckligt stor arbetsplats finns sannolikt någon som ser till att företagshemligheter och kundregister inte kommer på avvägar, att din arbetsdator inte infekteras med virus och maskar och som gör back-ups på datan. Ska du jobba hemifrån mer än någon gång då och då, se till att ta hand om din data! Gäller även dig som är din egen. Laddar du upp dina filer i molnet? Läs mer: Hur säkert är molnet?
     
  9. Se också över din digitala arbetsmiljö – IT-stress är en ohälsofaktor. Snåla inte på bredbandet, om du behöver uppkoppling. Ladda dina enheter. Kontrollera att allt är som det ska i tid – så att hela arbetsdagen inte går åt till att synka kalendern. Läs mer: Dags för digital skyddsrond.
     
  10. Sitt ordentligt! När du är på kontoret har din arbetsgivare ansvar för din arbetsmiljö och ska se till att du har en ergonomiskt lämplig arbetsplats, höj- och sänkbart skrivbord osv. Hur sitter du när du jobbar hemma? Många gör det vid köksbordet, med en liten laptop eller surfplatta framför sig. Bygg upp ett litet extrabord under datorn, så att den hamnar i en höjd som känns bekväm och som inte gör att du måste böja huvudet framåt/nedåt. Orkar du jobba en hel dag utan mus och separat tangentbord? Skaffa det, annars. Kostar mindre än man kan tro. Utnyttja också det faktum att du är hemma hos dig själv. Rör på dig, ställ dig upp, lägg dig ned, kryp ihop – ändra arbetsställning så ofta du kan! 
     

Med inspiration från TechRepublic

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.