Moderaternas idéer som presenterades på DN Debatt i dag innehåller, förutom flera tidigare förslag, förslaget om att ”förstajobbet-anställning” ska införas i Lagen om anställningsskydd (Las). Förstajobbet-anställning skulle gälla unga och nyanlända, skulle vara tidsbegränsad (upp till 18 månader), ”innehålla utbildningsinslag där arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om utbildningsinnehållet” och ”vara öppen för hela arbetsmarknaden, oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller ej”.

Flera delar i M:s förslag förekommer redan i dagens yrkesintroduktionsanställningar. I dag krävs dock att en arbetsgivare har kollektivavtal för att kunna få det statliga anställningsstödet, ett krav som M vill slopa. Men TCO tror inte att det skulle leda till särskilt många fler jobb.

- Vi har redan en kollektivavtalstäckningsgrad på 90 procent så kravet på kollektivavtal är inget som egentligen är begränsande. Det skulle sannolikt inte leda till mer än några hundra jobb. I dag finns det inte ens 1 500 yrkesintroduktionsanställningar och många av dem finns på el-området där det redan fanns liknande former innan staten gick och betalade, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Problemet med yrkesintroduktionsanställningarna är, enligt honom, i stället att förmå företag att ställa upp som handledare och det faktum att företagare rekryterar när de har behov av att rekrytera.

- Kombinationer av anställning och utbildning är väldigt bra om man vill säkra kompetensförsörjningen i en bransch på sikt, men det är ingenting som gör att arbetsgivare anställer så många fler än de hade gjort ändå.

Kravet på kollektivavtal är dessutom en kvalitetsstämpel eftersom man på så vis kommit överens om vilka villkor som ska gälla och vilken utbildning man ska ha inom olika branscher. Utan kollektivavtal får man försöka definiera villkor och utbildning via lagstiftning, något som enligt Samuel Engblom inte går att göra bransch för bransch. Risken blir då att den nya anställningsformen missbrukas av oseriösa arbetsgivare som ser det som en möjlighet att anställa personer under mer otrygga former och ge dem den internutbildning som de ändå skulle ha fått vid en nyanställning.

Samuel Engblom menar att det är onödigt att införa en ny anställningsform i Las, eftersom det inte finns något som hindrar en arbetsgivare att redan i dag anställa en person och ge hen utbildning samtidigt.

- På det sättet är förslaget inte särskilt revolutionerande. Det är bättre att låta bli att gå in och pilla i Las.  Vi har både allmän visstidsanställning, där tanken är att vi inte ska behöva hålla på med en massa särlagstiftningar och dessutom har vi möjligheten att i kollektivavtal komma överens om andra saker.

Att Moderaterna börjat tala om det ”nya utanförskapet” som djupare och smalare, det vill säga att det rör färre grupper men att de står längre utanför, tycker Samuel Engblom är intressant. Enligt honom bör man rikta insatser mot dem som står längst från arbetsmarknaden i stället för att satsa på generella subventioner. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga, har till exempel varit dyrt utan att vara särskilt effektivt, en generell subvention som Engblom påpekar att Moderaterna inte har backat ifrån.

- De flesta unga har en bra position på arbetsmarknaden, men bland unga lågutbildade och nyanlända kan vi se att det är problem att komma in på arbetsmarknaden. Det är bra att hitta sätt att kombinera utbildning och arbete. Framför allt handlar det om att hitta dem som inte har gått ut gymnasiet och se till att de får utbildning. Men man behöver inte gå in och pilla i anställningsskyddet för att uppnå det.