Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slog chefen med hammare – döms till fängelse

En 62-årig man har – mot sitt nekande - dömts till sex månaders fängelse sedan han slagit sin chef i huvudet med en hammare.
Ola Rennstam Publicerad
Colorbox
En hetsig jobbdiskussion ledde till att medarbetaren hämtade en hammare och attackerade sin chef. Colorbox

Det var den 8 november 2019 som den 62-åriga mannen bad om ett samtal med sin chef på ett kontor i centrala Göteborg. Samtalet gällde antalet kundmöten som mannen förväntades göra och samtalet blev snart hetsigt.

Efter ett tag lämnade han chefens rum, men återvände kort därpå, denna gång utrustad med en hammare. Där inne träffades chefen i huvudet med hammaren varpå flera medarbetare rusande dit. De övermannade sin upprörda kollega samt larmade ambulans och polis.

Mannen nekar till händelsen och hävdade att chefen fick hammaren i huvudet av en olyckshändelse. Han råkade bara ha verktyget med sig och menar att chefen missförstod situationen och försökte ta ifrån honom hammaren varpå den träffade huvudet.

Chefen har en helt annan bild av händelseförloppet. Enligt honom satt han vid sitt skrivbord när 62-åringen plötsligt rusade in i rummet och utan förvarning utdelade ett kraftfullt slag mot hans huvud. Först när han tittade upp såg han att det handlade om en hammare. Chefen försökte därpå ta ifrån medarbetaren verktyget och när han inte släppte började han ropa på hjälp.

Mot bakgrund av chefens avvärjningsskador på händer och armar samt vittnesmål från tre kollegor ansåg Göteborgs tingsrätt att chefens version var styrkt. 62-åringen, som avskedades efter händelsen, dömdes till 1,5 års fängelse för grov misshandel. Men nu har hovrätten för Västra Sverige gjort en annan bedömning av gärningen.

Att misshandeln skett med en hammare som riktats mot chefens huvud, att det skett överraskande och utan föregående provokation är visserligen försvårande omständigheter, konstaterar domstolen. Men enligt hovrätten har det varit fråga om ett kortvarigt händelseförlopp med impulsstyrt våld. 62-åringen har endast utdelat ett slag och skadorna som uppstod var ringa. Därför sänker domstolen nu straffet till sex månaders fängelse.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.