Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tillväxtverkets robot drabbar företag i kris

En nitisk robot på Tillväxtverket har satt krokben för ett mindre Uppsalaföretag som ansökt om krispengar. Företaget har fortfarande efter fem veckor inte fått besked om krisstöd och har nu anmält Tillväxtverket till Justitieombudsmannen, JO.
Johanna Rovira Publicerad
Tillväxtverkets logga på skylt till vänster, sedlar som sticker upp ur plånbok till höger.
Moreganics sökte stöd för korttidspermittering från Tillväxtverket för fem veckor sedan. Foto: Janerik Henriksson / TT, Izabelle Nordfjell / TT

I slutet av mars upptäckte företaget Moreganic, som jobbar med konsultation inom import och export av ekologisk mat, att kunderna drog öronen åt sig på grund av den rådande coronakrisen.

– Till sist stod det skriande klart att vi inte fick några nya uppdrag, så vi lade affärerna på is. Vi är ett nystartat och litet företag utan pengar i kassan, men vi kom fram till att får vi pengar för korttidspermitteringar så grejar vi det, eftersom vi också har en del fasta uppdrag, säger företagets vd Johan Cejie.

Företaget lämnade in en ansökan om stöd till Tillväxtverket i början av april och personalen gick ner till 40 procent, men behöll 92 procent av lönen. Sedan väntade de. Och väntade och väntade.

– Vi försökte få kontakt med någon på Tillväxtverket, men det var stört omöjligt att få någon respons. Samtidigt hör vi att andra företag fått besked inom två dagar och pengar inom två dagar ytterligare.

Efter fem frustrerande veckor får företaget plötsligt en förklaring till tystnaden från Tillväxtverket i onsdags.

– Deras robot har sorterat bort oss!

Anledningen att de blivit ratade av roboten är att företagets arbetsgivardeklaration för januari inte stämmer överens med de löner man sökt stöd för. Och orsaken till det är helt enkelt att januarideklarationen visar lönerna som tjänades in i november i fjol, då vd:n avstod lön och bemanningen var lägre. En ny medarbetare anställdes vid årsskiftet.

– Jag köper den förklaringen, det är okej att roboten reagerar så, men det känns surt att ansökan på grund av detta hamnar i en svart loop där inget händer, där konsekvensen blir att företaget är nära konkurs. Pengarna är slut nu, vi har inte till lönerna, säger Johan Cejie, som i frustration anmälde Tillväxtverket till Justitieombudsmannen, JO.

– Man måste kunna kräva svar från en myndighet, även om den har mycket att göra.

Nu står allt och faller med ett positivt besked. Johan Cejie hoppas att han får en chans att förklara varför det finns en diskrepans mellan januarideklarationen och de löner man sökt stöd för.

– Vi vill göra allt rätt, men just nu vet jag inte hur det blir. Jag får väl försöka ta kontakt med Tillväxtverket återigen i morgon, säger Johan Cejie.

Tillväxtverket uttalar sig inte om enskilda fall.

JO-anmälan

  • Den som anser att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller av en tjänsteman vid handläggningen av ett ärende kan klaga hos Justitieombudsmannen, JO.
  • Drygt två tredjedelar av alla anmälningar skrivs dock av efter en första granskning
  • En större utredning tar normalt cirka sex–tolv månader.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

3 saker du måste veta om framtidens arbetsmarknad

Framtidens arbetsmarknad ställer nya krav på oss. Vi kan komma att behöva vidareutbilda oss, byta arbetsplats, eller till och med byta yrke. Här är listan över de tre viktigaste sakerna du måste veta om framtidens arbetsmarknad.
Carolina Högling Publicerad 6 februari 2025, kl 06:02
En telefon där skärmen visar AI bredvid en tecknad glödlampa.
Vad krävs för att möta framtidens arbetsmarknad? Upptäck de viktigaste trenderna och färdigheterna som arbetsgivare kommer behöva. En av de viktigaste färdigheterna att ha på arbetsmarknaden i framtiden kommer vara kunskaper inom AI. Foto: Colourbox

Ständig kompetensutveckling och anpassningsförmåga. Det är ett måste för den som vill ha en chans på framtidens arbetsmarknad, enligt rapporten ”Future of Jobs Report 2025”. Den som förstår de viktigaste trenderna och besitter rätt kunskaper har lättare att lyckas på framtidens arbetsmarknad.

Lista över vad du behöver ha koll på 

  1. Trenderna att hänga med i 

Teknisk utveckling, ekonomisk osäkerhet och den gröna omställningen är några av de viktigaste trenderna som förväntas förändra och forma den globala arbetsmarknaden fram till 2030. Trenderna innefattar bland annat AI, övergången till hållbara energikällor och den åldrande befolkningen. Alla viktiga att hålla koll på, både för arbetsgivare och arbetstagare, för att själva hänga med i utvecklingen. 

  1. Kunskaperna du behöver för framtiden

Kunskaper inom AI toppar listan över snabbast växande färdigheter som kommer att behövas inom arbetslivet i framtiden. På listan finns även kunskaper inom nätverks- och cybersäkerhet och teknik. Utöver teknikrelaterade färdigheter förväntas flexibilitet, kreativitet och nyfikenhet fortsätta öka i betydelse under de kommande fem åren. Färdigheter som inte förväntas vara lika viktiga framåt är uthållighet, manuell fingerfärdighet och precision. I genomsnitt kan man som arbetstagare förvänta sig att två femtedelar av ens befintliga kompetens i arbetet kommer att förändras, eller bli föråldrad under perioden 2025-2030, visar rapporten. 

  1. AI tar (inte) över

Hos många verkar det finnas en rädsla över att AI tar över och att jobben därmed försvinner. Den rädslan är enligt rapporten inte helt befogad. Trots att jobb förväntas försvinna, är dessa inte lika många som jobben som förväntas tillkomma. Det som dock kan hända är att de nya jobben kräver en annan kompetens. Där kan en av de viktigaste egenskaperna för framtidens arbetstagare, flexibilitet, komma att sättas på prov. Rapporten presenterar att om världens arbetskraft bestod av 100 personer skulle 59 behöva någon typ av vidareutbildning fram till 2030. 

Topp 10 färdigheter som blir allt viktigare på arbetsmarknaden 2025-2030

  1. AI och big data 
  2. Nätverks- och cybersäkerhet
  3. Tekniskt kunnande 
  4. Kreativitet
  5. Flexibilitet
  6. Nyfikenhet
  7. Ledarskap och socialt inflytande
  8. Talent management
  9. Analytiskt tänkande 
  10. Miljövård