Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Trafikforskare: Nevs satsade på fel bil

Nevs stoppar produktionen på Saab i fyra veckor. Bilindustriexperten Martin Sköld är inte förvånad att pengarna tagit slut med tanke på företagets produktutbud och distribution.
- Hur många väljer att köpa en gammal bil via en hemsida? säger Martin Sköld.
Linnea Andersson Publicerad
Än en gång stannar produktionen i Trollhättan.

Den 22 maj och fyra veckor framöver kommer produktionen på Saab i Trollhättan stå still. Dessutom kommer Nevs minska den inhyrda personalen. Senaste produktionsstoppet var 2011 under dåvarande huvudägare Victor Mullers tid. Att även nya ägaren Nevs ser det som ett alternativ kommer inte som någon överraskning enligt forskaren Martin Sköld.

- Med risk för att alltid låta som en dysterkvist när det gäller Saab var förutsättningarna inte de bästa från början. Det är inte med stor förvåning som jag noterar att man fått brist på pengar, säger Martin Sköld vid Handelshögskolan i Stockholm.

Han har redan tidigare uttryckt sin skepsis över att man valt att producera den gamla modellen 9-3:an i stället för att satsa på elbilstillverkning som var Nevs ursprungliga plan. Förmodligen för att marknaden inte var riktigt redo och att man ändå ville få igång ett kassaflöde. Med tiden har företaget alltmer lämnat elmotorn bakom sig och satsat på bensindrivna modeller.

Förutom att återuppta en gammal modell har Nevs minst sagt tänkt utanför boxen när det gäller distributionen, men Martin Sköld menar att man missbedömt marknaden. I dag köper man sin Saab på nätet.

- Frågan är hur många som väljer att köpa en gammal bil via en hemsida. Visst kan man åka till Trollhättan och prova och titta men där når man inte den stora massan, säger Martin Sköld.

Produktionen och distributionen har tillsammans med finansieringen gjort att företaget hela tiden legat på marginalen. På frågan om Nevs valt fel delägare svarar Martin Sköld att den ideala delägaren ju vore någon som har obegränsat med pengar så att man kan jobba på flera fronter samtidigt, dels med att få ut och marknadsföra de befintliga modellerna och dels med att utveckla modeller för framtiden.

Martin Sköld säger att det är svårt att sia om framtiden. Klart är att Nevs behöver ett betydande kapital för att Saabproduktionen ska rulla på, men det är enligt Sköld svårt att veta om det kommer några pengar och hur långt de i så fall kommer räcka.

- Naturligtvis lyckönskade man satsningen från början men även de på Nevs inser att det är en ganska tuff framtidsbild som de håller fast vid. Planen kan vara rätt men verkligheten en annan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.