Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Starta eget blev ett lyft för säkerhetschef

Hälften av alla personer i Sverige bär på drömmar att starta eget, visar en ny rapport. Petter Kärrlander gjorde slag i saken. Men det blev inte som han tänkt sig – det blev bättre.
Johanna Rovira Publicerad 28 augusti 2023, kl 00:00
Till vänster en person med broschyr om att starta eget företag i bakfickan. Till höger en bärbar dator med en lapp med en glad gubbe på.
Varannan svensk drömmer om att starta eget. För Petter Kärrlander, före detta säkerhetschef, var det framför allt möjligheten att styra över sin egna tid som fick honom att ta steget. Men vägen dit var tuff. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Colourbox.

En ny rapport visar att nyföretagandet i landet minskat. Bara sex procent av befolkningen är företagare i dag. Men långt fler, mer än hälften av de tillfrågade, har övervägt att starta eget företag. Bland yngre är det ännu fler, två av tre, som drömmer om att bli vd på sin alldeles egna firma, visar studien.

Petter Kärrlander.

De största drivkrafterna för företagsdrömmarna är att kunna jobba med vad man vill, ha frihet att jobba när och hur mycket man vill och slippa ha en chef över sig. För Petter Kärrlander, före detta säkerhetschef, var det framför allt möjligheten att styra över sin egna tid som fick honom att ta steget som så många fantiserar om. Men vägen dit var tuff.

 Jag jobbade som säkerhetschef på ett mindre pappersbruk och trivdes jättebra med både jobbet och arbetsuppgifterna. Sedan bliv jag headhuntad till en större pappersindustri och fick betydligt större ansvar.

Gick in i väggen

Kraven från både arbetsgivaren och honom själv i kombination med långväga dryg pendling gjorde att hans ork till slut tröt. Petter Kärrlander gick in i väggen.

En kollega till honom, som jobbade som inhyrd HR-chef på företaget, peppade Petter Kärrlander att tänka i nya banor. Kollegan övertygade Petter om att han skulle passa utmärkt som egenföretagare och att han som inhyrd konsult skulle få bättre möjlighet att styra över sin tid.

 Han var en bra människokännare och hade gjort en liknande resa själv. Min egna tanke var att starta eget efter att just ha gått in i väggen låter som den sämsta kombination man kan tänka sig.

Men han knuffade undan sina farhågor och även om egenföretagandet inte riktigt blev som Petter Kärrlander föreställt sig, är han nöjd med sitt karriärval.

  Företagandet blev inte som jag tänkte mig – det blev bättre. Jag trodde jag skulle bli inhyrd som säkerhetschef på större företag, men inga sådana uppdrag trillade in.

Förbättrar arbetsmiljön

Däremot fick han i uppdrag om att hjälpa mindre företag som fått krav från Arbetsmiljöverket och behövde experthjälp från någon som var insatt i lagar och förordningar. Arbetsmiljöfrågorna har nu blivit hans nisch. Han har hittills hjälpt över 100 företag att uppfylla arbetsmiljölagstiftningen och förbättra arbetsmiljön på företaget.

 Mina inhopp har varit startskottet för många företag att ta tag i sin arbetsmiljö och göra vad de kan för att förbättra den. Där har det varit jätteroligt att hjälpa till, säger Petter Kärrlander.

I början av sin företagarbana visste han inte riktigt hur han skulle få fatt i kunder, men under det senaste året har Petter Kärrlander inte behövt ringa ett enda säljsamtal. Uppdragen har trillat in och det har gått bra ändå. Lönen han tar ut nu är visserligen mindre än den han hade på sin senaste anställning, men han beklagar sig inte.

 Jag jobbar betydligt mindre nu och har fått bättre livskvalitet. Under pandemin återvände familjen dessutom till mina hemtrakter i Ångermanland, för att bo lite mer lantligt och se om alla trivdes, säger Petter Kärrlander.

Trivdes inte någon så skulle familjen flytta tillbaka, de hade sitt hus i Askersund kvar för säkerhets skull. Men alla trivdes bra i Ångermanland, framförallt tack vare lugnet, naturen och närheten till vinteraktiviteter.

 Vi har 15 minuter till bra utförsåkning och 20 minuter till längdspår i världsklass. Skoteråkning med riktiga vintrar och att barnen lätt kan ta sig till en badplats där de ofta är helt själva på sommaren skadar inte heller. Min fru Jessica fick ett drömjobb 15 minuter bort så det finns inte mycket att klaga på, säger Petter Kärrlander

Fakta

  • Sex procent av befolkningen driver företag. Två av tre är män (8 procent män och 4 procent kvinnor).
  • Främsta drivkrafterna är att kunna jobba med det man vill (63 procent), planera egen tid (50 procent) och vara sin egen chef (43 procent).
  • •Drygt var sjätte företagare i Sverige är utrikesfödd.
  • En fjärdedel av Sveriges företagare finns i Stockholm och fler än hälften är verksamma i de tre storstadslänen. Andelen företagare är högst på Gotland och i Jämtland, där var tionde invånare är företagare.
  • 52 procent av befolkningen har övervägt att starta företag.
  • Drygt fyra av tio skulle starta företag om pengar inte vore ett problem Främsta orosmolnet bland både befintliga och potentiella företagare är hur privatekonomi och inkomst påverkas.

Källa: Rapporten Driv, som ges ut av Froda, ett digitalt kreditinstitut för små och medelstora företag, baseras på data från SCB och över 6500 intervjuer.

