Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Starta eget blev ett lyft för säkerhetschef

Hälften av alla personer i Sverige bär på drömmar att starta eget, visar en ny rapport. Petter Kärrlander gjorde slag i saken. Men det blev inte som han tänkt sig – det blev bättre.
Johanna Rovira Publicerad
Till vänster en person med broschyr om att starta eget företag i bakfickan. Till höger en bärbar dator med en lapp med en glad gubbe på.
Varannan svensk drömmer om att starta eget. För Petter Kärrlander, före detta säkerhetschef, var det framför allt möjligheten att styra över sin egna tid som fick honom att ta steget. Men vägen dit var tuff. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Colourbox.

En ny rapport visar att nyföretagandet i landet minskat. Bara sex procent av befolkningen är företagare i dag. Men långt fler, mer än hälften av de tillfrågade, har övervägt att starta eget företag. Bland yngre är det ännu fler, två av tre, som drömmer om att bli vd på sin alldeles egna firma, visar studien.

Petter Kärrlander.

De största drivkrafterna för företagsdrömmarna är att kunna jobba med vad man vill, ha frihet att jobba när och hur mycket man vill och slippa ha en chef över sig. För Petter Kärrlander, före detta säkerhetschef, var det framför allt möjligheten att styra över sin egna tid som fick honom att ta steget som så många fantiserar om. Men vägen dit var tuff.

 Jag jobbade som säkerhetschef på ett mindre pappersbruk och trivdes jättebra med både jobbet och arbetsuppgifterna. Sedan bliv jag headhuntad till en större pappersindustri och fick betydligt större ansvar.

Gick in i väggen

Kraven från både arbetsgivaren och honom själv i kombination med långväga dryg pendling gjorde att hans ork till slut tröt. Petter Kärrlander gick in i väggen.

En kollega till honom, som jobbade som inhyrd HR-chef på företaget, peppade Petter Kärrlander att tänka i nya banor. Kollegan övertygade Petter om att han skulle passa utmärkt som egenföretagare och att han som inhyrd konsult skulle få bättre möjlighet att styra över sin tid.

 Han var en bra människokännare och hade gjort en liknande resa själv. Min egna tanke var att starta eget efter att just ha gått in i väggen låter som den sämsta kombination man kan tänka sig.

Men han knuffade undan sina farhågor och även om egenföretagandet inte riktigt blev som Petter Kärrlander föreställt sig, är han nöjd med sitt karriärval.

  Företagandet blev inte som jag tänkte mig – det blev bättre. Jag trodde jag skulle bli inhyrd som säkerhetschef på större företag, men inga sådana uppdrag trillade in.

Förbättrar arbetsmiljön

Däremot fick han i uppdrag om att hjälpa mindre företag som fått krav från Arbetsmiljöverket och behövde experthjälp från någon som var insatt i lagar och förordningar. Arbetsmiljöfrågorna har nu blivit hans nisch. Han har hittills hjälpt över 100 företag att uppfylla arbetsmiljölagstiftningen och förbättra arbetsmiljön på företaget.

 Mina inhopp har varit startskottet för många företag att ta tag i sin arbetsmiljö och göra vad de kan för att förbättra den. Där har det varit jätteroligt att hjälpa till, säger Petter Kärrlander.

I början av sin företagarbana visste han inte riktigt hur han skulle få fatt i kunder, men under det senaste året har Petter Kärrlander inte behövt ringa ett enda säljsamtal. Uppdragen har trillat in och det har gått bra ändå. Lönen han tar ut nu är visserligen mindre än den han hade på sin senaste anställning, men han beklagar sig inte.

 Jag jobbar betydligt mindre nu och har fått bättre livskvalitet. Under pandemin återvände familjen dessutom till mina hemtrakter i Ångermanland, för att bo lite mer lantligt och se om alla trivdes, säger Petter Kärrlander.

Trivdes inte någon så skulle familjen flytta tillbaka, de hade sitt hus i Askersund kvar för säkerhets skull. Men alla trivdes bra i Ångermanland, framförallt tack vare lugnet, naturen och närheten till vinteraktiviteter.

 Vi har 15 minuter till bra utförsåkning och 20 minuter till längdspår i världsklass. Skoteråkning med riktiga vintrar och att barnen lätt kan ta sig till en badplats där de ofta är helt själva på sommaren skadar inte heller. Min fru Jessica fick ett drömjobb 15 minuter bort så det finns inte mycket att klaga på, säger Petter Kärrlander

Fakta

  • Sex procent av befolkningen driver företag. Två av tre är män (8 procent män och 4 procent kvinnor).
  • Främsta drivkrafterna är att kunna jobba med det man vill (63 procent), planera egen tid (50 procent) och vara sin egen chef (43 procent).
  • •Drygt var sjätte företagare i Sverige är utrikesfödd.
  • En fjärdedel av Sveriges företagare finns i Stockholm och fler än hälften är verksamma i de tre storstadslänen. Andelen företagare är högst på Gotland och i Jämtland, där var tionde invånare är företagare.
  • 52 procent av befolkningen har övervägt att starta företag.
  • Drygt fyra av tio skulle starta företag om pengar inte vore ett problem Främsta orosmolnet bland både befintliga och potentiella företagare är hur privatekonomi och inkomst påverkas.

Källa: Rapporten Driv, som ges ut av Froda, ett digitalt kreditinstitut för små och medelstora företag, baseras på data från SCB och över 6500 intervjuer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.