Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

S vill avskaffa allmän visstid

Socialdemokraterna vill ta bort allmän visstid som anställningsform och presenterade vid en presskonferens på onsdagen det förslaget och 39 andra vallöften som partiet tänker sig ska leda till en tryggare arbetsmarknad.

Johanna Rovira Publicerad
Johanna Rovira
Statsminister Stefan Löfven, Susanna Gideonsson, ordförande för Handels och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Johanna Rovira

Svensk ekonomi är urstarkt och framgångarna ska komma alla till del. Om man arbetar hårt ska man också vara trygg i sitt arbete, sade statsminister Stefan Löfven när han presenterade en handlingsplan i tio punkter för en trygg arbetsmarknad tillsammans med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och ordförande för Handelsanställdas förbund, Susanna Gideonsson.

Om socialdemokraterna vinner valet kommer bland annat anställningsformen allmän visstid, som infördes 2007 och innebär att man kan vara anställd i två år utan att bli tillsvidareanställd, avskaffas helt, lovade Ylva Johansson.

– Vi ser ett jättestort problem med att arbetsgivare slentrianmässigt använder sig av allmän visstid trots en stark arbetsmarknad. Självklart ska man få visstidsanställa, men det ska alltid finnas sakliga skäl det, sade hon.

Svenskt Näringsliv var snabbt på bollen och deklarerar på sin hemsida att drygt 60 procent av medlemsföretagen anser att om allmän visstidsanställning avskaffas leder det till färre jobb och sämre service. Detta kommer framför allt att drabba unga och utrikes födda, skriver arbetsgivarna.

Men Susanna Gideonsson avfärdar kritiken:
– Vi lever i tron att vi har ganska smarta arbetsgivare och att de varken kommer att anställa fler eller färre. Men som arbetstagare ska du ha rätt att veta veta var och när du ska jobba så att du kan planera ditt liv. Konsekvenserna för drygt 600 000 visstidsanställda är stress, dålig ekonomi och usel pension. Det är ett slöseri med människor och arbetskraft när vi har så många som vill jobba men inte tillåts göra det.

Bättre system för omställning fanns också med på listan över vallöften.

- Sverige har svart bälte för den som förlorar sitt jobb. Nu behövs något motsvarande för att människor ska kunna gå vidare utan att först bli arbetslösa, sade Ylva Johansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.