Arbetsmarknad

Yrkesakademin i kris - 200 jobb försvinner

Yrkesakademin, ett av Sveriges största företag för yrkesutbildning, meddelade i början av september att de är under rekonstruktion. Nu står det klart att över 200 jobb försvinner – motsvarande en femtedel av företagets personal. Maskiner saknar bränsle och personal måste själva städa kontoren, berättar vittnen för Kollega.
Noa Söderberg Publicerad 25 september 2023, kl 17:54
Bussar med skylten Ej i trafik
Yrkesakademin är under rekonstruktion. Över 200 jobb försvinner, vilket motsvarar en femtedel av företagets personal. Maskiner saknar bränsle och personal måste själva städa kontoren, berättar uppgiftslämnare för Kollega. Foto: Johan Nilsson/TT.

Yrkesakademin är ett av Sveriges största utbildningsföretag för vuxna. Varje år utbildas omkring 10 000 personer till bland annat lastbilsförare, fordonstekniker och bagare, ofta genom anvisning från Arbetsförmedlingen. Knappt 1000 personer jobbar på företaget, enligt dess egna uppgifter.

I början av september meddelade Yrkesakademin att de ansökt om rekonstruktion. I bolagets pressmeddelande löd rubriken: ”Målet är att rädda verksamheten, jobb och samhällsviktiga utbildningsplatser”.

Nu står det klart att över 200 tjänster försvinner. 29 av bolagets 63 avtal med Arbetsförmedlingen sägs upp med kort varsel. 29 september, nu på fredag, blir sista skoldagen på de utbildningar som läggs ned. Det framgår av den rekonstruktionsplan som just nu behandlas av Falu tingsrätt.

Alice Hedin, presstalesperson på Yrkesakademin, bekräftar i ett mejl till Kollega att utbildningar kommer avbrytas mitt i terminen.

För vissa deltagare kommer det innebära att utbildningarna avbryts i förtid. Vårt fokus är i dessa fall på att informera så bra som möjligt och ha en fortsatt god dialog med uppdragsgivare och i sin tur deltagare. Det pågår ett arbete för att se om deltagarna i vissa fall kan slussas vidare till andra orter, men det är Arbetsförmedlingen, respektive kommunerna, som är huvudmän för deltagarna och som bestämmer vad som sker framöver. Självklart gör vi allt vi kan för att underlätta processen”, skriver Hedin.

På frågan om hur många elever som kommer påverkas svarar Hedin att Yrkesakademin inte får lämna ut den sortens uppgifter om sina elever.

Hon skriver vidare att det ännu inte är färdigförhandlat hur stor del av de 200 borttagna jobben som kommer leda till uppsägningar.

Ekonomiska problem i flera år

Yrkesakademin lämnade in en ansökan om rekonstruktion i början av september, efter att gått med förlust tre av de senaste fem åren. I de dokument som tagits fram i anslutning till rekonstruktionen framkommer att Yrkesakademin har skulder till över 70 fordons- och maskinföretag och till minst 20 företag som sålt kontorsutrustning och städning. Totalt uppgår skulderna av den typen till 45,3 miljoner kronor.

Adam, som egentligen heter någonting annat, går en praktiskt inriktad maskinförarutbildning hos Yrkesakademin i södra Sverige. Han säger att den ekonomiska krisen har märkts tydligt på utbildningen.

– Jag hade detta på känn. Ett återkommande problem är att det inte finns någon diesel. Tanken är tom, säger han och fortsätter:

– Allting genomsyras av att det inte finns några pengar. Det kan vara fem maskiner i en klass på omkring 30 elever. Vi har föreslagit att man drar dit ett gäng traktorer och en åkgräsklippare så att folk åtminstone får köra något. Det är väldigt mycket dötid.

Petra Gustafsson, som är utbildningsledare och arbetsmiljöombud för Unionen på Yrkesakademin i Borlänge, berättar om en ny vardag för lärare och administratörer.

– När man varit ute och handlat har man fått besked att man inte får handla på krita. Det är inköpsstopp och vissa företag säger att vi inte får handla där eftersom vi ligger för risigt till. Städfirman har kommit och hämtat sina grejer. Vi städar kontor och klassrum själva.

Yrkesakademin delar inte bilden

Presstalesperson Alice Hedin skriver att Yrkesakademin inte känner igen beskrivningarna.

Det är inte en bild vi känner igen oss i och så ska det givetvis inte vara. Generellt sätt (sic) har vi en god kvalité på våra utbildningar. Kraven på antalet maskiner och fordon är styrt av Arbetsförmedlingen och inget som vi har fått några anmärkningar på. Utan mer information är det svårt att svara på enskilda påståenden mer än så.

Yrkesakademin har också skulder till staten: 97,5 miljoner i skatteskuld och 14,7 miljoner i skulder kopplade till den statliga lönegarantin. De senare kommer att växa, enligt rekonstruktionsplanen. Dessutom kan Arbetsförmedlingen komma att kräva skadestånd för de uppsagda avtalen.

Pekar på Arbetsförmedlingen

Yrkesakademin förklarar situationen med att Arbetsförmedlingen har anvisat för få personer till utbildningarna. Alice Hedin skriver:

”Det har varit ett oerhört tufft och ledsamt besked att behöva lämna till uppskattade medarbetare, uppdragsgivare och deltagare. Vi hade givetvis önskat att samtliga utbildningar som tvingas lägga ned skulle kunna fortsätta. Men som det ser ut i dagsläget får vi för få anvisningar till berörda utbildningar. Även skenade kostnader på grund av den höga inflationen och till exempel kraftigt ökade drivmedelspriser har bidragit till att likviditetssituationen har blivit akut.”

Krisen på Yrkesakademin kommer samtidigt som både regeringen och Arbetsförmedlingen spår att arbetslösheten är på väg upp. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) har pekat ut just yrkesutbildning som ett av de viktigaste verktygen för att råda bot på både arbetslöshet och företags kompetensbrist.