Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tillväxtverkets robot drabbar företag i kris

En nitisk robot på Tillväxtverket har satt krokben för ett mindre Uppsalaföretag som ansökt om krispengar. Företaget har fortfarande efter fem veckor inte fått besked om krisstöd och har nu anmält Tillväxtverket till Justitieombudsmannen, JO.
Johanna Rovira Publicerad
Tillväxtverkets logga på skylt till vänster, sedlar som sticker upp ur plånbok till höger.
Moreganics sökte stöd för korttidspermittering från Tillväxtverket för fem veckor sedan. Foto: Janerik Henriksson / TT, Izabelle Nordfjell / TT

I slutet av mars upptäckte företaget Moreganic, som jobbar med konsultation inom import och export av ekologisk mat, att kunderna drog öronen åt sig på grund av den rådande coronakrisen.

– Till sist stod det skriande klart att vi inte fick några nya uppdrag, så vi lade affärerna på is. Vi är ett nystartat och litet företag utan pengar i kassan, men vi kom fram till att får vi pengar för korttidspermitteringar så grejar vi det, eftersom vi också har en del fasta uppdrag, säger företagets vd Johan Cejie.

Företaget lämnade in en ansökan om stöd till Tillväxtverket i början av april och personalen gick ner till 40 procent, men behöll 92 procent av lönen. Sedan väntade de. Och väntade och väntade.

– Vi försökte få kontakt med någon på Tillväxtverket, men det var stört omöjligt att få någon respons. Samtidigt hör vi att andra företag fått besked inom två dagar och pengar inom två dagar ytterligare.

Efter fem frustrerande veckor får företaget plötsligt en förklaring till tystnaden från Tillväxtverket i onsdags.

– Deras robot har sorterat bort oss!

Anledningen att de blivit ratade av roboten är att företagets arbetsgivardeklaration för januari inte stämmer överens med de löner man sökt stöd för. Och orsaken till det är helt enkelt att januarideklarationen visar lönerna som tjänades in i november i fjol, då vd:n avstod lön och bemanningen var lägre. En ny medarbetare anställdes vid årsskiftet.

– Jag köper den förklaringen, det är okej att roboten reagerar så, men det känns surt att ansökan på grund av detta hamnar i en svart loop där inget händer, där konsekvensen blir att företaget är nära konkurs. Pengarna är slut nu, vi har inte till lönerna, säger Johan Cejie, som i frustration anmälde Tillväxtverket till Justitieombudsmannen, JO.

– Man måste kunna kräva svar från en myndighet, även om den har mycket att göra.

Nu står allt och faller med ett positivt besked. Johan Cejie hoppas att han får en chans att förklara varför det finns en diskrepans mellan januarideklarationen och de löner man sökt stöd för.

– Vi vill göra allt rätt, men just nu vet jag inte hur det blir. Jag får väl försöka ta kontakt med Tillväxtverket återigen i morgon, säger Johan Cejie.

Tillväxtverket uttalar sig inte om enskilda fall.

JO-anmälan

  • Den som anser att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller av en tjänsteman vid handläggningen av ett ärende kan klaga hos Justitieombudsmannen, JO.
  • Drygt två tredjedelar av alla anmälningar skrivs dock av efter en första granskning
  • En större utredning tar normalt cirka sex–tolv månader.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.