Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unga otrygga på arbetsmarknaden

En allt större andel unga drar sig för att byta jobb eller vidareutbilda sig, visar en ny undersökning. Men svaret beror på var man bor. Bland unga i södra Sverige är otryggheten betydligt större än bland dem i mellersta Sverige.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Fler unga känner sig otrygga på arbetsmarknaden i dag än tidigare. Men det verkar inte vara lika svårt för unga att få jobb, som många tror, visar undersökningen. Colourbox

Generation jobb, som undersökningen heter, baseras på intervjuer med unga och ger en i många delar mörk bild av ungas syn på arbetsmarknaden. På flera områden tycks den dessutom blivit ännu dystrare.

När motsvarande undersökning gjordes i fjol svarade 49 procent att de tror att det är svårt för unga att få jobb. I år svarar 58 procent på samma sätt. Men det är ingen entydig bild.

Dels blir svaret väsentligt annorlunda när frågan i stället ställs om hur de själva upplever möjligheterna att få jobb. Då är det bara hälften så många, 27 procent, som anser att det är svårt. Dels skiljer sig svaren markant beroende på var man bor; i Stockholm är det bara 17 procent av de unga som svarar att det är svårt att få jobb, i Malmö är det 30 procent.

En hel del av de unga verkar faktiskt ha en hyfsad arbetsmarknad. 33 procent svarar att de kan välja mellan olika jobberbjudanden. Framförallt gäller det kvinnor mellan 27 och 30 år.

I undersökningen har man också ställt frågan om man känner sig trygg på arbetsmarknaden. Med en trygg arbetsmarknad i ryggen vågar man ta risker, utveckla sig och kanske starta eget. Är arbetsmarknaden otrygg drar man sig tvärtom för att byta jobb och vidareutbilda sig.

2014 var det 39 procent som svarade att de kände sig trygga på arbetsmarknaden, i dag är siffran nere på 31 procent. På motsvarande sätt har andelen som känner sig otrygga ökat från 24 till 31 procent. Även här är det stora skillnader beroende på var man bor. I Sydsverige är andelen otrygga nästan dubbelt så stor som i norra Mellansverige.

Så vad tycker man då är mest negativt med arbetsmarknaden? Över hälften (53 procent) anser att det är kraven på arbetslivserfarenhet, en dryg tredjedel (37 procent) pekar på de osäkra anställningarna och en dryg femtedel (23 procent) på bristen på jobb.

Liksom tidigare är det en överväldigande majoritet, 83 procent, som tycker att det är viktigt med ett fast jobb.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av kommunikationsbyrån Insight Intelligence i samarbete med bland annat TCO och Akademikernas a-kassa. 1 000 personer mellan 16 och 30 år har intervjuats under oktober månad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.