Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unga otrygga på arbetsmarknaden

En allt större andel unga drar sig för att byta jobb eller vidareutbilda sig, visar en ny undersökning. Men svaret beror på var man bor. Bland unga i södra Sverige är otryggheten betydligt större än bland dem i mellersta Sverige.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Fler unga känner sig otrygga på arbetsmarknaden i dag än tidigare. Men det verkar inte vara lika svårt för unga att få jobb, som många tror, visar undersökningen. Colourbox

Generation jobb, som undersökningen heter, baseras på intervjuer med unga och ger en i många delar mörk bild av ungas syn på arbetsmarknaden. På flera områden tycks den dessutom blivit ännu dystrare.

När motsvarande undersökning gjordes i fjol svarade 49 procent att de tror att det är svårt för unga att få jobb. I år svarar 58 procent på samma sätt. Men det är ingen entydig bild.

Dels blir svaret väsentligt annorlunda när frågan i stället ställs om hur de själva upplever möjligheterna att få jobb. Då är det bara hälften så många, 27 procent, som anser att det är svårt. Dels skiljer sig svaren markant beroende på var man bor; i Stockholm är det bara 17 procent av de unga som svarar att det är svårt att få jobb, i Malmö är det 30 procent.

En hel del av de unga verkar faktiskt ha en hyfsad arbetsmarknad. 33 procent svarar att de kan välja mellan olika jobberbjudanden. Framförallt gäller det kvinnor mellan 27 och 30 år.

I undersökningen har man också ställt frågan om man känner sig trygg på arbetsmarknaden. Med en trygg arbetsmarknad i ryggen vågar man ta risker, utveckla sig och kanske starta eget. Är arbetsmarknaden otrygg drar man sig tvärtom för att byta jobb och vidareutbilda sig.

2014 var det 39 procent som svarade att de kände sig trygga på arbetsmarknaden, i dag är siffran nere på 31 procent. På motsvarande sätt har andelen som känner sig otrygga ökat från 24 till 31 procent. Även här är det stora skillnader beroende på var man bor. I Sydsverige är andelen otrygga nästan dubbelt så stor som i norra Mellansverige.

Så vad tycker man då är mest negativt med arbetsmarknaden? Över hälften (53 procent) anser att det är kraven på arbetslivserfarenhet, en dryg tredjedel (37 procent) pekar på de osäkra anställningarna och en dryg femtedel (23 procent) på bristen på jobb.

Liksom tidigare är det en överväldigande majoritet, 83 procent, som tycker att det är viktigt med ett fast jobb.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av kommunikationsbyrån Insight Intelligence i samarbete med bland annat TCO och Akademikernas a-kassa. 1 000 personer mellan 16 och 30 år har intervjuats under oktober månad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.