Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slog chefen med hammare – döms till fängelse

En 62-årig man har – mot sitt nekande - dömts till sex månaders fängelse sedan han slagit sin chef i huvudet med en hammare.
Ola Rennstam Publicerad
Colorbox
En hetsig jobbdiskussion ledde till att medarbetaren hämtade en hammare och attackerade sin chef. Colorbox

Det var den 8 november 2019 som den 62-åriga mannen bad om ett samtal med sin chef på ett kontor i centrala Göteborg. Samtalet gällde antalet kundmöten som mannen förväntades göra och samtalet blev snart hetsigt.

Efter ett tag lämnade han chefens rum, men återvände kort därpå, denna gång utrustad med en hammare. Där inne träffades chefen i huvudet med hammaren varpå flera medarbetare rusande dit. De övermannade sin upprörda kollega samt larmade ambulans och polis.

Mannen nekar till händelsen och hävdade att chefen fick hammaren i huvudet av en olyckshändelse. Han råkade bara ha verktyget med sig och menar att chefen missförstod situationen och försökte ta ifrån honom hammaren varpå den träffade huvudet.

Chefen har en helt annan bild av händelseförloppet. Enligt honom satt han vid sitt skrivbord när 62-åringen plötsligt rusade in i rummet och utan förvarning utdelade ett kraftfullt slag mot hans huvud. Först när han tittade upp såg han att det handlade om en hammare. Chefen försökte därpå ta ifrån medarbetaren verktyget och när han inte släppte började han ropa på hjälp.

Mot bakgrund av chefens avvärjningsskador på händer och armar samt vittnesmål från tre kollegor ansåg Göteborgs tingsrätt att chefens version var styrkt. 62-åringen, som avskedades efter händelsen, dömdes till 1,5 års fängelse för grov misshandel. Men nu har hovrätten för Västra Sverige gjort en annan bedömning av gärningen.

Att misshandeln skett med en hammare som riktats mot chefens huvud, att det skett överraskande och utan föregående provokation är visserligen försvårande omständigheter, konstaterar domstolen. Men enligt hovrätten har det varit fråga om ett kortvarigt händelseförlopp med impulsstyrt våld. 62-åringen har endast utdelat ett slag och skadorna som uppstod var ringa. Därför sänker domstolen nu straffet till sex månaders fängelse.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.