Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Starta eget blev ett lyft för säkerhetschef

Hälften av alla personer i Sverige bär på drömmar att starta eget, visar en ny rapport. Petter Kärrlander gjorde slag i saken. Men det blev inte som han tänkt sig – det blev bättre.
Johanna Rovira Publicerad
Till vänster en person med broschyr om att starta eget företag i bakfickan. Till höger en bärbar dator med en lapp med en glad gubbe på.
Varannan svensk drömmer om att starta eget. För Petter Kärrlander, före detta säkerhetschef, var det framför allt möjligheten att styra över sin egna tid som fick honom att ta steget. Men vägen dit var tuff. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Colourbox.

En ny rapport visar att nyföretagandet i landet minskat. Bara sex procent av befolkningen är företagare i dag. Men långt fler, mer än hälften av de tillfrågade, har övervägt att starta eget företag. Bland yngre är det ännu fler, två av tre, som drömmer om att bli vd på sin alldeles egna firma, visar studien.

Petter Kärrlander.

De största drivkrafterna för företagsdrömmarna är att kunna jobba med vad man vill, ha frihet att jobba när och hur mycket man vill och slippa ha en chef över sig. För Petter Kärrlander, före detta säkerhetschef, var det framför allt möjligheten att styra över sin egna tid som fick honom att ta steget som så många fantiserar om. Men vägen dit var tuff.

 Jag jobbade som säkerhetschef på ett mindre pappersbruk och trivdes jättebra med både jobbet och arbetsuppgifterna. Sedan bliv jag headhuntad till en större pappersindustri och fick betydligt större ansvar.

Gick in i väggen

Kraven från både arbetsgivaren och honom själv i kombination med långväga dryg pendling gjorde att hans ork till slut tröt. Petter Kärrlander gick in i väggen.

En kollega till honom, som jobbade som inhyrd HR-chef på företaget, peppade Petter Kärrlander att tänka i nya banor. Kollegan övertygade Petter om att han skulle passa utmärkt som egenföretagare och att han som inhyrd konsult skulle få bättre möjlighet att styra över sin tid.

 Han var en bra människokännare och hade gjort en liknande resa själv. Min egna tanke var att starta eget efter att just ha gått in i väggen låter som den sämsta kombination man kan tänka sig.

Men han knuffade undan sina farhågor och även om egenföretagandet inte riktigt blev som Petter Kärrlander föreställt sig, är han nöjd med sitt karriärval.

  Företagandet blev inte som jag tänkte mig – det blev bättre. Jag trodde jag skulle bli inhyrd som säkerhetschef på större företag, men inga sådana uppdrag trillade in.

Förbättrar arbetsmiljön

Däremot fick han i uppdrag om att hjälpa mindre företag som fått krav från Arbetsmiljöverket och behövde experthjälp från någon som var insatt i lagar och förordningar. Arbetsmiljöfrågorna har nu blivit hans nisch. Han har hittills hjälpt över 100 företag att uppfylla arbetsmiljölagstiftningen och förbättra arbetsmiljön på företaget.

 Mina inhopp har varit startskottet för många företag att ta tag i sin arbetsmiljö och göra vad de kan för att förbättra den. Där har det varit jätteroligt att hjälpa till, säger Petter Kärrlander.

I början av sin företagarbana visste han inte riktigt hur han skulle få fatt i kunder, men under det senaste året har Petter Kärrlander inte behövt ringa ett enda säljsamtal. Uppdragen har trillat in och det har gått bra ändå. Lönen han tar ut nu är visserligen mindre än den han hade på sin senaste anställning, men han beklagar sig inte.

 Jag jobbar betydligt mindre nu och har fått bättre livskvalitet. Under pandemin återvände familjen dessutom till mina hemtrakter i Ångermanland, för att bo lite mer lantligt och se om alla trivdes, säger Petter Kärrlander.

Trivdes inte någon så skulle familjen flytta tillbaka, de hade sitt hus i Askersund kvar för säkerhets skull. Men alla trivdes bra i Ångermanland, framförallt tack vare lugnet, naturen och närheten till vinteraktiviteter.

 Vi har 15 minuter till bra utförsåkning och 20 minuter till längdspår i världsklass. Skoteråkning med riktiga vintrar och att barnen lätt kan ta sig till en badplats där de ofta är helt själva på sommaren skadar inte heller. Min fru Jessica fick ett drömjobb 15 minuter bort så det finns inte mycket att klaga på, säger Petter Kärrlander

Fakta

  • Sex procent av befolkningen driver företag. Två av tre är män (8 procent män och 4 procent kvinnor).
  • Främsta drivkrafterna är att kunna jobba med det man vill (63 procent), planera egen tid (50 procent) och vara sin egen chef (43 procent).
  • •Drygt var sjätte företagare i Sverige är utrikesfödd.
  • En fjärdedel av Sveriges företagare finns i Stockholm och fler än hälften är verksamma i de tre storstadslänen. Andelen företagare är högst på Gotland och i Jämtland, där var tionde invånare är företagare.
  • 52 procent av befolkningen har övervägt att starta företag.
  • Drygt fyra av tio skulle starta företag om pengar inte vore ett problem Främsta orosmolnet bland både befintliga och potentiella företagare är hur privatekonomi och inkomst påverkas.

Källa: Rapporten Driv, som ges ut av Froda, ett digitalt kreditinstitut för små och medelstora företag, baseras på data från SCB och över 6500 intervjuer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.